Skrivet
Det är ingen måtta på småskvättandet, hon kan stanna och kissa hur många gånger som helst, och markerar värre än den värsta hanhund.
Men vad gäller ”kissa i ett sträck”- ja- då har nog varken hon eller någon annan doggy en chans mot denna lilla krabat:
Skrivet
Då jag träffade Åsa och hennes whippetpojkar härom dagen noterade jag att de alla var iförda stiliga täcken och jag var tvungen att fråga var dessa hade inhandlats.
Svaret var ”Torshammaren” (http://www.torshammarens.se/) och eftersom jag tycker att Soyas egna outfits börjar se väl sjaviga ut efter det myckna användandet så blev jag inspirerad till att göra en beställning.
Så inom kort kommer min drottning förhoppningsvis att kunna beskådas iförd detta:
och detta:
Det översta täcket får snarare betecknas som ”ändamålsenligt” än snyggt men det undre är just stajligt- tycker jag i alla fall :).
Gud…det är som att ha en jätte-Barbie som man kan klä i olika klänningar…säger Birgitta 44 (eller var det 12…) som aldrig lekte speciellt mycket med dockor som liten :).
Skrivet
Sagt och gjort och när vi hade gått en lång stund kom vi till ett villakvarter där vi vanligtvis inte går.
Eftersom det även här var mycket dåligt upplyst såg jag knappt var vi gick eller vad Soya gjorde men flexikopplet och selen gjorde att jag kände mig trygg i alla fall.
Rätt som det var och från ingenstans känner jag hur Soya tar ett hopp framåt och grabbar tag i något och när jag drar henne emot mig inser jag att hon håller en levande kanin i munnen!
Hjäääälp!!!
Jag lyckades otroligt nog få henne att släppa taget om det stackars djuret som skrek för sitt liv och så fort Soyas käftar lättade så rusade den förskrämda kaninen iväg för allt vad tygen höll.
Därmed kunde detta lilla äventyr ha varit över om inte Soya med blixtens hastighet lyckades tas sig ur sin sele och springa efter.
Selen marknadsförs som ”rymningssäker” och om detta vill jag bara säga ”rymningssäker- my ass” för det tog som sagt en sekund och sedan såg jag bara bak-kärran på min hund som skenade efter kanin-eländet.
Än en gång var turen med mig och jag lyckades springa ikapp min elaka hund, eller rättare sagt så sprang hon inte så långt innan hon började nosa efter kaninen i ett buskage.
Och det var som sagt tur för hade hon sprungit längre hade hon sprungit rakt in i kompakt mörker och därefter ut på obelysta 70-vägen!
Det är verkligen inte ofta jag blir arg på Soya- ni som har träffat henne IRL instämmer nog i att det inte går att bli förargad på en sådan sötnos men ikväll var jag faktiskt riktigt ilsken på henne eftersom hon efter infångandet gjorde allt för att försöka att ta sig loss igen, hon riktigt satte hälarna i marken och vägrade att gå åt motsatt håll till var hon hade jagat kaninen.
Jag fick verkligen DRA henne i säkert 100 meter innan hon till slut insåg att jag inte skulle ge mig och vi kunde därefter fortsätta vår vandring utan vidare incidenter.
Men där ser man! Inte ens ett koppel hjälper alltid när en kaninälskare är i farten och jag får bara hoppas att den (kaninen) inte blev allvarligt skadad.
DET är i alla fall en fördel när en lös whippet (läs: Soya) tar en kanin: det tar 2 sekunder och sedan är nacken knäckt och kaninen stendöd. Been there- seen that…
I natt var det ett jäkla gläfsande i sängen- jag misstänker att jakten fortsatte för Soyas del för så lätt ville hon inte ge upp :)!
Skrivet
Nedanstående ”undersökning” måste vara den mest korkade jag läst på länge eller så undrar jag vilka hundar man egentligen åsyftar?
Inte kan det vara helt normala hederliga whippar i alla fall?
Att en whippet skulle kosta över 50.000 ”i drift” per år varav över 6000 kronor skulle gå till pälsvård måste vara rena skämtet även om undersökningen inte är gjord i Sverige.
Jag skulle vilja påstå att man kan hålla kostnaden för pälsvård nere till under hundralappen för just en whippet- ni anar inte hur långt en schampoflaska räcker till dessa sämskinn och något annat behöver de knappast.
Tvärt emot denna idiot-undersökning skulle jag vilja påstå att en whippet är otroligt billig i drift, de äter lite, är generellt friska och behöver som sagt verkligen ingen avancerad pälsvård.
Att man sedan KAN, observera KAN, det vill säga om man VILL, göra av med tusentals kronor på exklusiva, onödiga och knäppa grejer till sin hund är en helt annan sak men det gäller ju verkligen inte bara dessa djur utan så mycket annat här i livet.
Skrivet
Jag får ibland frågan om jag inte är sugen på att ta valpar efter Soya.
Och visst skulle det vara roligt och gulligt att ha en kolsvart bebis-kopia efter min underbara hund men vad skulle man göra om man inte fick sålt resten av valparna?
Som jag brukar säga ”en Soya är underbar men 6-7 stycken….näää”.
Öppna nedanstående länk och titta på en hund och ägare som verkligen fick fullt upp!
18 stycken- det måste väl nästan vara rekord?
Min ena greyhound fick förresten ”vardagsnamnet” Sladden (hette officiellt Zulu Last) eftersom han kom ut sist av 11 valpar :).
http://www.expressen.se/husdjur/1.2175392/mamma-anny-tar-hand-om-18-valpar
Skrivet
Jag brukar ju hävda att Soya nog är gjord av sockervadd eftersom hon är så rädd för regn- tänk om vattnet skulle smälta bort hela henne i ett nafs?
Och eftersom GLASS hör till en av Soyas favoriträtter har jag anat att hon är en ”sucker för sött” (sådan ägare osv….)
I morse när jag var ute och gick med henne i kolmörkret kring stallet hörde jag plötsligt hur hon stannade upp och började knapra på något.
Vi befann oss då på ett fält där stallägaren har haft sockerbetor staplade efter att de tagits upp och jag har i dagsljus sett att en del krossade sådana har legat kvar efter bortforslingen.
Med andra ord har Soya hittat ännu en ny mumsighet att dryga ut kosten med och ärligt talat föredrar jag att hon äter betorna framför halruttna kadaver och annat som i mina ögon borde vara otjänligt som föda.
Konstigt nog är sockerbetor enligt i alla fall min erfarenhet inte populära hos hästar trots att ju bland annat betfor framställs av dessa.
Jag minns hur jag en gång för mååååånga år sedan tvingade ut dåvarande hästskötaren på stöldturné efter en träning- jag satt i bilen och hon fick springa ut på en åker och plocka med sig några sockerbetor som jag trodde att dåvarande hästen skulle uppskatta.
Men tji fick jag- betorna förblev orörda i krubban hur jag än försökte hacka ner dom i mindre bitar så sensmoralen av den händelsen måste väl ändå vara att brott inte lönar sig?
Skrivet
Ännu ett trist exempel på inavel.
Å ena sidan är det tur att
a) det finns veterinärer som är skickliga nog att rädda sådana djur och
b) det finns folk som är villiga att betala för veterinärvården
fast samtidigt så känns det så tråkigt att det ens ska behöva förekomma tycker jag.
http://www.expressen.se/husdjur/1.2176957/molly-gjorde-ansiktslyft-fick-synen-tillbaka
Skrivet
De av er som följt bloggen länge kan inte ha undgått min aversion mot mörker och kyla (kan även kallas höst och vinter).
Jag tycker INTE att sprakande brasor, tända stearinljus och en mjuk filt i soffan tillnärmelsevis uppväger leriga hagar (och dito hästar), att det inte går att rida ut på vardagarna före eller efter jobbet pga mörker och att jag fryser i princip överallt utom när jag sitter ihopkurad under min mjuka filt med tända stearinljus och en sprakande brasa.
Om jag ändå ska försöka hitta något ”ljus i mörkret” (ha ha…lite halvvitsigt det där….) så är det att jag snart kommer att få användning för den jättefina ”sparkdräkten” jag beställde till Soya från http://www.litentass.com/ i våras.
När jag publicerade ovanstående bild på bloggen förrra gången blev det ”läsarrekord” och det förstår jag- sötare lilla pyjamashund går väl inte att finna!
För att undvika missförstånd vill jag åter poängtera att denna outfit endast kommer att användas när Soya ligger i min bil och inte till att gå/ springa omkring i.
Nog för att Soya säkert inte hade haft något emot att ha på sig detta värmande plagg året runt och i alla sammanhang men någon måtta får det ändå vara- det tycker till och med jag.
Annars är det termotäcke, regntäcke och reflextäcke som gäller vid de flesta utepromenaderna nu- sådan ägare sådan hund skulle man kunna säga utan att överdriva det minsta!
Skrivet
Varför du aldrig ska ha din hund lös om du är stressad:
Din tanke är att snabbt cykla en runda med din hund eftersom du inte har tid att gå en längre promenad.
Det som händer är följande:
1. Efter en stunds cyklande med hunden lös bredvid dig får hunden syn på en kanin som rusar in i ett rapsfält.
Din första tanke är att hunden aldrig kan tränga sig igenom detta tjocka myller av gröda men du inser snabbt att du har fel.
Din andra tanke är att hunden kan förbli borta hur länge som helst då du inte kan se igenom detta tjocka myller av gröda och att hunden kanske också förirrar sig i detta tjocka myller av gröda och du inser snabbt att du har rätt.
Efter vad som känns som en evighet då du har irrat runt i det tjocka myllret av gröda planlöst men med allt lerigare skor dyker hunden upp från ingenstans och som om inget har hänt.
2. När du och hunden är tillbaka där du lämnade cykeln för att rusa ut i rapsfältet inser du att hunden under sin bortavaro har passat på att rulla sig i något som du inte har lust att undersöka om det är hund, människo eller ko-skit.
3. Väl hemma måste du öda tid på att slänga in hunden i badkaret, hälla 2 liter schampo över byrackan för att få bort stanken och tvätta, tvätta, tvätta.
4. När hunden är badad och dyngsur hinner du inte ta fram handduken innan eländet (hunden) har lyckats hoppa ut ur badkaret och nu står och skakar sig på ditt ömtåliga trägolv i vardagsrummet.
5. Efter att ha fångat in hunden och torkat den grundligt måste du genomföra ytterligare en grundlig torkning, denna gången av vardagsrumsgolvet.
Nu har det gått över en timme sedan du tänkte ta en kort tur med din hund eftersom du hade bråttom.
Du hinner tänka att det finns en anledning till att kopplet uppfanns innan du hastar iväg.
Skrivet
Något för Birgitta, 12 år att lära sin hund?
Underbar film:
Senaste kommentarer