Nu när maken och jag har semester har vi ypperliga tillfällen att studera Soyas…för att använda ett hästuttryck ”utegångsbehov”.
Och låt mig säga så här: det är LITET!
Hon springer dagtid aldrig bort till ytterdörren och ställer sig, något hon gör enstaka nätter om hon behöver gå ut och ligger för det mesta fullständigt avslappnad och sover i en soffa eller vår säng.
Och jag måste säga att detta är något som jag verkligen är glad över och inte tänker försöka ändra på!
På vissa hundforum tycker jag att skribenterna är nästan ”rabiata” vad gäller att rasta sina skyddslingar- de ränner in och ut ur huset och verkar knappt ha något annat liv än att rasta hundar.
Har också läst om hundar som regelbundet kräver nattliga rastningar och det tycker jag låter hur jobbigt som helst.
En del tipsar om att man ska ta bort hundens vatten kvällstid för att slippa sådant ofog och så långt hade jag inte velat gå men däremot försökt att inte vänja min hund att springa ut titt som tätt.
Har man trädgård och/ eller är utan arbete må det väl vara ok att fara rundor stup i kvarten men bor man i storstan tex, utan bra rastningsställen nära så orkar man nog inte med hur mycket spring som helst- särskilt om man har ett jobb att ta hänsyn till.
Nu TROR jag att hundars blåsor är lika individuella som människors- en del springer på toa för jämnan och andra ”aldrig” men jag tror också att man kan vänja en blåsa vid tätare eller längre intervall.
Idag regnar det och det tycker varken Soya eller hennes blåsa om, mina ”ska vi gå ut” nonchaleras helt och då får det vara.
Jag tvingar ingen att kissa!
Senaste kommentarer