Idag var det Heras tur att agera skyddsmur mot den skrämmande omgivningen och det gjorde hon med den äran!

Så härligt att vara ledig och kunna tillbringa hur mycket tid jag vill i stallet (sa Birgitta 12 år). Maken är iväg på ett eget projekt och han har dessutom aldrig gnällt över min tid i stallet.

Förmiddagen har ägnats åt stallarbete och nu ska jag inte överdriva och påstå att det är en FRÖJD att mocka en massa boxar men vår anläggning är ändå relativt lättjobbad jämfört med vissa andra stall jag arbetat i så det går ganska smidigt.

Idag var det också dags för ett hovslagarbesök och jag konstaterade att jag och hovis måste ha firat ”25 års jubileum” vid det här laget :).

Några sulor blev det INTE 🙂 och hovis bekräftade att skorna inte sitter lika bergfast med sulor under vilket var minst ett skäl till att låta bli dom.

Ett annat skäl är att det nu regnar var och varannan minut höll jag på att säga; även idag kom det flera skurar.

Fick förresten höra av hovis att en gemensam bekant tydligen är en riktigt inbiten bloggläsare vilket jag blev glatt överraskad över; fortsätt med det MW :)!

Dagens Kreon-ritt var, med risk för att vara tjatig SUPER och förklaringen till DET var att jag red ut med en riktig ”klippa”, ett välutbildat dressyrsto som lät Kreon trycka sig mot hennes bak allt vad han orkade på utvägen.

När vi var på väg hem vågade Kreon gå bredvid Hera och mot slutet till och med gå i täten men jag pressar honom inte utan låter denna typ av ritter vara relativt kravlösa för hans psykes skull.

Annars travade och galopperade han som en klocka och stanande givetvis inte en nano-sekund och även detta säkert beroende på att Heras ryttare red så som JAG tycker att man ska rida; relativt samlat och i balans och INTE i ”hundranittio”.

Jag har genom åren ibland ridit ut med folk där jag har fått slängtrava alternativt galoppera för att kunna hålla jämn takt när de ”travat” och det ger mig absolut ingenting mer än möjligen ångest då detta, enligt MIG, inte främjar NÅGOT utan bara sliter på hästen och riskerar att göra den olydig/ icke-lyssnande.

Vädret är verkligen ”upp och ner” just nu- man vet banne mig inte från den ena minuten till den andra om man ska dränkas i regn eller vad.

Till idag var det till och med utfärdat en klass 1 varning, risk för mängder av regn och kanske åska också men tack och lov stämde inte DEN prognosen så bra.

Visst har det kommit flera skurar men det har också varit uppehåll och något mullrande har inte hörts.

Jag har jobbat i stallet under förmiddagen; mockat 10-talet boxar och släppt ut och tagit in hästar från hagen.

Muppe-puppe bjöd åter på ett fint dressyrpass på gräsbanan och idag fick vi en nyttig ”sällskapsträning”.

När jag började rida fanns redan 2 ekipage på banan men Kreon skänkte dom faktiskt inte en blick vare sig då eller när de lämnade oss.

Däremot hörde och kände jag arga svans-piskningar när en ny häst äntrade banan efter en stund och hade detta varit för några månader sedan hade jag a) dött av förskräckelse då svans-piskningar förebådar Kreons otäckaste sidor b) troligen snart haft en häst som försökte bocka, småstegra eller hoppa hit och dit.

Nu kände jag bara ”bring it on” och i stället för att börja muppa sig så fortsatte Kreon att gå som jag ville och slutade också efter 2-3 minuter med sur-svansen. Fantastiskt!

Ridmässigt tränade jag lite på samma övning som jag gjorde för Christina i tisdags- galopp upp på medellinjen, avbrott till skritt och därefter ny fattning och ny galopp på en spikrak häst.

Jobbade också vidare med tempoväxlingarna i trav, kvartsvändningar i samlad galopp och lite skolor.

Jag är absolut nöjd med Puppis för stunden- det känns som att han jobbar villigt och utifrån sin förmåga och jag försöker att tänka på att berömma honom mycket och hålla jobbet på en lagom nivå.

Idag önskade jag mig en totalt kravlös skrittrunda utan mupperier och frågade därför om en stallkamrat ville följa med på sitt snälla sto.

Och det ville hon och då blev det som jag önskade och hoppades; Kreon fick inte bensinstopp en enda gång och även om han ibland pressades sig lite väl mycket mot snälla Kajsas (hästens) bakdel så GICK han- framåt :)!

Vi var ute i 1 timme och det var väldigt skönt att kunna prata avslappnat och bara skritta ”i godan ro” och det tror jag att även Kreon uppskattade och behövde.

Idag har jag äntligen fått min bil lagad!

För ett tag sedan la fläkten av och efter ytterligare tid pajade det reglage som elektriskt öppnar och stänger fönstret vid förarsätet- mikroskopisk möjlighet att få vettig lufttillförsel i bilen med andra ord och inte så roligt sommartid (tja…inte på vintern heller när rutorna immar igen och man håller på att frysa ihjäl).

När bilen var återbördad till en glad ägare, moi, var det dags för en ny träning för vår nya tränare på anläggningen, Christina.

Idag fick jag träna på rakriktning genom att rida öppnor i trav och galopp på meddellinjen- inte alls lika lätt som utmed långsidorna kunde jag konstatera.

Vi jobbade också med många tempoväxlingar i traven- målet är en starkare och bärigare häst som travar ännu bättre och med näsan ännu mer framme.

Kreon är ju så otroligt lätt i handen och skulle bokstavligen kunna ridas på sytrådar och då får man i stället passa så att han inte bara viker in huvudet och blir opåverkbar.

Jag var mycket nöjd med hans dressyrleverans :), när han går som idag känns det verkligen som att detta är hans ”grej”- att göra olika krumelurer i ett tomt ridhus och med bara en tränare och en ryttare som talar om för honom att han är duktig :)!

Muppis gick så tryggt i baken på Back och hade ingen önskan att gå före eller bredvid.
Och bredvid denna jätte ser till och med Kreon, 170 cm ut som en ponny så det fanns mycket att gömma sig bakom :).

Idag har jag haft stalljour i stora stallet vilket inneburit flera vändor till anläggningen.

Mellan alla stallbestyr har jag också hunnit hjälpa en stallkamrat med mockning till hennes hästar och sist men inte minst ridit ut på en härlig skogstur tillsammans med nya stallkamraten Josefine.

Både Joesfines häst Back (11-årig valack e Briar) och Kreon är ju mycket ”lättkörda” så vi valde det långt trevligare skogsalternativet framför att kuska runt på grus och asfaltvägarna kring stallet.

Kreon skötte sig som han alltid gör med sällskap- BRA! Inga frågor huruvida vi ska stanna eller gå utan han både travade och galopperade hur snällt som helst i skydd av Back.

Vi kunde ha ridit hur länge som helst i skogen om vi hade velat (och HITTAT ha ha), nu ”nöjde” vi oss med att vara ute i 1 timme och 20 minuter och galoppera och trava långa härliga sträckor.

Idag har timmarna bara flugit förbi utan att det känns som att jag har gjort så mycket vettigt eller nyttigt men det kan man ju få unna sig på semsetern.

Ett långt stallbesök blev det dock i morse och då hjälpte jag till med att släppa ut alla hästar innan jag mockade och pysslade med mitt eget.

När det var dags att ta in hästarna åkte jag också ut för att hjälpa till och då kan man verkligen tala om att vi hade minuterna på vår sida.

Redan när jag hade tagit in de 2 första hästarna började det mullra och duggregna och 5 minuter efter att sista hästen var inne vräkte regnet ner.

Inte för att hästarna tar någon som helst skada av varmt sommarregn men själv avstår jag mer än gärna från att bli dyngsur in på bara kroppen och att gå i åska är inte heller något jag gör om jag verkligen inte måste.

Men nu står alla och mumsar på sin mat och jag ska förhoppningsvis bara få ta det lugnt innan kvällens ridpass- ridning en lördagkväll….det kan bara vara aktuellt hos en hästknäppis :)!

Uteritt i ottan och en tydligen initalt dålig hårdag för vissa somliga som måste ställa frågan ”ska vi verkligen gå där” trettioelva gånger.

Väldigt tröttsamt ibland men jag säger som jag brukar; det kunde varit värre.

Har en stallkamrat vars häst, om hon rider ut ensam och den ”får nog” tvärvänder och skenar hemåt och i jämförelse med både DET och mycket annat som hästar kan hitta på så tar jag stoppen alla gånger.

Lyckades förmå Kreon att gå en ganska lång sträcka (andra delen av banvallen för er som är insatta) som han tidigare protesterat ganska otäckt kring så det kändes väldigt bra faktiskt.

När allt muppande var överstökat red jag härliga skolor längst grusvägarna, till och med Archie som hade otroligt svårt att göra korrekta slutor i ridhuset kunde krysta fram hyggliga diton på detta vis och Kreon ska vi inte tala om- för honom går det lätt som en plätt.

Annars har dagen ägnats åt lite stallarbete, jag har mockat åt stora delar av anläggningens hästar och även släppt ut och tagit in hästar från hagen en masse.

God lunch på restaurang har det blivit för 3:e gången denna veckan och nu har jag precis avverkat nya numret av Hippson och ska kanske ögna Ridsport lite också.