Inlägg i kategorin Hästhälsa/ foder

Besiktning- vem ska betala?


När man köper/ säljer häst finns det inget som säger vem som ska betala veterinärbesiktningen utan detta är upp till parterna att bestämma.

Ibland har en säljare valt att redan ”för-besiktiga” hästen vilket kan vara klokt eftersom man då ”vet” att allt är ok med hästen inför en försäljning.

Jag skriver ”vet” inom citationstecken eftersom en besiktning trots allt är en absolut färskvara- som vi alla vet kan en häst skada sig, vricka sig och göra tusen andra saker inom loppet av en dag så det är a) långt ifrån säkert att hästen är lika frisk någon vecka efter besiktningen som då den gjordes b) en köpare godtar en x dagar gammal besiktning utan att vilja göra en ny.

Jag gjorde själv en ”för-besiktning” av Vicke när jag annonserade ut honom första gången men eftersom hans försäljning drog ut på tiden hade varken jag eller hans nya ägare någon direkt nytta av den.

Jag har, då jag köpte Frenchie bekostat hans besiktning helt och hållet själv även om den kostade runt 15.000.

Jag valde då själv veterinär och omfattning av undersökningen (röntgen av ”allt”).

När Vicke skulle säljas krävde jag samma sak; dvs att presumtiv köpare skulle välja veterinär och betala besiktningen.

För mig känns det säkrast att köparen själv väljer veterinär för att undvika att det i efterhand ska bli snack om att jag valde en viss veterinär av en viss anledning för min erfarenhet är verkligen att det finns lika många åsikter om alla veterinär som det finns personer som anlitat dessa över tid.

Även den enklaste besiktningen på klinik kostar idag över 3.000 kronor och jag ville inte heller som säljare stå för denna kostnad om köparen efter denna av någon anledning inte ville köpa hästen.

Visst kan man tycka att en köpare riskerar att förlora en massa pengar genom att besiktiga x hästar som kanske inte ”går igenom” men då får man trösta sig med att man har betalat för att inte köpa något man själv betraktar som något man inte vill ha.

Och där är man ju olika och har olika acceptans för vilka avvikelser man är villig att godta liksom även veterinärer har olika syn på hur tex röntgenbilder ska tolkas.

Men man får inte glömma att man som köpare har undersökningsplikt och därför anser i alla fall jag att det är upp till denna att välja både vem som ska besiktiga hästen och vilka undersökningar man vill att hästen ska genomgå.

Men som sagt finns det ingen lag som säger vem som ska betala en besiktning utan det viktiga är att man är överens om detta innan den görs så att man inte står och tjafsar om detta på kliniken som så klart måste ha betalt oavsett.

Fodra på känsla

Handen på hjärtat; hur många av oss fodrar alltid/ ibland mer eller mindre ”på känsla”?

För att vi inbillar oss att ett visst foder ger en viss effekt, för att vi inte vill kosta på stråfodret en analys eller av andra skäl?

Jag minns hur ”man” på ”min” ridskola för tusen år sedan fick för sig att alla lektionshästar skulle få en skvätt matolja för att förebygga kolik.

Ja jisses, vi skvätte alltså över 40 hästars kraftfoder med….tja….möjligen en deciliter olja per djur och om ni tror att en sådan liten mängd gör varken till eller från så vill jag med bestämdhet påstå motsatsen.

On that note läser jag om en kvinna om skriver följande om höpellets:

Höpellets, tänker folk… Det behövs inte för min häst kan fortfarande tugga hö som vanligt. Det de inte tagit reda på är hur viktigt det är att hästen får i sig betydligt fler arter av gräs än vad som oftast finns i hö. Det de inte heller tagit reda på är att detta höpellets innehåller just väldigt många arter. Så, vid första anblick kanske det behöver stå något om just det, att det är artrikt? Jag ger 12 av våra ponnyer dessa höpellets 2-4dl/dag. Inte mycket, men jag hoppas det gör lite nytta iaf. Tycker att de alla är lite blankare i pälsen i år.”

Personen fodrar alltså med ett foder med ett kilopris på över 20 kronor på känsla och hoppas att det gör nytta!?! Ja, du milde….det gör nytta för plånboken i alla fall som blir fint tömd! 12 hästar som får detta tillskott dagligen blir en nätt liten månadskostnad i längden….

Men nu ska jag sluta att raljera och avslöja att jag själv ”höftar” ibland.

Mitt stråfoder är basen och där kräver jag analys för att ens köpa det men när jag tex ger den lille några nävar av ”whatever” för att han också ska ”få något” skiter jag ärligt talat nästan i vad det är bara det är billigt och han tycker om det 🙂 🙂 🙂 ! Den mängden han får skulle jag själv kunna äta utan att det gjorde varken till eller från!

Nät vs däck

Konstaterade nyligen hur enormt mycket mindre mitt svinn av oätligt hösilage blivit sedan jag övergick från att fodra ur nät och började med däcket.

På Ryhus finns inga träd i hagarna att hänga nät i oavsett och däcket har som sagt visat sig suveränt för detta ändamål.

Den bortskämda matkastaren Vicke skulle aldrig drömma om att äta annat än ”dagsfärskt” stråfoder, det han en gång lämnat är liksom förbrukat för honom medan jag har fodrat x andra hästar med hans rester som de glatt glufsat i sig.

Med däcket är spillet väldigt marginellt, mycket lite hamnar utanför medan han kunde dra ut flera kilo från nätet och sedan stå och trampa i det.

Ur skadesynpunkt känns däcket också säkrare även om Vicke ta i trä aldrig varit någon marodör. Det blev förvisso några hål i slowfeedingnäten men det tycker jag nästan man får räkna med över tid.

Jag köpte mina nät på Gekås för 69:-/ styck, en spottstyver även om däcket till och med var gratis.

Torsdag- tandvård

Ingen smickrande bild på min vanligtvis så vackra häst 🙂 !

Förra veckans planerade veterinärbesök fick ju ställas in pga att jag prioriterade tappskon men idag kunde det genomföras!

Båda hästarnas munhålor och tänder undersöktes och glädjande nog fanns det bara marginella åtgärder som behövde vidtas. Lite slipningar av enstaka vassa kanter sedan var det klart!

Extra skönt att den lilles tänder och därmed tuggmöjlighet var utmärkta; han är trots allt ingen unghäst (25) länge ❤️!

Vickster känns så bra i kontakten när jag rider att jag hade blivit förvånad om han hade haft några större grejer med sina tänder men konstigare saker har hänt.

Dagens ridpass blev i ridhuset; det har blåst rejält hela dagen och jag trodde hästarna skulle bli lite oroliga men de brydde sig inte alls.

Tappsko-blöja

I förra veckan skrev jag om att Vicke hade dragit av sig en sko och hur sulöm han hade varit därefter eftersom det var väldigt fruset och ”knöggligt” i hans hage.

En vän tipsade mig i efterhand om att jag kunde ha provat en babyblöja (!) ; vad sägs om det !?!

Enligt vännen tar hon en ”Up an go”-blöja närmast hoven, sen lite vet wrap runt så den sitter stadigt och sen silvertejp. Hon påstår att detta sitter som berget och skyddar både hoven och sulan. Och det bästa: att det sitter kvar även i en lerig hage 👌!

Eftersom hon har provat detta mer än en gång och har en livligare häst i hagen än vad jag har har jag inga skäl att betvivla hennes påstående utan kommer absolut att prova om detta skulle hända fler gånger vilket ni ju också kan göra vid behov.

Att man kan göra på samma vis vid hovböld (och då hälla jodopax i paketet) har jag läst om sedan tidigare (faktiskt ett tips från en bloggläsare) men här handlar det ”enbart” om att skydda sulan och möjliggöra att hästen kan röra sig utan att ha ont och det är ju värt massor i avvaktan på hovslagare.

Onsdag- vi tränar på

Nu börjar det bli dags att plocka undan återstoden av jul-attiraljerna, så även julgranen som fortfarande är lika fin som på bilden ovan.

När jag hade Heron på ridskolan brukade han traditionsenligt äta upp cafeterians julgran (jag och en stallkamrat drev denna på den tiden…) men Vicke har aldrig ens sett åt granris så på honom vore en hel gran fullständigt bortkastad.

Vad säger ni bloggläsare; äter era hästar granris eller hela julgranar?

Vicke och jag har varit och tränat för Nina och jag tänker inte fortsätta att tjata om hur bra det gick men det gjorde det…ha ha ha!

På vägen hem stannade vi till på Granngården där jag köpte ”Kwik beet” (från Dodson & Horell) efter rekommendation från en bloggläsare; detta för att få i den lille mer vätska.

Ska bli intressant att se vad han anser om detta foder; det såg ärligt talat inte speciellt aptitligt ut, som små kolbitar ungefär!

Vicke, den bortklemade är inte jätteförtjust i betfor (som jag inte vågar ge den lille pga sockret) vilket annars de flesta hästar äter glatt men han har gissningsvis förätit sig efter de mängder jag tryckt i honom genom åren. Nu dricker han good enough så han ska slippa när säcken är slut och kwik beeten är tanken att bara ponnyn ska äta.

Vi vet alla hur det är….

Alla som känner igen sig räcker upp en hand!

Jag var ju förskonad från veterinärräkningar i mååååånga år och tro mig….jag visste om det och liksom bara väntade på det och sedan smällde det till:

Det är verkligen tur att det finns veterinärvårdsförsäkringar som mildrar i alla fall lite för jag har verkligen fått känna på vad utgifter för medicin och vård av djuren kostar sedan i somras.

Först fick den lille fång och därefter konstaterades det att han har PPID= livslång medicinering med svindyra tabletter!

Nästan i samma veva fick Vicke anaplasmos som han följde upp med lymfangit och som en liten lök på laxen en hälta.

Rent objektivt har alla sjukdomar och deras behandlingar egentligen varit lindriga och kunde ha utvecklats lååååång, lååååångt mer/ värre men tusenlapparna har ändå rasslat iväg i full karriär!

Hösilage-förpackning; låt inte snålheten bedra visheten!

Läste detta inlägg på Facebook igår och måste säga att jag har väldigt svårt att förstå hur man kan ha så mycket ”otur” eller vad det nu kan handla om:

Nu behöver jag er hjälp! 🚨
Är det bara jag som har problem med att hösilaget är mögligt? 😔

Jag har senaste ca 3 åren provat flera olika leverantörer men helt ärligt så har ingen varit särskilt bra. En helt ok men de producerar inte längre. Övriga är det mögel i var och varannan bal. Jag är oerhört noga med vad mina hästar äter och skulle aldrig ge dem något som inte ser bra ut och luktar bra. Jag tittar alltid noga och kan sortera ut om det är enstaka fläck som är dålig (det tycker jag är fullt acceptabelt) men det är värre än så.
Jag har provat rundbal, fyrkantsbal, småbal och priserna ligger på mellan 2,5-4,5 kr/kg så jag har inte bara köpt ”billigt” foder.
Standard är att leverantörerna säger att ingen annan har klagat, det är bara jag som fått dåliga balar enligt dem.

Är det verkligen ”bara” jag som kämpar med detta?
Blir så ledsen för jag lägger tid på att sortera foder, tid som jag egentligen vill lägga på pyssel och ridning med hästarna. För att inte tala om ångest och att man i princip kastar bort pengar 💸
Idag öppnade jag säsongens andra storbal, båda har varit dåliga och jag ska försöka reklamera 😞 Jag är noga med förvaringen och har köpt balar med 12 lager plast, men det hjälper inte och det är ofta tydligt att detta kommer inte av något hål i plasten.

Är jag ensam om detta? Hur gör ni andra för att hitta bra foder? Detta gör mig så ledsen och frustrerad..

Efter ganska exakt ett år med en för mig ny hösilage-leverantör förstår jag varför denna vågar ge garantin att man får lämna tillbaka dåliga balar!

Jag har öppnat ca 40 så här långt och varenda en har varit 100% utan ett enda dåligt strå.

För mig är detta värt hur mycket som helst; jag har genom åren haft min beskärda del av att stå och skala bort ibland många kilo ensilage som luktat konstigt, varit mögelangripet eller på annat vis känts ovärt att fodra med.

Och jag har varken lust att ringa en leverantör och börja tjafsa om dåligt foder eller fylla min lilla gödselstack med ensilage.

Så ni som letar ny stråfoderleverantör; kolla villkoren och kolla hur ensilaget är plastat.

Ju färre lager plast runt balarna desto större risk att det går hål på dom i hanteringen; det är min övertygelse i alla fall. Och jag kan inte hantera mina balar med silkesvantar; de måste tåla att flyttas med handkraft, dras över betonggolv osv utan att gå sönder.

Och jag kan säga att mina balar känns som att de är invirade i stål 🙂 !

I alla fall i Skåne finns det mängder av personer man kan köpa hösilage av men billigt kan bli himla dyrt om man måste slänga delar eller till och med hela balar.

Vad är era erfarenheter av hösilage? Får ni slänga mycket som är dåligt eller har ni samma ”tur” som jag?

Medicin-knep

Jag är medlem i en sida på Facebook för PPID-hästar och har flera gånger läst att en del hästägare har svårt att medicinera sina djur- hästarna vill helt enkelt inte svälja den dagliga tabletten.

En del får lösa upp tabletten i vatten och spruta in vätskan i munnen, några gröper ur äpplen eller hittar andra kreativa lösningar för att gömma medicinen.

Det ska dessutom sägas att förutom att tabletterna ska tas hela hästens återstående liv så är de ganska dyra så man har inte precis råd att kassera tabletter hur som helst och dessutom vill man ju så klart vara säker på att hästen får i sig rätt mängd.

Mitt sätt hoppas jag ska funka så länge B lever; jag rullar in tabletten i en brödboll och den slukar han fortare än kvickt ska ni tro.

En del hästägare vittnar om att deras hästar efter x tid slutat att låta sig luras så jag får hoppas att B inte fattar vad det är han sväljer 🙂 .

Att köra spruttricket på honom skulle inte vara kul; han är en dramaqueen som skulle försöka vända bort huvudet och oja sig på många olika vis till skillnad från Vicke som man alltid kan spruta in vad som helst i munnen på även när han står lös i boxen.

Vad väger hästen?

Har ni koll på vad era hästar väger?

Ibland är det ju bra att veta men inte så lätt att ta reda på alla gånger.

När B fick fång trodde veterinären att han vägde uppemot 500 kilo; som ”en stor häst med korta ben” 🙂 🙂 🙂 !

Vicke vägde 610 kilo för 7 år sedan och väger nu knappt 630.

Ett år när jag bytte stall tappade han en hel del i vikt och det hade varit intressant att veta exakt hur många kilo det handlade om men en hästvåg är ju inget som finns i vart och varannat stall eller ens på alla kliniker.