Inlägg i kategorin Dagbok

Söndag- träning för NN och filmer

”Long time no see” skulle man kunna säga men idag fick Kreon och jag äntligen rida för NN igen- det har vi ju inte gjort sedan i juli.

Kreon kändes jättefin från första steget, inte det minsta trött eller stel efter gårdagen och han visade upp sig väl för en förtjust NN som instämde i att traven har förbättrats sedan sist.

Några små cirkuskonster (läs: avbrott till trav och galoppombyten där det skulle vara förvänd galopp) var ju Kreon tvungen att visa upp även för NN men det var ingen större dramatik.

NN tipsade mig om att då och då rida utan sporrar för att lära Kreon att man kan bli lite mer ”bonkad på” med skänklarna utan att det behöver bli så stor affär av det; när han är som mest upprörd går det ju över huvud taget inte att vidröra honom med benen utan att han piafferar på stället.

Jag rider ju numera med rullsporrar som fungerar bra till 90 % eftersom jag så sällan behöver använda dom men ibland blir ju tydligen mina skänklar ”för mycket” för den känslige och då är det inte fel att träna lite utan några som helst sporrar och kunna trycka till lite extra i stället så att Kreon vänjer sig vid detta.

Idag visade jag mest upp den vanliga och förvända galoppen samt lite skolor och fick input om att vi är fortsatt på rätt väg och ”bara” behöver träna på som vi gör.

Sedan måste jag bedrövat konstatera att det har gått troll i detta med mitt filmande av Kreon.

Ni har ju tidigare fått se så kallade ”filmsnuttar” som man kan tro att en 3-åring som leker med en kamera har åstadkommit och tyvärr….förbannelsen fortsätter.

Igår filmade jag hela X ritt på tävlingen och när jag skulle skicka den till några vänner inser jag att

1. filmen är lika suddig som om den var filmad under vatten

2. filmen var för stor för att skickas över mailen

När jag sedan la upp filmen på Youtube fast med förbehållet ”privat” så att bara de jag väljer kan se den- ja, då lyckas den vän jag ville skulle se filmen inte få upp den.

För att gardera mig inför dagens film-projekt bad jag NN att ”bara filma korta snuttar” vilket i stället fick till följd att det blev ca 15 sekvenser om vardera 2-15 sekunder :).

Ja, ni får ju själva se hur mycket man hinner ”se”; de 2 länkarna som jag så generöst förser er med var några av de längsta. Suck och dubbelsuck!

http://youtu.be/Io5cyHOMOLw

http://youtu.be/XI7tU54NFbw

Konstaterar förresten att det man alltid säger om människor som blir filmade/ fotograferade, dvs att kameran ”lägger på” några kilon tydligen gäller för hästar också.

Tycker Kreon ser riktigt maffig ut på filmerna och riktigt så ser han inte ut IRL.

Lördag- tävling igen

Precis som förra lördagen var det idag tävling för X och Kreon.

Jag har ett bra tag nu tyckt att jag 9 gånger av 10 kan förutse hur Kreon ska vara att rida redan innan jag sitter upp och idag kändes han väldigt lugn från det att jag körde från stallet tills X skulle hoppa upp i sadeln.

Jag brukar alltid ta ut Kreon 15-20 minuter innan X sitter upp och bara gå med honom och medan han kändes spänd förra lördagen var han idag mycket lugn.

Även hela framridningen var ”by the book”- Kreon gick så bra som han för stunden förmår, var en hel del rakare i galoppen vilket får mig att undra om ”slirandet” med bak-kärran också DELVIS uppträder vid lite spändhet och såg väldigt trevlig ut.

Till skillnad från igår satte X lite press på honom; han vände snett igenom massor av gånger utan att få ett enda omslag, han ökade härligt och gjorde fina halter.

Inne på banan höll det inte hela vägen; det blev åter en del hoppande i galoppen (något byte och några bakutsparkar) MEN X valde medvetet en tuffare strategi; i stället för att mjäka med hästen och rida ”safe” och hålla igen så red han som man bör; framåt med tryck och även om Kreon svarade som han gjorde så GICK han faktiskt.

Visst hoppade han omkring som en kråka som sagt men han bibehöll galoppen, stod inte stilla och sparkade bakut ur detta fastfrusna läge utan han rörde sig framåt.

Jag vet att jag hade valt den försiktigare approachen, jag hade nästan inte ridit mellangalopp på vänd snett igenom utan låtit hästen gå i ultrarapid bara han höll sig på mattan och då hade jag KANSKE sluppit hoppen som X fick men det hade också varit ”ridning på Kreons villkor”.

Och om man bara vågar rida tufft som X fast utan att vara stygg mot hästen så tror jag absolut att detta i slutändan blir bäst; Kreon måste acceptera att det är den på ryggen som sätter reglerna och det tyckte jag som sagt redan att han delvis begrep idag.

För efter skuttandet gick han mycket mindre upprört än förra lördagen och det kändes lite som ”ja, ja ok då…jag SKA gå…sluta tjata” och han avslutade med 3 7:or (6,6,7 förra lördagen av en då mer generös domare). 1 8:a idag- på skritten, så visst kan djuret slappna av också och då ska han ha detta betyg. Totalt blev det 63 %.

Och jag måste säga att jag tycker att Kreon går bättre och bättre på tävling, inte bara rent ”uppförandemässigt” på framridningen där det är en enorm skillnad utan också rörelsemässigt.

Han swingar på bättre och har kommit upp i formen mer och även X ser stora framsteg och är, tack och lov, mycket positiv till fortsatt tävlande.

Nu är tanken att jag ska åka med Kreon till X en gång i veckan för lite mer ”skarpt läge”- vanligtvis brukar X mest mjuka upp Kreon inför tävlingarna hemma hos sig och liksom få Kreon att ”vänja sig vid honom”- annars hade jag kunnat göra samma arbete hemma.

Men nu under tävlingsuppehållet är min tanke alltså att X ska sätta lite mer avancerade rörelser; bytena, början till piruetter, tramp; sådant jag själv lekt med men som det verkligen inte skadar att en skickligare ryttare befäster.

Förhoppningsvis blir det ingen otäck vinter med massor av snö, is och kyla utan att vi kan komma igång med fortsatt tävlande redan i början av februari igen.

Fredag- jag bloggar, Kreon joggar

Även idag har X ridit Kreon, denna gången i ridhuset på sin egen anläggning.

Eftersom det fanns hästar i hagarna kring ridhuset när vi kom dit (de brukar i vanliga fall ha hunnit tas in) fick Kreon någon ”jag -har varit-hingst”-flashback och gnäggade så jag blev nästan döv. Samtidigt var han så spänd att det kändes väldigt tryggt att gå bredvid honom på marken och inte sitta på den stålspända ryggen.

När X hoppade upp var dock hästarna intagna, hingst-Kreon hade lämnat oss och kvar fanns bara den vanlige Kreon som joggade runt.

Det blev ett lösgörande pass utan press och X var (som alltid faktiskt) nöjd med fålen.

Torsdag- så smart

Som jag skrev på Facebook idag är jag så glad över mitt beslut att ta en semesterdag i veckan i 10 veckor framför att ha en längre sommarsemester (jag hade ändå 4 veckor).

När man ”bara” är ledig en vardag i veckan vårdar man denna dag extra mycket tycker jag och den känns oftast till fullo utnyttjad :).

Idag har jag hunnit med en del, både sådant som varit ”måsten” och rent nöje.

Till kategorin ”måste göras även om det inte är så roligt” hörde

* kloklippning på Soya
* plocka äpplen till Kreon i grannens trädgård
* tvätta en massa Kreon-saker (tusen par lindor tex)
* dammsuga hela huset och plocka undan

medan ”detta gör jag GÄRNA”  bestod av

* långpromenad med Soya
* härlig skritt-tur med Kreon
* extremt god middag hos min pappa och hans sambo

Muppis hade idag sällskap av den gode Landmann så hela uteridningen gick som på räls- väldigt skönt.

Onsdag- humörhöjare

Idag har Kreon och jag varit på ett litet äventyr 🙂 , X skulle rida och ville att vi skulle komma till ett av ridhusen på Flyinges hingstdepå för detta ändamål (han skulle ha en träning där efteråt).

Ett utmärkt tillfälle att träna Kreon i en främmande miljö med andra hästar och han skötte sig jättebra.

Visst blev han nervös- skulle mängden diarré i transporten och ridhuset indikera när han kommer att bajsa nästa gång hade jag gissat på….tja…om några dagar…men han gjorde inte en enda dumhet utan traskade villigt på under hela passet.

Som rubriken säger är det en riktig humörhöjare att titta på Kreon och prata med X; jag är ju inte översvämmad av andra dressyrryttare till vardags och att kunna diskutera med en likasinnad, som dessutom gillar min knäppgök är alltid trevligt.

Kreon var som sagt mycket duktig och även X fällde några kommentarer om honom (som jag inte publicerar för att inte verka föööör skrytig ha ha) som fick mig att nicka instämmande och stolt.

I dagsläget rider X inga rörelser utan jobbar med att finslipa grunderna (som exempelvis rakriktningen).

Tids nog kommer fokus att förflyttas men Kreon vet redan rent tekniskt hur det mesta ska göras så när grunden sitter ÄNNU bättre kommer det inte att vara några svårigheter att krumelura heller.

3 klockrena byten fick jag se i alla fall och så bra som dessa gjordes så bådar det gott för framtiden (bara han inte gör dom i de lätta klasserna han får gå ett tag till ha ha).

Tisdag- öronbedövande

Vad döljer sig bakom denna lilla mysse månne :)?

 

Notera den extremt ordvitsiga rubriken förresten!

Ja, bloggen är bra på många sätt, ett av dom är att jag har fått en väldig massa användbara tips genom åren.

Nu senast tipsades jag om att prova att rida med någon form av hörselskydd på Kreon i förhoppning att det ska mildra hans mupperier vid uteritter.

Jag bestämde mig för att prova direkt, dvs redan under dagens träning för Christina.

Kreon kan ibland under dessa träningar, eller när jag rider själv i ridhuset på eftermiddagarna för all del, bli lite hoppig om han hör att det går ekipage utanför ridhuset.

Jag tänkte därför prova om bomull i öronen kunde hjälpa även mot detta och konstruerade 2 bollar av nylonstrumpor fyllda med just bomull.

Eftersom Kreon snabbt skakade ur dessa ur öronen täcke jag dessa med en mössa och så var det problemet löst :).

Huruvida det var bomullen i öronen, någon placebo-effekt hos hans ryttare eller en tillfällighet låter jag vara osagt men Kreon gick jättefint hela passet och jag var väldigt nöjd med hur han kändes.

Vi fortsatte det rakriktande arbetet i galopp utmed långsidorna (tänka öppna, rätta framdelen efter bakdelen), gjorde skänkelvikningar och öppnor, tränade på vänd rätt upp i trav, volt till vänster , sedan rakt fram och därefter ny volt till höger och den partiska ägaren satt mest med ett leende på läpparna och njöt.

Jag bad Christina, som också är dressyrdomare att säga hur hon hade bedömt tex skänkelvikningarna och vissa tyckte hon var ”7-mässiga mot en 8”  och det kändes ju skönt att höra.

Måndag- på glid från räkmackan

Redan medan jag red idag blev det så kristallklart för mig, Kreons beteende på tävlingen i lördags.

Jag ”visste” redan då vad som troligen utlöste hans lilla ”scen” inne på banan men idag blev det så uppenbart och det känns faktiskt skönt att kunna fastställa det.

Kreon har, vill jag påstå, en 8-mässig galopp och den är otroligt ”skönriden”, man bara åker med :).

Denna härliga känsla har fått mig att missa att galoppen faktiskt inte är så spikrak som den känns, tittar man från marken kan det på långsidorna se ut som om Kreon går i en ”dålig sluta”, utan tillräcklig tvärning men alltså inte helt rak.

Och fin galopp eller ej, Kreon har (som alla andra karlar….) hittat ett sätt att spara sig, dvs sin bakben, genom att just inte ha dom 100 % under kroppen och när jag nu, sedan jag återupptog träningen för Christina försöker ”tvinga” honom att göra det blir han sur.

Djuret har ju hela ridlivet glidit fram på en räkmacka, det sa till och med X om honom redan när han skulle ridas in, han kändes väldigt ”färdig”.

Och det kan man ju tänka sig hur någon som alltid haft väldigt lätt för sig och som dessutom bara fått en massa beröm OCH som är känslig med humör reagerar när han håller på att glida av räkmackan- det brukar inte ske utan protester.

I Kreons fall så tycks han anse att om han inte får galoppera ”på sitt sätt”, dvs med bakbenen i vilo-läge så ska han antingen bryta av till trav eller byta galopp vilket han har gjort flera gånger med mig de senaste veckorna om jag inte passat honom.

Och med passa menar jag att jag inte får kräva för mycket utan bara balansera på gränsen- att kräva men inte kräva för mycket, för häftigt.

X krävde uppenbarligen ”för mycket” med Kreons mått mätt i lördags och därför fick han smaka på Kreons  ”medicin”, en mindre känslig häst hade så klart aldrig reagerat så häftigt, om den ens HADE reagerat.

När jag nu har blivit medveten om detta får jag nog försöka justera strategin för rakriktning lite och prata med Christina om detta.

Så klart ska hästen fortfarande förmås att använda sina bakben bättre men med kanske ännu mer ”lirkande”, man får lura honom lite, prova andra övningar osv.

Det får ju inte bli en ”grej” av detta med att byta galopp eller bryta av till trav och så klart är det inte Kreon som bestämmer men jag tror i detta fallet mer på list än att försöka TVINGA fram något.

”Kvinnans list övergår mannens förstånd” har fungerat på den lilla Muppen förut och ska nog fungera framöver också….

I övrigt kan jag bara säga att jag var tvungen att avbryta passet efter 30 minuter för jag hade bara inte mage att kräva mer av Kreon som kändes så fin, så fin. Som sagt….med list kommer man långt….

Mera söndag- outtröttlig

I eftermiddag har jag och Åsa försökt att trötta ut våra doggys genom att gå milen i Skrylle.

Givetvis var vi de enda som blev tröttna- hundarna hade lätt kunnat promenixa samma runda ytterligare en gång, trots att Vilja hade varit med Åsa på ridtur tidigare på dagen och Soya hade gått en långpromenad med sin pappi.

Nej, det ska mer än lite skogstraskande i 2 timmar för att få dessa fyrbenta flickor att hänga med tungorna vilket jag och Åsa däremot nästan gjorde mot slutet.

Endast intressanta samtalsämnen och en hägrande fika höll oss på fötterna den sista kilometern där stigen dessutom vindlade sig brant uppåt- annars hade vi nog stupat :).

Nu efter att ha ätit en god hämtmiddag (kyckling i curry-sås) och duschat så känns det skönt att sjunka ner i kära soffan- vad skulle jag göra utan den kamraten :)?

Söndag- trägen SKA vinna!

Ja, det hoppas och tycker jag…vad jag sedan tror…tja..vi får väl se.

Jag syftar idag på mina och Kreons uteritter när vi är ensamma och än har någon trägen Birgitta inte vunnit i alla fall.

Trots att vi har ridit samma runda en miljard gånger så stannar Kreon fortfarande och vill inte gå, bajsar en massa löst bajs och låter sig slutligen övertalas.

På hemvägen går han som en klocka dock, inget nytt under solen här heller.

Jag kommer absolut att FÖRSÖKA rida med sällskap när det går eftersom det då går som på räls men finns det inga snälla hästar att ta följe med så ”måste” jag rida själv.

Eller måste och måste…men jag vill inte behöva vänta i ytterligare kanske flera dagar/ en vecka innan vi kommer ut och att rida ut med ”osäkra kort” kommer inte på fråga.

Jag kommer inte heller att rida ensam om Kreon börjar visa otäcka tendenser men så länge han ”bara” (djup suck….) stannar och möjligtvis backar så fortsätter jag.

Idag var vi ute i 1 timme och 20 minuter men då skrittade vi alltså inte precis heeeela tiden utan det gick tid både här och där åt våra ”diskussioner”- jobbigt så klart men ändå skönt att det GÅR att lyda ägaren även om det sitter långt inne ibland.

Det ska bli spännande (eller inte) att se om detta stannande någonsin upphör- hoppas I live to tell!

Mera lördag- jag deppar (låååångt)

Just nu befinner jag mig i ett sinnestillstånd av ”åhhh vad det är synd om mig” vilket med normala människors mått mätt är både larvigt och på många sätt orättvist- EGENTLIGEN är det inte ett dugg synd om en fullt frisk människa som har ett bra, välbetalt arbete, friska familjemedlemmar, ett fint hus bla bla bla….

MEN; ibland måste man få vara Birgitta 12 år…eller till och med 6 år och lipa för att någon har tagit ens slickepinne ifrån en…typ..

Jag kommer strax igen och blir mogen och vuxen och förstår att en häst och dess tävlingsprestationer är en så bagatellartad sak i världsrymden att jag borde ha stryk för att jag ens har mage att gnälla men för dom av er som orkar läsa just här och nu så känner jag mig alltså lite nerslagen.

Jag tror också att jag vet vad en stor anledning är och det är att årets tävlingssäsong mer eller mindre är slut och att jag inte kan trolla fram fler tävlingar hur gärna jag än skulle vilja.

Jag vill komma igång med Kreon på allvar NU, GENAST, MEDDETSAMMA och helst redan igår eller rättare sagt för flera månader sedan.

Nu återstår endast en tävling för i år (nästa lördag..inshallah ska jag kanske tillägga….) och sedan dröjer det i alla fall några månader innan X kan sätta igång och fortsätta att tävlingsträna mitt dumma djur.

När kommer det egentligen att bli min tur? ALDRIG? Jag som är så ambitiös…varför skulle detta drabba mig?

Ja, detta är frågor som nog ganska naturligt snurrar i min skalle- glöm inte att Kreon är köpt ENKOM som tävlingshäst och ingenting annat.

Kommer jag till slut att ledsna och inte VILJA tävla? Eller kommer jag att se mig tvingad att sälja den finaste hästen jag suttit på?

Ja suck….säg det…

Nä…nu ska jag sluta mitt ojande och i stället berätta om dagens tävling:

Som vanligt gick allting PERFEKT från det att jag tog ut hästen ur boxen och tills jag lastade ur honom på tävlingen…bla bla bla…har vi hört det förut…(varför kunde jag inte köpt en svårlastad jäkel…DET problemet hade jag löst in no time….).

Redan när X hoppade upp i sadeln tyckte jag att Kreon verkade lite nervös, han skrittade otroligt avvaktande och efter en stunds framridning märkte jag att ”något” började dingla mellan hans bakben.

”Antingen är han hingstig, väldigt avslappnad eller kissenödig” sa X när jag påtalade detta och så fort han stannade Kreon så forsade kisset.

JAG gissar på att detta var nervöst för han har aldrig kissat när man sitter på honom, däremot vågar han kissa i transporten så hade han velat kissa innan hade han kunnat göra det. Ska också tillägga att det kom en ny kiss-flod inne i transporten EFTER tävlingen.

Annars såg Kreon fin ut på framridningen och X hade, till skillnad från alla gånger JAG har tävlat, ”tur” så tillvida att han var helt ensam i framridningsridhuset nästan hela tiden.

Så allt flöt på utan minsta problem och Kreon ojade sig inte en endaste gång vilket han ju faktiskt gjort lite grann alla andra gånger X har tävlat.

Inne i tävlingsridhuset var det en ÄNNU större njutning än de föregående tävlingarna; Kreon rörde sig ännu bättre i traven- riktigt, riktigt bra med tanke på att jag ibland gör mig lustig över hans trav.

När galoppp-delen började gjorde X en mycket bra fattning, galopperade på en 15 meters volt, vände snett igenom i galopp och DÅ!!!!!

Då for fan i Kreon och den überperfekta ritten rasade som ett korthus.

Kreon hann göra några serie-byten på vänd snett igenom, sedan tvärstannade han vid nästa långsida, sparkade bakut några gånger och såg allmänt ouppfostrad ut innan X efter en lång stund kunde lotsa tillbaka honom till spåret och fortsätta ritten.

Vid nästa galoppfattning blev det också en del ojande, då bytte Kreon galopp, gick i korsgalopp och sedan förvänd galopp nästan hela volten igenom och sedan var det som att trycka på en knapp och den välartade Kreon fortsatte idiot-Kreons program.

Det positiva var dels allt INNAN galopp-ojandet, det var enligt mig näst intill över Kreons förmåga och dels att X kunde avsluta ritten bra, trots galopp-tjafset.

Det är ju exakt så det har varit när jag själv har tävlat fast X rider Kreon bättre och hanterar också dumheterna på ett mycket bra sätt.

Han blir varken arg eller rädd (jag blir livrädd och paralyserad) utan tar det bara lugnt vilket jag tror är rätt väg att gå.

Jag är också mycket glad att även X och inte bara jag ser allt detta som att hästen är ÄNGSLIG och inte DUM vilket jag tror att 90 % av de som inte känner Kreon hade trott och ansett.

X säger också att det är så milimeter-små marginaler det handlar om; det räcker med en mikro-sekund som man lägger till en hjälp på ”fel” sätt så kan man få en sådan explosion som det blev idag- i grund och botten för att Kreon inte var tillräckligt upprätad när X tryckte på honom för att öka- jag har själv upplevt samma saker när jag tränat för Christina och vet precis hur känsligt det kan vara.

Jag till och med påpekade det för henne i tisdags- att det är en sådan milimeterskillnad på om Kreon ska ta ens hjälper rätt och börja jobba ännu bättre eller om han ska tjura ihop och tex bryta av till trav i stället. Det ställer enorma krav på ens egen ridning , tajming och att man lite känner hästen och vet när det är läge för det ena eller det andra.

Så när ritten var avslutad och vi tittade igenom kritiken kunde vi bara nicka instämmande när vi såg siffrorna:

7,7,7,8,6 (travökning),7,7,8,8,3 (här börjar galopp-ojandet),2,3,5,5,6,6,6,6,7

Att Kreon fick 8 på gångarterna med kommentaren ”mycket trevlig häst” glädjer mig oerhört, han VAR faktiskt så flott, vacker, fin….

Måste förresten än en gång påpeka hur otroligt bra halter Kreon gör med X; jag som har tränat så mycket på dom men ändå inte får dom så bra ser ju och förstår att det måste handla om vår olika (läs: min mindre skickliga) ridning.

Sådär ja…nu har jag fått skriva av mig och gnälla över en häst som verkligen hade en placering som i en liten ask och som på en nano-sekund ”förstörde” allt.

X tycker bara att vi ska ta nya tag och det SKA vi så klart men visst kan man få känna sig liiiite ledsen en liten stund i alla fall?