Min morgon började inte på bästa vis precis; jag trampade fel utanför stallet och min ena fot sjönk djupt ner i en del av min gödselstack som består av 90 % gödselvatten och 10 % gödsel.

Tur att jag inte hade känsliga kräkreflexer när den iskalla vätskan omslöt min fot och det var bara att fortsätta med utsläppet av häst nummer 2 innan jag kunde gå in i huset och byta strumpor och skor.

Väderleksprognosen hade hotat med ca 24 millimeter regn idag och när jag och Frenchie gick bort till ridhuset kändes det som att en hel del av  denna mängd redan hade dränkt hela Ryhus.

Efter ett fint ridhuspass var jag väldigt tveksam angående om jag skulle låta hästarna gå kvar ute medan jag skulle jobba i Malmö några timmar men som tur var valde hästarna åt mig.

När jag såg båda två stå ihopkurade vid sina respektive ingångar fast klockan bara var 10.30 kändes valet att ta in dom lätt- den individuella bedömningen som jag ibland poängterar tyckte jag talade ett ganska tydligt språk.

Ja, hästar överlever absolut att stå i hällande ösregn en hel del dag men jag måste fråga mig till vilken nytta?

Jag har så gott om stråfoder att jag kan ge en extra giva inne i de torra, mockade boxarna och tror faktiskt att hästarna föredrog inomhusalternativet just idag.

För övrigt tycker JAG att det är jättestressande att vara långt ifrån mina djur när vädret är så pass dåligt och om de är ute så även jag mådde bättre när jag stängde boxdörrarna.

Gissa om jag blev förvånad när jag mötte denna gynnaren i min foderkammare i morse.

Jag hann hala fram telefonen för att fota den men den sprang iväg rätt snabbt och jag gjorde inga försök att klappa den.

För min del får den mer än gärna hälsa på och kanske ta någon mus på köpet (jag har bara sett enstaka i vinter….), bara den inte kissar på täckena eller förstör på annat vis.

Jag har ingen aning om varifrån den kommer; jag har för inte så länge  sedan vid två tillfällen sett en katt ligga och trycka på grusvägen in i skogen men den har försvunnit så snabbt att jag inte kan säga om det har varit denna katt eller någon annan.

Henrik har också sett en katt i ridhuset och tror att den sover i soffan på läktaren men den är enligt honom grå.

Vi har sett enstaka katter smyga förbi Ryhus sedan vi flyttade hit men det kan gå månader emellan och vi har ju inga grannar jättenära oss så kanske förblir detta ett mysterium?

Frenchie har haft en vilodag och det har Lillis också ha ha ha.

Coloseum- här snackar vi en bra grund!

Urtrist väder men i alla fall ett fint ridhuspass och jag tar heller detta än motsatsen faktiskt 🙂 .

Idag tänkte jag lite extra på kontakten och bjudningen i skritten som Nina har anmärkt på.

Jag har också själv tyckt att mellanskritten, framför allt efter en paus under fri skritt  kan kännas oengagerad och när Nina red sa hon frankt ( ha ha…observera ordvitsen, jag och Henrik kallar ju Frenchie för Frank ibland) ”han är inte tillräckligt framme för skänkeln”.

I trav och galopp har jag inte denna känsla men i skritten så ja…det kan kännas som att Frenchie går lite och sover men jag insåg idag att det, som det mesta när det handlar om ridning, beror på ryttaren.

Jag har helt enkelt inte varit tillräckligt bestämd med vilken skritt jag vill ha (den engagerade vilket inte handlar om fart utan energi) och när jag idag inte accepterade det Nina kallar ”flasande” utan gav några rejäla skänkelhjälper när jag inte fick tillräckligt svar med lättare hjälper så blev det snabbt annat ljud i skällan.

Allt detta är så klart så självklart men jag är säkert inte ensam om att ibland/ ofta förbise/ inte lägga tillräcklig vikt vid det vi så vacker kallar ”grunderna” och detta tycker jag är ett bra exempel som jag vill dela med mig av.

Det är så lätt att strunta i grunderna, tycka att ”jamen det här är good enough” i stället för att sträva efter det optimala, inte bara mellanmjölken, framför allt om även mellanmjölken är rätt så fin, som hos Frenchie.

Och det ÄR verkligen så att ett hus inte kan stå stadigt utan en bra grund utan kommer att rasa. Kanske inte om man bara bygger en våning men ju fler våningar man vill ha desto större är risken för att hela bygget blir ett korthus.

Jag har själv ett exempel jag brukar använda för mig själv som ett varnande sådant; en ryttare som har en häst som har väldigt lätt för sig med det mesta.

Henrik hade kunnat trava omkring på denna häst så att omgivningen flämtade hänfört och det är lite så denna ryttare gör; ”åker häst” för man behöver inte göra mer för att det ska se fint ut för ögat och framför allt om man inte begriper bättre.

Men eftersom häståkande inte bygger någon grund kommer ekipaget inte vidare utan står och stampar på samma platå sedan länge fast ambitionen om något mer absolut finns.

Men förstår man inte att grunden måste vara där så kommer att det, vill jag påstå, aldrig att räcka mer än en mycket kort sträcka på vad som annars kunde ha varit en lång, fin väg.

Idag skyndade jag mig att skritta ut i skogen i förhoppningen att slippa stöta på folk och fä.

Och jag hade inte behövt oroa mig; nyårsdag, mulet väder och lite regn var en riktig ”stanna hemma kombination” tydligen.

Jag skrittade som sagt bara och ägnade mig inte åt mina vanliga samlad galopp och passage-sekvenser eftersom jag tyckte att 3 dagar i rad i ridhus kunde rendera lite slappare motion utomhus.

Vad gäller gårdagens eventuella nyårssmällande som, innan jag körde till jobbet i alla fall, bara hördes dovt i fjärran verkar hästarna ha tillbringat sin boxtid obekymrat. Boxarna såg ut som vanligt i morse; den lilles med hans högar lite varstans och Frenchies som om den var strösslad med ensilage.

Jag har tack och lov aldrig haft någon häst som varit orolig över nyår; inte ens när jag hade häst i Malmö där det ibland lät som om man befann sig i en krigszon.

En väderreflektion; i morse vid 7.30 var det plus 11 grader! Skåne i ett nötskal….

Ahhh….gud give att Frenchie fortsätter att gå så bra nästa år som han gjorde idag på Ninas träning dag 2. Mer av denna känsla tack 🙂 !

Idag red bara jag och inte Nina och vi fick mycket beröm så det var inte bara min egen åsikt att det kändes toppen.

Igår kväll var jag på ett knytkalas hos den ena av deltagarna av denna mini-kurs; supertrevligt och ni kan ju tänka er hur snacket gick när 7 hästkvinnor som varit med ett tag börjar pladdra 🙂 .

Vi hade säkert kunnat sitta där tills nu…med djur i allmänhet och hästar i synnerhet finns det alltid något att prata om!

Och angående ”knytkalaset” är detta ett tips till andra om man ordnar en tvådagarsträning. Om alla/ flera kan delta och någon vill upplåta sitt hem är det ett väldigt trevligt sätt att umgås på.

Alla tar med något ät/ drickbart så att den som är värd inte får allt på sina axlar och sedan är det bara att köra igång!

För resten av dagen önskar jag bara en ”smäll-fri” tillvaro men jag lär höra en hel del på jobbet i Malmö ikväll.

Här i obygden är det, ta i trä, tystnad och jag har t.o.m. lånat ut ridhuset till 4 olika hundägare som ska rasta sina stackars raket-rädda hundar här  under dagen och kvällen.

Molly är ju själv livrädd för detta oväsen så för henne blev flytten till Ryhus en riktig vinstlott.

När vi bodde i Staffanstorp tillbringade Henrik delar av nyår inne i vårt badrum med henne…här hörs ingenting!

I morse gav Frenchie mig ännu ett fint pass i ridhuset; traven känns verkligen så fin och reglerbar nu och galoppen jobbar jag ständigt på att samla ännu mer.

När jag gjorde i ordning Frenchie inför passet tänkte jag på en diskussion jag deltog i igår på Facebook som handlade om varför en del väljer att klippa sina hästar, om varför man har täcke eller inte och…ja, ni fattar…detta ständigt återkommande ämne varje vinter.

Hur som helst ”erkände” jag i diskussionen att jag både klipper för det rent estetiska och för funktionen; jag vill inte behöva ta hand om en genomsvettig häst efter ridningen och framför allt inte eftersom jag släpper ut Frenchie i hagen direkt efter ridningen.

Som jag har berättat om tidigare är min lilla gosse ett stort fan av att rulla sig och helst där han kan bli skitig och inte i det rena gräset och det är ärligt talat så skönt att ta av täcket och mötas av synen ni ser på bilden.

En ren, välvårdad häst som kräver minimalt med skrubbande och som kan ridas ett helt pass utan att bli annat än lite fuktig under sadeln.

Jag har ju den andra varianten också; min mammut Lillis som ibland luktar våt hund och ser allt annat än välvårdad ut men jag tycker själv att jag har gjort bra val för dom båda och att det som passar den ena är fullständigt olämpligt för den andra och vice versa.

Men dessa diskussioner kommer alltid att väcka ont blod hos somliga, det märkte jag igår medan jag själv håller fast vid mitt mantra om den individuella bedömningen. Alltid.

Skånes vattenlager blev rejält påfyllda idag och mina hästars regntäcken fick bekänna färg; så kan man väl sammanfatta dagens väder.

Frenchie hade sin vilodag med endast ett avbrott för pedikyr av sin hovslagare.

Föga förvånande hittade Markus inga tecken på en eventuell sulblödning men det förvarande veterinären mig om att vi troligen inte skulle upptäcka så jag får fortsätta att sväva i ovisshet kring varför Frenchie var halt för x veckor sedan.

Vad ska vi säga om bilden ovan?

Jag tycker den hade varit rolig om den tyvärr inte även hade varit så himla sann….

Igår körde vi igång kaminen för första gången för i år; mest för att det är lite mysigt men också bra att kolla så att allting fortfarande fungarar om det skulle bli strömavbrott.

Vi hade tur att de som flyttade från Ryhus lämnade kvar en hel del ved och därefter tillkom spillvirke från boxbygget- därav rubriken 🙂 .

Även idag red jag i ridhuset och hade den bästa känslan i traven där jag kunde variera tempot fint med bibehållen bra kontakt.

Bara av att tänka på en självklarhet som att ”rida till hästens mun” i stället för att ”rida till handen” (dra ihop hästen om man ska överdriva det) och tänka på att ha hästen framför mig men på bakbenen hela tiden hjälpte väldigt bra just vad gäller kontakten där det för vår del kan bli lite glappande ibland.

Vad sägs om detta beviset på snyltgäster? Får nog ladda om mina musfällor känns det som….

Och på tal om morgonens inlägg kissade BÅDA hästarna vid intaget ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️!

Tänk om jag kunde lära dom detta till 100 %!