En ur ridhänseende mestadels mycket bra veckan tycker jag där jag både har ridit på min egen Kreon och någon annans uppgraderade version av mitt djur som vi kan kalla Kreon 5,0.

Var den sistnämnde kommer ifrån har jag inte den blekaste aning om men jag skulle byta bort min mupp mot honom any day!

Måndagen började med en vilodag efter strapatserna söndagen innan och på tisdagen var det Christina-träning som vanligt.

På onsdagen fick jag för första gången stifta bekantskap med Kreon 5,o och det var i sanning fullständigt underbart. Jag red på vår utebana och bara njöt av allt denna fina häst levererade, framför allt en otroligt fin samlad galopp men till och med några galoppombyten som jag annars undviker eftersom de kan bli lite väl tjoiga ibland (detta arbete tar X hand om för tillfället).

Kreon 5,0 återkom även på lördagen-även då på utebanan och med likartade prestationer som på onsdagen vilket gladde mig oerhört eftersom den vanlige Kreon, när han var i sina glans dagar (läs: som mest djävlig) visade fruktansvärda prov på tex den högre skolan där, både med mig och Mini i sadeln.

I torsdags red jag ut och det går faktiskt också bättre och bättre med våra mått mätt även om det alltid måste ske med eftertanke och planering.

Man kan liksom inte bara rida ut och ”ta vägen dit den kommer” utan måste hela tiden tänka på att ”där har dom galna hundar lösa i trädgården och där kan man riskera att möta en jättelångtraderare osv….”.

I fredags fick Kreon studshoppa på morgonen och gå på promenad med Soya på eftermiddagen och veckans sista dag var det åter dags för tävling.

Jag tycker att denna tävlingen gick BÄTTRE men så klart inte BRA- att sparka bakut när jag sitter på är aldrig OK och jag hoppas verkligen att detta beteende är på utdöende.

Kreon har ju tidigare visat att han kan sluta med en del idéer som han haft i sin skalle och andra saker har mildrats oerhört och dyker bara upp under extrem press så detta tillsammans med att jag ”lär” mig hästen mer och mer ska förhoppningsvis göra att det kommer att bli säkrare att tävla framöver.

Veckan började med en lugn uteritt- jag kan numera rida ut hyfsat ”mupp-fritt” vilket känns skönt av flera orsaker.

Dels har jag inte så många ”sällskapshästar” att tillgå- just nu ingen faktiskt då den ena är skadad och den andra avlivad och dels vill jag kunna utnyttja VÅREN som faktiskt har kommit till att inte bara harva runt i ridhus och på ridbana.

I tisdags var det lektion för Christina och i onsdags fortsatte jag den träningens jobb på egen hand.

Torsdag fick bli vilodag och därefter har dressyrarbetet fortsatt, i fredags hos X och i lördags på vår egen utebana.

Jag har uppfattat Kreon som avsevärt lugnare och mer avspänd de senaste veckorna och träningen hos  X tex var mer avslappnad än någonsin.

Därför blev jag både förvånad och besviken när Kreon under söndagens tävling visade prov på gamla och oönskade takter eller BAKUTSPARKAR om man ska vara korrekt.

Med X håller sig Kreon numera till sin då och då argt piskande svans men när jag nu skulle årsdebutera så visade Kreon prov på fler ”bakutare” än jag hann räkna.

Jag har redan ordat om min strategi framöver kring detta- det är ”bara” att borra ner sig i sadeln och härda ut men det är tyvärr lättare sagt än gjort i mitt fall.

Jag är inte den tuffaste ryttaren och har varken någon superbalans eller den styrka i säte och skänklar som lätt förmår Kreon att komma på andra tankar så vi får väl se hur och om jag lyckas med mitt mission.

X ska OAVSETT vad som händer få fortsätta att tävla Kreon- det bestämde jag för några månader sedan och den planen håller jag mig till.

Att jag sedan vill att vi gör det parallellt är en annan sak och DET får vi som sagt se hur det kommer att gå med….

Äntligen lite värme!!!!

Nu har man levt i kylans grepp så länge att det faktiskt känns konstigt att inte behöva ha jacka på sig utomhus (igår gick jag med en täckväst) och mina termobyxor vet jag inte när jag kommer att våga överge.

Även den gångna veckan har den lilla muppen fortsatt att leverera och det är så klart bara att tacka och ta emot.

Fin dressyr på egen hand i måndags, bra träning för Christina i tisdags, vilodag i onsdags, ny fin träning på egen hand i torsdags och en behärskad uteritt i fredags.

På lördagen var vi hos X där Kreon fick sig en rejäl genomkörare och igår vann odjuret sin första men förhoppningsvis inte sista tävling.

Jag vore en idiot om jag klagade och det gör jag verkligen inte heller.

Och även när det går bra finns det så klart mycket att jobba med; rakriktning och förbättring av skolorna för att ta några exempel och vad gäller våra uteritter på egen hand så finns där mycket övrigt att önska fortfarande även om det är en milsvid skillnad mot hur det var när det var som värst.

Eftersom jag är en väldigt dum person ibland som har svårt att glädja mig åt nuet utan ”hellre” fruktar vad som EVENTUELLT kan hända så är jag nu så klart rädd för att något ska inträffa så att den planering jag har för mitt ridliv i allmänhet och Kreon i synnerhet ska omkullkastas- jag har varit med för länge och upplevt för mycket tråkigheter för att fullt ut kunna slappna av vilket är trist men tyvärr sant.

En hel del dressyr har det blivit i veckan, både i måndags (tävling), tisdags (för Christina), torsdags och lördags.

Veckans hightlight var tveklöst Kreons och X:s fina ritt i torsdags på pay and ride i Flyinge där de red ett näst intill prickfritt MSV B:2 program.

Visst finns det saker att slipa på; travökningarna, bättre samling i skolorna osv men ekipaget kommer definitivt inte att behöva skämmas om de presterar liknande ritter på ”riktiga” tävlingar.

Tjatet från omgivningen om när jag ska börja tävla själv fortsätter men jag har min plan och håller mig till den.

Måndagens tävling var så klart också en succé, att klara 2 kval på 2 försök och båda på 67 % tycker i alla fall jag är ett jättebra resultat och att det blev en rosett på köpet var verkligen grädde på moset.

I fredags och söndags skrittade jag ut och det KÄNNS som att Kreon även här har skärpt sig lite och får färre och färre mupp-ryck.

Vi är över huvud taget inne i ett bra flow- Kreon ojar sig mindre och mindre och NÄR han gör det så vågar jag gå på honom på ett helt annat sätt vilket också gör att han inte tramsar lika mycket och lika länge samt att jag heller inte blir så förskräckt som jag kunde bli förr.

Om jag ska säga några ord om vädret så har det varit minusgrader mest varenda morgon medan det mitt på dagen kunnat vara både 8 och 9 grader så till och med lilla Soya har fått springa utan täcke då och då.

Hon motioneras mest genom cykelturer som jag tycker är ett bra sätt att komma fram i lite bättre tempo än när man går och eftersom hon mestadels springer lös så kan hon själv avgöra i vilken takt hon vill röra sig.

Ännu en vinteraktig vecka har passerat trots att det enligt mig borde vara vår för länge sedan och jag ska inte sticka under stol med att jag börjar känna mig stressad.

Kommer det att finnas något tid över till en ”riktig” vår innan sommaren kommer?

Denna veckan har det varit minusgrader varenda morgon, ibland ganska många sådana och i fredags och lördags kom det till och med lite snö även om den försvann nästan omgående.

Om jag ska sluta att gnälla över sådant jag ändå inte kan påverka så får jag väl i stället glädjas över påskledigheten, min fina häst och att vi är friska.

Kreon har jobbat på fint i veckan, avverkat hela 5 dressyrpass av varierande svårighetsgrad samt varit ute på 2 skritt-rundor med endast undertecknad som sällskap.

Som jag redan har nämnt VERKAR han ha lugnat ner sig avsevärt den senaste tiden vilket förhoppningsvis har med någon form av mognad att göra?

Jag ropar dock inte hej ännu utan är fortsatt försiktig när jag rider ut tex även om jag i det trygga ridhuset har blivit mycket tuffare vilket säkert också påverkar Kreon och hans ibland speciella humör.

Vädermässigt en riktig fiaskovecka- i stället för annalkande vår fick vi en return of the winter from hell med alla ingredienserna om inte alltid på en och samma gång; storm, snö, rejäl kyla. Det börjar verkligen kännas tjatigt och jag ser hur våren, när/ om(?) den väl når oss kommer att bli hur kort som helst. Extremt deprimerande.

Tack och lov behövde jag i alla fall inte ändra några ridplaner pga vädret- Christina dök upp enligt plan i tisdags och jag kunde köra till X som bestämt i torsdags.

Kreon har fått dressyrjobba måndag, tisdag, torsdag och lördag, i onsdags skrittade jag ut, i fredags blev det lättare  tömkörning i paddocken och i söndags blev det både studshoppning och en skritt-runda ute.

Det mesta har flutit på bra tycker jag, till och med de 2 skrittpassen utomhus har varit med våra mått mätt godkända och X visade att bytesträningen går framåt när han red.

Med Soya har det blivit en hel del cykelturer när det inte har stormat; då är det nästan omöjligt att få ut henne och det är tur att vår egen trädgård är omgiven av höga träd som ger lite lä i alla fall.

På bloggen har vi haft en del roliga diskussioner tycker jag och fler kommer förhoppningsvis under kommande vecka.

En lite lugnare vecka på dressyrfronten har det varit men så blir det ibland och det är inget fel alls som jag ser det.

Jag vill vanligtvis helst få till 4 dressyrpass i veckan men någon gång får annat gå före av olika anledningar.

I måndags blev det studshoppning eftersom detta inte hanns med förra helgen och jag gärna vill få i detta också en gång i veckan och sedan blev det ännu ett studshoppningspass på söndagen.

Tisdagen bjöd som vanligt på Christina-träning och efter denna tyckte jag att Kreon kunde vara värd lite vila vilket han fick på onsdagen och bara behövde springa några varv i lina i paddocken.

I torsdags var det på det igen- X red ett mycket fint pass där han tränade på lite allt möjligt i allmänhet och galoppombytena i synnerhet.

Arbetsveckan avslutades med ett dressyrpass på egen hand utan direkta krav och sedan skrittade jag och Kreon ut tillsammans med Landmann och hans ägarinna på lördagen.

Numera är det så pass ljust att det går att rida ut även på vardagarna efter jobbet och det tänker jag utnyttja så snart även VÄDRET tillåter detta.

Tyvärr har det blåst rejält vissa dagar och det har dessutom varit väldigt kallt ibland- kanske inte det optimala vädret att rida utomhus i känner jag.

Annars kan jag med glädje konstatera att Kreon åter börjar se lika fin ut i pälsen som innan han började klia sig vilket gjorde att han ett tag såg ut som en riktig rugguggla med små hårlösa partier på hela baken.

Sojan är borttagen och jag är tämligen säker på att det är den han inte har tålt så den ska jag inte köpa mer av kan man lugnt säga.

Hullet är numera precis som jag vill ha det och det tillskriver jag lucernet och potatisproteinet som jag fodrar med samt givetvis också all träning. Utan den sistnämnda kan man nog fodra hur mycket man vill- muskler kommer inte av sig själva.

I början av veckan väcktes hoppet om en vår i antågande och detta kulminerade i onsdags då solen gassade så pass att Kreon var genomsvettig efter ett tömkörningspass på utebanan.

Men precis när vädret var som varmast, soligast och härligast så vände det om och det har otroligt nog blåst något fruktansvärt varje dag sedan dess!

I måndags fick Kreon sitt studshoppningspass och i tisdags kom Christina och drillade oss som vanligt. I onsdags var det alltså tömkörning för första gången på länge och i torsdags red jag dressyr på egen hand i ridhuset medan det stormade utomhus.

Fredag var X-dag och då blev det ett litet genrep inför helgens tävling. Eftersom det fortsatte att blåsa under lördagen kunde jag inte rida ut som jag tänkt utan fick rida ett lättare och kort dressyrpass inomhus och i söndags var det alltså dags för tävling och debut i MSV C med den äran (67,4% och första ekipage utanför placering).

Tävlingen gick så otroligt bra och egentligen har hela veckan gått i en positiv anda.

Jag konstaterade nyligen att Kreon, så länge det handlar om inomhusdressyr endast har 3 ”lägen”: han går antingen BRA, MYCKET BRA eller SUPERBRA- det är ”tur” att han har en del annat för sig så man inte blir alltför kaxig med en så härlig häst :)!

I lördags skulle jag ju ha varit med på en miljöträningskurs som jag hoppades skulle kunna hjälpa mig med Kreons mupperier men som ni kunde läsa så blev denna inställd och någon ny kurs lär inte äga rum förrän till hösten.

Jag får hoppas att jag genom genomtänkt arbete på egen hand i stället ska lyckas bemästra mitt djur så pass att jag ska vilja behålla honom- just nu har jag definitivt inga planer på att sälja honom men när han var sig som djävligast åt rent ut sagt var det inte så muntert.

Allt eftersom tiden har gått har jag lärt mig mer och mer om vad som triggar honom att bete sig på olika vis, jag vet mer säkert numera vad jag kan och inte kan göra och får också mina tankar och terorier bekräftade från andra som haft liknande upplevelser med sina hästar.

Att tex rida bort från stallet  mellan våra grushagar medan det går hästar i dom triggar ”hingsten” Kreon på ett så pass farligt sätt att det bara är dumdristigt att tänka att ”han ska lära sig”- jag som är envis som synden har fått inse att alla fighter inte är värda att tas om livet är en kärt rent ut sagt.

Nu hoppas jag framför allt på att både jag, Kreon och X får förbli friska och att den plan jag har kan genomföras.

Som alla som håller på med hästar sorgligt nog vet kan man planera och vilja hur mycket man vill- olika skador och sjukdomar kan på ett ögonblick ändra allt.

När Kreon stod med ett tjockt och ömt framben för lite mer än en vecka sedan trodde jag att jag skulle dö av förskräckelse innan jag kunde konstatera att djuret är ”pjallig” och att benet bara hade fått en smäll och att det inte var någon senskada, gaffelbandsdito eller något liknande men precis när jag såg och kände det tjocka benet trodde jag att jag skulle svimma på stallgången.

Men får vi alla bara vara friska så hoppas jag på att kunna rapportera om flera roliga händelser framöver- hoppas, hoppas!

Den gångna veckan började mycket bra med ett härligt dressyrpass på egen hand i måndags och en fin träning för Christina på tisdagen.

I onsdags skrittade jag ut själv och det gick ju inte lika bra kan man säga- Kreon kröp fram ett steg i minuten den första halvtimmen, var helt opåverkbar under denna tid och kom slutligen in i sin andra andning och skrittade resten av rundan som en normal häst.

I torsdags var det dags för ännu ett superpass i ridhuset- det känns som att Kreon har klättrat ett helt pinnhål upp vad gäller att trava bättre, spänstigare och utan hack men med ett jäkla sug i bettet. Underbar känsla.

Givetvis får man aldrig vara glad för länge- det är min bittra erfarenhet sedan evigheter tillbaka, när jag kom till stallet på fredagen stod Kreon med ett svullet och ömt framben och jag fick avboka veckans X-ritt.

I stället skrittade jag ut och Kreon var ännu dummare än i onsdags och tog ännu längre tid på sig att ”blir redo”- SUCK!

I lördags skulle vi ha varit med på ett event som blev mystiskt inställt och som jag ännu inte fått någon förklaring till (ska berätta mer om detta när jag vet vad som hänt) och vi skrittade då ut med Anna och Hera i stället och den uteritten går banne mig till historien som en av de mer avspända.

Söndagen bjöd på en hysterisk hingst som inte kunde kontrollera sina undersåtar i hagarna- hingsten skulle prestera dressyr i ridhuset hade ägaren tänkt sig men hur tusan ska man klara av att göra detta när man inte vet vad pöbeln sysslar med utan övervakande ögon?

Ja, det passet går då inte till historien som något av de mer avspända- snarare tvärtom skulle jag vilja säga och det var rätt skönt att hoppa av FRIVILLIGT när det var slut om ni förstår vad jag menar :)!

Mycket dressyr har det blivit i veckan trots att Christina-träningen blev inställd pga sportlov.

Men jag har själv avverkat 3 dressyrpass, måndag, tisdag och fredag som alla kändes SUPER och dessutom red X i torsdags OCH tävlade i lördags.

Vilodag blev det i onsdags när Kreon bara fick springa runt i lina i några minuter i paddocken och i söndags blev det ett 30-minuters studshoppningspass.

En normal vecka vill jag helst ska bestå av följande:

2 dressyrpass på egen hand

1 träning för Christina

1 pass då X rider

1 vilodag/ jag skrittar ut

1  studshoppningspass + skritta ut på eftermiddagen

1 uteritt/ tävling

Men, men…ibland får man göra lite justeringar- det viktigaste just nu är att Kreon inte bara blir ”stående” eftersom motionen i den frusna hagen är lika med noll samt att det jobb han gör FRÄMJAR hans utveckling, inte bara rent fysiskt utan även leder in hans ibland konstigt tänkande hjärna på rätt spår hela tiden.

Jag har ju nu lärt mig vad som fungerar utmärkt (ensamritter i ridhuset)  och vad som KAN bli potentiellt problematiskt (för många stökiga ekipage i ridhuset,  uteritter på egen hand)  och de sistnämnda passen får man vara sparsam med så att det inte blir för mycket för lilla huvudet att bearbeta.

På tal om Kreons fysik har jag faktiskt märkt att det börjar ”bulla sig” lite mer runt bakbenen och dessa större musklers tillkomst tillskriver jag faktiskt studshoppningen  och givetvis de ökade kraven i dressyrarbetet.

Om kroppen som sådan ser snyggare ut för varje dag som går så måste jag tyvärr dystert konstatera att hårremmen är allt annat än snygg.

Kreon ser tvärtom ut som en sliten heltäckningsmatta i pälsen och jag ångrar faktiskt att jag inte klippt honom en tredje gång.

Nu vet jag ju att jag ojat mig på samma vis med Archie vid denna tiden på året- en häst som precis som Kreon övrig tid  haft en fantastisk hårrem så jag ”vet” ju att även detta rugg-uggle-stadie kommer att gå över men kul är det inte (sa esteten).

Annars så har vi haft otäcka isgator på många av de vägar där jag vanligtvis rider och går med Soya så mina cykelturer med den sistnämnda har varit minst sagt farliga, i alla fall stundtals.

Soya springer lätt även på is med sina tunna ben och sin 14-kilos kropp men att cykla på is är inte så lätt har jag märkt :(.

Herregud…vi är snart inne i MARS och så ska man behöva skriva om isgator?!?!? Nej, våren …nu får du skärpa dig och masa dig hitåt PRONTO!