Veckan började på bästa möjliga vis- ett morgonpass med Vicke i ridhuset som var något av de bästa i mitt liv faktiskt.

Inte för att vi gjorde något utöver våra sedvanliga övningar men KÄNSLAN….det gick verkligen inte av för hackor.

Jag tyckte att Vicke när jag köpte honom kunde ha lite mer sug i bettet- då kunde han för lätt bara fälla in huvudet och så hade man ingenting i handen men numera har jag en härlig känsla framtill, han ligger på precis lagom och jag har för övrigt hellre liiite för mycket i handen än motsatsen, så länge inte hästen blir framtung i alla fall.

Tisdagens träning för Christina gick också bra och i onsdags nöjde vi oss med att skritta ut i den snö som hade kommit- jag kände att jag ville ”passa på” så att säga.

Torsdagen var vikt för lite hoppning och i fredags blev det mer fin dressyr.

I lördags red jag ut och då hade mycket av snön redan försvunnit och sedan avslutade jag veckan med ännu ett dressyrpass.

Fokus nu ligger på det som ingår i MSV C-programmen- jag måste skärpa mig och träna på det som behövs och inte på det som känns lätt och/ eller som jag VILL.

Så skolor och enkla byten liksom den förvända galoppen måste sitta, passageträningen gör jag i styrke-träningssyfte och galoppombytena får jag nog lägga ganska mycket på is ett tag för att hinna få det andra så bra som det går.

Vi har under veckan också lämnat januari bakom oss, den månad som jag tycker swischar förbi snabbast.

Den kommande veckans inlägg är färdigskrivna så det är bara för er att luta er tillbaka och läsa allt eftersom de dyker upp 🙂 !

Ännu en vintervecka har sett sitt slut.

Den har för min del varit ovanligt omväxlande på det icke-hästiga planet men som ni vet är det inte ofta jag berättar om annat än sådant som har med mina djur att göra så jag väljer nog att i alla fall så länge ligga lite lågt.

Soya fyllde 6 år det lilla livet och än så länge märks inga ålderkrämpor tack och lov; hon är exakt samma hund som vi körde hem för 5 år sedan och undrade hur det skulle gå 🙂 .

Vicke fortsätter att glädja mig varje dag- på träningen i tisdags kändes han jättefin och har även när jag ridit på egen hand levererat.

Dressyr är ju VERKLIGEN en tålamodsprövande sport skulle jag vilja säga- det går i bästa fall framåt med mikroskopiska steg som man glädjer sig oerhört åt och i sämsta fall…tja…det ska vi inte ens diskutera…

Så hur supernöjd jag än är så vet varken jag eller någon annan hur det kommer att gå när det är dags att tävla lite mer på allvar.

De starter jag gjorde i höstas var ju medan djuret fortfarande höll på att studsa mig ur sadeln och då ville jag mest se hur han betedde sig på en tävlingsbana.

Jag fick väl bekräftat det jag misstänkte redan innan jag köpte honom- på tävling är det mer spänning som kommer fram och han behöver helst gå en ”förklass” eller i alla fall få god tid på sig inne på banan innan startsignal.

Men…nu var det inte tävlingar detta inlägget skulle handla om utan vad vi gjort i veckan och det har mest varit dressyrträning i ridhuset- ridit ut har jag bara gjort en dag och det var KALLT!

Men kallt eller inte- mitt träningsupplägg får inte störas av sådana petitesser- så länge hästen är frisk och fin är det bara att ”köra” och värma sig när man kommer hem. Eller nåt 🙂 !

En ganska tråkig vecka har passerat- vädret har varit trist och ska jag vara ärlig har jag mest sett fram emot att sätta igång Vicke igen.

Hade han kunnat ha sin vintervila i en stor hage med gräs att äta eller det i alla fall funnits möjlighet för mig att fodra honom utomhus hade det varit skillnad men att han som nu har stått i en liten lerig hage och jag har fått leda/ longera honom lite varje dag- nä…det är inget kul tycker jag.

Frågan är vad Vicke själv tyckte om sin semester- han försjönk i alla fall otroligt snabbt i vilo-mode och var väldigt tam hela tiden.

När jag började rida i fredags kändes han underbart fin och lika framåt som han alltid gör när man rider- en härlig känsla.

Jag har ridit i 3 dagar nu och det känns fortsatt väldigt bra men jag har i ärlighetens namn inte gjort något mer avancerat än bara ridit runt, runt vääääldigt kravlöst.

Jag hoppas kunna skärpa kraven snart och även fundera på tävlingssäsongen 2014 som knackar på dörren.

Jaha, detta var sista veckan på ett tag med en ”röd vardag”- jag var alltså ledig i måndags vilket gjorde att arbetsveckan som alltid känns kort gick ännu snabbare.

Vicke blev utskrittad i måndags men har sedan dess inte sett sin sadel utan har bara fått springa lös i ridhuset, blivit ledd samt longerad mycket korta stunder (max 10 minuter om dagen).

Jag vill inte röra på honom mer än så när han vilar- ska jag longera längre stunder tycker jag inte att det blir den avkoppling från jobb som är meningen med denna kort-semester och hittills har bristen på rörelse inte visat sig genom en spattig häst i alla fall.

Vicke håller sig tvärtom väldigt lugn- när vi körde till veterinären i söndags för att han skulle bli vaccinerad gick han bara rakt in i transporten och gick sedan lika lugnt ut när vi var hemma igen.

Tanken är att vilan ska fortsätta i några dagar till så jag tyckte det passade bra med vaccineringen som jag ändå var tvungen att ha gjort innan månadens utgång.

Vädret har väl inte varit sådär strålande under veckan- det har blivit både en hel del regn och otäck blåst men jag tycker att man ändå får försöka strunta i det så gott det går annars blir liksom inte mycket gjort när man har djur i alla fall.

Så vädret till trots har jag och Åsa fått till hela 3 långpromenader med hundarna i veckan- visst blev vi blöta under 2 av rundorna men bara glädjen att se hur hundarna njuter av att jaga varandra (läs: Vilja jagar Soya) och alla nya intryck de sniffar i sig gör det värt att bli ”dränkt”.

Annars har det väl inte hänt så mycket intressant i veckan mer än att jag som vanligt vid denna tiden på året konstaterar att januari verkligen är utgifternas månad.

Jag tycker att det ständigt dyker upp både väntade och oväntade utgifter- är det likadant för er?

Även under den gångna veckan har jag av och till varit lite smått förvirrad kring vilken veckodag det egentligen har varit- jag har märkt att det lätt blir så när man är ledig så ”hattigt” som i alla fall jag har varit de senaste 3 veckorna men missförstå mig inte- jag är GÄRNA ledig på detta vis!

De få dagar jag jobbade gick snabbt och det var väldigt lugnt på både min egen arbetsplats och i Malmö i allmänhet tycker jag.

Under den gångna veckan blev det 2 dressyrpass, ett på egen hand och ett för Christina, ett hopp-pass, en vilodag i början av veckan och så har jag skrittat ut 3 hela dagar, både i onsdags och både helgdagarna.

Jag kunde inte vara mer nöjd med hur Vicke har utvecklats den sista tiden och därför har jag också haft lite svårt att låta honom vila men nu har hans semester påbörjats och jag får bara hoppas att han nöjer sig med den och därefter inte tar egna ledigheter så som hästar ibland tenderar att göra.

Vädret är fortsatt ”plusgradigt” och temperaturerna ligger runt 5-6 grader dagtid vilket så klart passar en frusen person som mig väldigt bra.

Jag kan gå i tjock tröja och väst i stallet (läs: slippa den klumpiga jackan) och rida ännu mer lättklädd i ridhuset, dvs utan väst.

Vad täckesnarkomanerna tänker ha för täcken på sina hästar i ridhuset när det (gud förbjude) blir många minusgrader kan jag bara undra över i mitt stilla sinne- jag är i princip ensam om att inte ha NÅGOT täcke på Vicke där och han verkar klara det lika bra som mina tidigare fålar.

Har hört att det SKA bli kallare och känner mig redo med både broddar på Vicke och termoridstövlar, täck-kjol och andra varma plagg väntande i garderoben- vi får väl se om och när de kommer till användning.

En stallkamrat sa lite klagande att hon på grund av det varma vädret inte har fått använda sitt nyinköpta vintertäcke men jag tänker att både hästens och de egna kläderna ”inte äter bröd” utan kan bli liggande utan att det stör- förr eller senare kommer dom ju till användning :).

Hmmm…den gångna veckan har varit ”konstig” så tillvida att lediga dagar har varvats med arbets-dito vilket gjort att i alla fall jag stundom har varit lite vilse på vilken veckodag det egentligen har varit. Känner ni igen det?

Dessutom tycker jag att det går väldigt snabbt att vänja sig vid ledighet och att man nästan tycker att det ska bli ovant att arbeta 🙂 .

En som har fått arbeta alla dagar utom i måndags är Vicke- ingen semester där inte men han verkar inte misstycka utan går bättre än någonsin. Och planen är att han snart SKA få en kortare vila just för att han har utvecklats så mycket och bra den sista tiden.

Lite skäms jag över att jag inte lyckats få till en enda uteridning under veckan och det var detta jag befarade i höstas då jag såg till att vara ute så mycket som möjligt: att det inte skulle bli så mycket utomhusaktiviteter pga väder och ljusförhållanden.

Dressyrpassen, både de på egen hand och träningen för Christina i fredags har som sagt känts fina och som variation hopptränade jag egen hand i torsdags och löshoppade i lördags och det verkar som att Vicke tycker att det är roligt- han hoppar i alla fall väldigt villigt och rör i princip aldrig en bom.

Vädret har som jag redan nämnt i något inlägg inte varit det bästa, mycket regn och en del blåst men vi har i alla fall sluppit isgator och knöggliga hagar, något jag verkligen skulle undvara om jag får välja.

Leran från benen kan man lätt spola av och jag är mycket mer rädd för vrickningar och fläkskador pga is.

Nu nalkas årets sista dag med stormsteg och jag hoppas att ni läsare fortsätter att vara minst lika aktiva på bloggen som ni varit hittills.

Tveka inte att skicka kommentarer, länkar, bilder, förslag på vad jag ska skriva om- jag föredrar om vi driver bloggen lite mer tillsammans och det finns också en gräns för hur full av inspiration jag själv kan vara.

Kanske är det inte heller så roligt att ständigt läsa om hur nöjd jag är med Vicke- nu får ni göra det ÄNDÅ men vill ni läsa om annat OCKSÅ får ni gärna hjälpa till 🙂 !

Julen närmar sig med stormsteg och även om jag personligen inte är någon storfirare så tycker jag att det märks- inte på det regniga och gråmulna vädret men på att folk är mycket mer upptagna med allt som hör julen till.

Det har varit ganska tomt i stallet och ridhuset i veckan och jag som gärna rider ensam klagar inte.

Det har blivit mycket ridhusridning i veckan; träning för Christina, hoppning och några dressyrpass på egen hand.

I måndags fick Vicke vila helt och i lördags skrittade jag ut.

Jag har försökt att höja ribban lite nu och försöker också få Vicke starkare så jag jobbar både med rörelser men också med att bara rida ”runt runt” men med fokus på form och tempo, att Vicke känns lösgjord och ”med” och det tycker jag att han allt som oftast är mycket bra.

Ibland blir det lite väl elektriskt med någon bakutspark när Vicke tycker att jag petar på honom med spöt för mycket (?) men hellre en häst med en härlig bjudning och lite humör än en som är helt ”avslagen”.

Jag gillar verkligen min häst och är så glad att jag har honom- han passar mig jättebra tycker jag.

Som vanligt tycker jag att veckan bara har flugit förbi- vart tar dagarna vägen?

I måndags och lördags skrittade jag och Vicke ut, i tisdags tränade vi för Christina och både onsdagen och torsdagen var vikta för hoppning.

I fredags och söndags dressyrtränade vi på egen hand och tja…det var veckans ridning i ett nötskal.

Jag vill helst hinna med 4 dressyrpass på en vecka, att det inte blev så berodde på den extra hoppträningen som måste stryka på foten framöver- det får räcka med en dags hoppning i veckan framöver.

Men det var roligt att se Vicke hoppas av någon annan så det kan mycket väl hända att det blir fler gånger någon gång i framtiden om än inte på en regelbunden basis.

Just nu är jag ovanligt peppad att träna just dressyr- inte för att det brukar vara något fel på min motivation i det avseendet någonsin men som sagt; nu är det EXTRA roligt när Vicke går så fint och känns så pigg och positiv och vi inte behöver tänka på några tävlingar på ett tag utan kan träna mer stärkande utan att tänka på den och den linjen ur det eller det programmet.

Annars inte mycket nytt under solen…eller snarare sagt REGNET. För det har regnat mer än vad solen har visat sig denna veckan men så är det ju på vintern.

Inga minusgrader än i alla fall och termoridstövlarna ligger kvar i sin kartong.

Under den gångna veckan fick vi den första snön i Malmö/ Staffanstorp och som vanligt, höll jag på att säga, försvann den lika snabbt som den kom.

Det är säkert en bidragande orsak till att i alla fall jag inte gillar Skåne-snö-den blir aldrig liggande på ett ”bra” sätt utan blaskar bara bort och är mestadels sörjig medan den halv-täcker våra omgivningar.

Annars är jag absolut för tex snö-träning men det blir ju lite svårt med kontinuiteten pga ovanstående och att bara ge sig ut första snödagen och pulsa i djupsnö tror jag inte på- det blir för ansträngande om hästen inte är van.

Jag hann i alla fall rida ut i snö en dag i veckan (i lördags)- nu får vi se när (om?) det blir nästa gång.

Stormat har det också gjort- både i torsdags och i fredags och det har verkligen inte varit roligt.

Jag kunde rida båda dagarna (hoppade i torsdags och red dressyr i fredags) men Soyas motion blev minst sagt decimerad till ett minimum.

Som jag skrev i ett annat inlägg i veckan så är Vicke och jag inne i ett bra flow just nu och det är så klart väldigt roligt eftersom jag gärna vill höja ribban lite under vinterträningen som jag hoppas att jag ska kunna genomföra som jag vill utan skador eller annat.

Den sista novemberveckan har passerat och än är det en del plusgrader med omväxlande väder- vissa dagar har varit härligt soliga och våra tidigare ganska geggiga hagar har torkat upp ganska mycket.

På grund av att det numera är mörkt redan vid 4-tiden på eftermiddagarna har jag inte ridit ut en enda dag under veckan- inte optimalt men det beror också på att jag hade besök av fysiterapeuten Eva i fredags som ”förbjöd” ridning under helgen, de dagar jag i vanliga fall kan använda för uteritter.

Jag har i alla fall longerat ute och gått små promenader både i lördags och söndags- alltid något.

Annars har det blivit dressyrpass i ridhuset, träning för Christina i tisdags och hoppning på egen hand i torsdags.

På tal om hoppningen utspelade sig en lite lustig konversation mellan mig och fysioterapeuten i fredags:

Jag: Och tänk så lustigt att det har visat sig att Vicke är så duktig på att hoppa. Jag som varken travade över en bom med honom vid provridningen eller ens BRYDDE mig om huruvida han kunde hoppa eller ej.

Eva: Men…sa du inte att det är REN HOPPSTAM i hästen? Kanske inte så konstigt att han kan hoppa då 🙂 ?

Jag: Ehhh…ja, just det ja…det har du ju rätt i :)! Det tänkte jag inte på…

Under den gångna veckan har jag också varit och besiktigat min bil- något jag har ångest över i flera dagar innan besöket varje år men som vanligt höll jag på att säga så bet Volvon ihop och visade upp sig från en så god sida att det bara blev några smärre anmärkningar.

Det är just att det kan bli så otroligt DYRT med reparationer av gud vet allt som gör mig så nervös inför besiktningarna men visst- ska jag välja mellan att laga bilen eller hästen väljer jag ju tveklöst det förstnämnda :).