Det finns hopp om mänskligheten!

Jag är av, formad av diverse erfarenheter, ganska luttrad och har ibland inte så höga tankar om omvärlden.

Men idag blev jag underbart motbevisad!

Hade varit och handlat och upptäcker ungefär 5 minuter efter att jag kört ifrån affären att min plånbok är borta.

Jag hade haft den i en ficka i min hoodjacka och den hade gissningsvis ramlat ut någonstans på vägen mellan kassan och parkeringen.

Den fart med vilken jag körde tillbaka till affären skulle få vilken fartkontrollant som helst att gråta av lycka över mååååånga lättförtjänta tusenlappar och jag kände verkligen paniken komma krypande.

Inte för att jag BRUKAR ha just PENGAR i plånboken 🙂 men ni vet ju själva vilket bök det skulle utgöra att spärra trettioelva olika kort, körkort, tjänstelegitimation osv.

Nu HADE jag faktisk 120 kronor i plånkan men det var alltså mitt minsta bekymmer.

Döm om min glädje och förvåning då kassörska som möter en uppjagad Birgitta bekräftar att en äldre man hade hittat plånboken och lämnat in den- orörd.

Lättnaden var enorm kan jag säga och som sagt…det finns hopp om mänskligheten!

Man ska inte döma hästen efter håren :)!

Noterade något intressant igår:

Vicke som i mina ögon ser ganska ädel ut med sin finlemmade kropp och långa ben har redan börjat sätta vinterpäls och hans fd ägare har ”varnat” mig- han blir en björn :).

Zack däremot, kortbent och…tja inte ädel i alla fall 🙂 , han har fortfarande den kortaste sommarpälsen man kan tänka sig.

I vårt stall har vi redan en klippt häst, han är också ganska ädel men började se lurvig ut för ett tag sedan så det var bara för ägaren att ta fram saxen.

Hur ser det ut hos er? Långpälsade djur eller kan ni vänta med klippning?

Lördag- mer rött

Hästdagen inleddes redan klockan 06.30-då var jag på plats i ”mitt” stall för att rida Vicke.

Det blev ett pass på grusbanan i solskenet- det är så härligt att lite av sommarvärmen dröjer sig kvar och för mig får den gärna göra det hur länge som helst.

Jag och Vicke är fortfarande i lära-känna-varandra-stadiet; jag vet inte riktigt hur mycket jag kan sätta honom på bakbenen tex och det är inget han gör per automatik utan får han chansen att ”älga” iväg så gör han helt naturligt det hellre än att samla ihop sig- inget konstigt alls :).

Det ska bli intressant om jag jämför mina åsikter idag med de jag kommer att ha om några veckor/ månader och se om de stämmer mycket, lite eller inte alls för enligt min erfarenhet behöver de första intrycken av varken hästar eller människor tex visa sig stämma över tid.

Precis när Vicke kom tyckte jag att vänstergaloppen var mycket svagare, den har förbättrats på bara denna korta tid medan det nu är högergaloppen som jag skulle vilja få mer upprätad- Vicke vill ibland liksom nästan lägga sig inåt och försöker man putta till honom med innerskänkeln kan det komma ett byte i stället.

Och på tal om bytena känns det just nu som att Vicke har lättare att byta från vänster till höger (för Kreon var det precis tvärtom) men det kan så klart också handla om att vi inte känner varandra så väl än och att han inte till 100 % förstår just mina hjälper. Och nej, jag sitter inte och ”tränar byten” utan jag har bara testat att göra några stycken ganska kravlöst.

Den hemskt svårsuttna traven har tack och lov också blivit bekvämare och jag kan bara hoppas att jag en dag ska säga skrattande ” kommer ni ihåg när jag knappt kunde sitta på Vicke….huuuur kunde jag känna något så knasigt?”

När jag hade ridit klart var det bara att hoppa in i bilen och köra till nästa häst som gick och strosade så fridfullt i sin hage.

Efter mockning, matfix och frisering av gossens hår lastade jag och så körde vi iväg för dagens tävling.

Måste på tal om lastning nämna att Zack har gått från att vara lättlastad till MYCKET lättlastad, för att bli ÄNNU bättre på detta skulle det nästan behövas att han kunde lyda ”transporten står utanför ditt stall- var snäll och gå in i den medan jag står här och kliar mig i naveln”.

Numera räcker det att man tar honom i bara grimman och ställer honom utanför transporten så går han in själv och man kan stänga bakom honom.

Förr använde jag i alla fall grimskaft 🙂 och gick med honom in för att sedan själv backa ut.

Tävlingen ja…den avhölls i Sjöbo och det var samma tävlingsplats där vi var någon gång i juli.

Framridning inomhus och tävlingsbana utomhus och Zack gjorde mig inte besviken denna gången heller.

Efter kanske 20 minuters framridning där han kändes jättefin marscherade han in på banan, skrapade ihop 69, 8 % och fick, precis som förra lördagen en röd rosett för besväret.

Man måste bara älska detta samarbetsvilliga djur och jag hoppas att han ser vårt tävlande som en ”walk in the park” så här långt.

Jag rider aldrig fram mer än max 30 minuter och han verkar inte det minsta ”berörd”- jag hoppas som sagt att han betraktar just tävlandet som lite av en vilodag eftersom han får stånka på en hel del på hemmaplan ibland.

Kan han hållas så här positiv och pigg så hoppas jag att det borgar för ett fortsatt tävlande på även högre nivå i sinom tid- jag har många planer….

Innan jag körde hem passade jag faktiskt på att kolla ringtrycket i däcken (utan hästen stående i)  och det var nog tur för alla däcken behövde pumpas upp från knappa 2 till 2,5 bar.

Dagens (gall)fråga

På tal om en diskussion jag hade med en person nyligen där jag påstod att typ 95 % av alla vuxna halvblodshästar som rids dagligen har gallor undrar jag vad ni säger om mitt påstående.

Har jag rätt eller har jag fel?

När jag skriver gallor menar jag större eller mindre sådana- de behöver inte vara enorma för att räknas så att säga.

Mitt påstående grundar sig i mångt på min erfarenhet från mina egna hästar som samtliga haft gallor i större eller mindre omfattning.

Heron hade en GIGANTISK galla som nog är den största kotledsgalla jag sett- ödets ironi var att han hade den i princip under hela tiden jag ägde honom och att benet den satt på var det enda ben han aldrig blev halt på. Folk brukade bli helt chockade när de såg storleken men den gav som sagt aldrig problem.

Kreon är nog den av mina hästar som haft ”renast” ben- tunna, ibland nästan ”genomskinliga” fullblods-framben men även hos honom kunde man ibland känna en liiiiiten svullnad.

Men vad säger ni läsare? Vet ni något halvblod HELT utan gallor?

Fredag- jobb och vila

Morgonens ridpass med Zack blev härligt nog minst lika bra som gårdagens och det känns som att vi har tagit flera kliv uppåt på vår gemensamma dressyrtrappa.

Idag tränade jag på att göra halt ur galopp- en övning jag inte ens hade fått för mig att prova för några veckor sedan då jag DÅ hade bedömt att sannolikheten för att lyckas med detta hade varit lika stor som att försöka stoppa ett framrusande tåg genom att sträcka ut armen….typ.

Då hade jag nog behövt en hel långsida som bromssträcka på en häst som hade kört upp sitt huvud högre än mitt men idag blev det faktiskt helt ok halter med våra mått mätt.

Och ska jag någonsin tävla LA:3 måste jag ju kunna stanna hästen ur galopp utan att det tar halva dagen eller ridhuset i anspråk :).

Annars blev det fortsatt galopparbete idag och jag glömde att tipsa läsaren Lina som hade lite frågor kring hur man tränar upp hästens galoppork igår om att man kan rida i lätt sits då och då.

Detta är min ”eftergift” om hästen inte riktigt orkar- däremot ger jag aldrig avkall på formen och definitivt inte på en häst som gärna vill köra upp skallen.

Passet avslutades med skänkelvikningar, slutor och förvända slutor- tänk vad mycket roligt man kan ägna sig åt när prio 1 inte behöver vara att ständigt påminna hästen om att gå i form!

Vicke det lilla livet har fått sin första vilodag så vi gick bara en 15-minutersrunda runt en stor åker i närheten av stallet.

Soya har fått sig en cykeltur och nu är det dags för mig att vila.