Måndag- på mjuka ben

Oj vilket härligt flow jag och Kreon är inne i just nu!

Den sistnämnde levererade ännu ett pass där jag bara ville rida, rida, rida och aldrig hoppa av!

När vi började kändes Kreon lite spänd och laddad men jag beslutade mig för att inte låta detta begränsa det jag ville öva på, dvs de sedvanliga tempoväxlingarna i trav, galoppfattningar ur skritt och trav, förvänd galopp, samlad galopp och bakdelsvändningarna.

Jag började med den samlade galoppen och tänkte hela tiden ”mjuka ben, mjuka ben” för Kreon galopperade från början lite styvbent men min egen position (avslappnad) och lugnande röst fick snabbt Kreon att mjukna i kroppen och galoppera som jag ville.

Idag kom han också snabbt in i sin ”andra andning” där hans bjudning blev ännu bättre och liksom mer elektrisk och jag vågade använda denna till att verkligen RIDA i traven och galoppen.

I stället för att bli lite försiktig och tjuvhållande när jag kände detta krutpaket under mig så drev jag honom framåt i traven, tog tillbaka, fattade galopp, red på en stor volt och kollade rakriktningen genom att tänka lite förvänd sluta, bröt av till trav och gjorde några fina tempoväxlingar, fattade ny galopp, gjorde några byten åt det lätta hållet och så höll jag på en bra stund. Urhärligt!

Som tur var (för Kreon ha ha) kom en stallkamrat och ville tömköra när jag ändå FUNDERADE på att sluta så jag bestämde mig för att en timmes ridning fick vara mer lagom än två :)!

Dagens (hästkötts)fråga

På tal om ”Findus-skandalen”- hur resonerar du vad gäller att äta hästkött:

* Jag har inget emot att äta hästkött och har gjort det flera gånger.

* Jag skulle aldrig kunna äta hästkött.

* Jag har aldrig ätit  hästkött men om jag fick möjlighet att köpa det billigt och/ eller visste att jag skulle tycka om det hade jag gärna köpt det.

Veckan som gått

Mycket dressyr har det blivit i veckan trots att Christina-träningen blev inställd pga sportlov.

Men jag har själv avverkat 3 dressyrpass, måndag, tisdag och fredag som alla kändes SUPER och dessutom red X i torsdags OCH tävlade i lördags.

Vilodag blev det i onsdags när Kreon bara fick springa runt i lina i några minuter i paddocken och i söndags blev det ett 30-minuters studshoppningspass.

En normal vecka vill jag helst ska bestå av följande:

2 dressyrpass på egen hand

1 träning för Christina

1 pass då X rider

1 vilodag/ jag skrittar ut

1  studshoppningspass + skritta ut på eftermiddagen

1 uteritt/ tävling

Men, men…ibland får man göra lite justeringar- det viktigaste just nu är att Kreon inte bara blir ”stående” eftersom motionen i den frusna hagen är lika med noll samt att det jobb han gör FRÄMJAR hans utveckling, inte bara rent fysiskt utan även leder in hans ibland konstigt tänkande hjärna på rätt spår hela tiden.

Jag har ju nu lärt mig vad som fungerar utmärkt (ensamritter i ridhuset)  och vad som KAN bli potentiellt problematiskt (för många stökiga ekipage i ridhuset,  uteritter på egen hand)  och de sistnämnda passen får man vara sparsam med så att det inte blir för mycket för lilla huvudet att bearbeta.

På tal om Kreons fysik har jag faktiskt märkt att det börjar ”bulla sig” lite mer runt bakbenen och dessa större musklers tillkomst tillskriver jag faktiskt studshoppningen  och givetvis de ökade kraven i dressyrarbetet.

Om kroppen som sådan ser snyggare ut för varje dag som går så måste jag tyvärr dystert konstatera att hårremmen är allt annat än snygg.

Kreon ser tvärtom ut som en sliten heltäckningsmatta i pälsen och jag ångrar faktiskt att jag inte klippt honom en tredje gång.

Nu vet jag ju att jag ojat mig på samma vis med Archie vid denna tiden på året- en häst som precis som Kreon övrig tid  haft en fantastisk hårrem så jag ”vet” ju att även detta rugg-uggle-stadie kommer att gå över men kul är det inte (sa esteten).

Annars så har vi haft otäcka isgator på många av de vägar där jag vanligtvis rider och går med Soya så mina cykelturer med den sistnämnda har varit minst sagt farliga, i alla fall stundtals.

Soya springer lätt även på is med sina tunna ben och sin 14-kilos kropp men att cykla på is är inte så lätt har jag märkt :(.

Herregud…vi är snart inne i MARS och så ska man behöva skriva om isgator?!?!? Nej, våren …nu får du skärpa dig och masa dig hitåt PRONTO!

Mera söndag- jag bangade

Det är inte ofta jag ändrar uppgjorda ridplaner men idag tyckte jag faktiskt att det var bäst att göra just detta.

Jag brukar ju skritta ut de eftermiddagar jag studshoppat med Kreon på morgonen men när jag började fundera på om detta verkligen var det bästa för de muskler han använt sig av i hoppningen- att skritta ut på isgator och i hård blåst och snöblandat regn och troligen spänna sig en del av både halkan och kylan så näää….då insåg jag att det var bättre att han fick stå kvar i boxen.

Visserligen innebär detta att vi inte har ridit ut en enda dag denna veckan och så vill jag verkligen inte lägga upp ridningen men någon gång får man böja sig för vädret- till och med jag :).

Sedan ska jag inte påstå att JAG SJÄLV hade världens lust att ge mig ut i snålblåsten, jag tog till och med in hästarna från sina hagar en timme tidigare just för att jag tyckte att vädret var så otrevligt.

Nu återstår bara kvällsfodringen på det jourpass jag åtagit mig att fixa åt en stallkamrat- sedan är det slut på hästdagen.

Söndag- bakslag

Brrr….klockan är inte ens 10 på morgonen men jag har redan tillbringat några timmar i och utanför stallet och kan sorgset konstatera att den vår jag trodde var i annalkande tycks långt borta idag.

Det blåser ganska mycket, är väldigt rått trots att det är nollgradigt och inte många minus som man kan tro och det kommer små snöflingor som inte lär bli liggande. Deprimerande. Isgator lite här och var som lök på laxen och det gäller att trippa försiktigt.

Jag har ägnat morgonen åt att släppa ut 20-talet hästar, mocka till två, sätta lite höpåsar och så har Kreon fått studshoppa som vanligt.

Även idag blev det 5 hinder på rad och utan markbommar  och det är väl på denna svårighetsgrad jag tänker hålla mig.

Jag kommer alltså inte att utöka hinderna till 6 eller fler och inte heller höja dom  så mycket mer när de är 5 utan i så fall kanske någon gång snarare bara hoppa 3 hinder men höja dom lite mer i stället.

Nu har vi ju studshoppat nästan 10 veckor i rad och det gäller att variera sig lite- det kan ju bli liiite långtråkigt att hoppa hundra språng på exakt samma vis tänker jag :).

Lördag- hingsten har talat!

Idag åkte jag och Kreon till Dagstorportens ryttarförening där vi mötte upp X för att de 2 sistnämnda skulle rida en LA:4.

Jag var väldigt positivt inställd till tävlingen redan från början; Kreon har varit mycket lugn hela veckan, känts jättefin och när vi kom fram till tävlingsplatsen lufsade han bredvid mig som en hund.

Även framridningen gick mycket städat tillväga, i alla fall de 40 första minuterna.

När det var 5 minuter kvar kände sig Kreon nog tvungen att visa att de gamla takterna inte hade gått ur HELT, från ingenstans sparkade han bakut 3-4 gånger (AJJJJ sa Dagstorps sarg!!!) men sedan lugnade han ner sig hyfsat igen.

”Plötsligt händer det” sa X lite skämtsamt fast medan man i reklamen får en plötslig miljonvinst så kan jag inte påstå att Kreons plötsliga ”anfall” är något positivt.

Som lök på sparka-bakut-laxen började 2 andra hästar (från samma stall) att vrålgnägga till varandra på tävlingsplatsen och Kreon, som i princip ALDRIG gnäggar åt andra djur, kom plötsligt på att han en gång i tiden varit HINGST och hur dessa kan låta.

Så han svarade dessa 2 hästar för full hals (AJJJJ sa mina och X:s öron) och tyvärr fortsatte han med detta under säkert halva programmet inne på banan.

Och när en häst hingstgnäggar BLIR den lite per automatik spänd vilket kommenterades i ungefär 50 % av protokollet men X red ändå ihop 62,5 % OCH lyckades hålla Kreon på den icke-konstrande mattan.

Idag syntes ingen hård-piskande svans och det blev inte ett enda byte i galoppen (halleluja!!!), inte heller var någon fattning av ”skjuten-ur-en-kanon-karaktär”.

Men djurets superskritt som han utan ansträngning kan visa 8-9-mässigt var för spänd för att få några högre siffror, en bakdelsvändning gjordes i princip inte (pga lyssnandet efter de andra hästarna) och sedan var det som sagt SPÄND, SPÄND, SPÄND lite överallt.

Tråkigt så klart men ska jag vara ärlig tar jag tusen gånger hellre SPÄND än MUPPIG om ni förstår vad jag menar; jag vill hellre att Kreon genomför det han ska med ”bara” spänd kropp än att han far iväg, byter galopp, sparkar bakut- det skrämmer mig mer och ökar mycket sannolikheten för att jag ska ramla av.

Jag TROR faktiskt inte att detta hingstgnäggande kommer att vara någon ny grej på Kreons repetoar- jag ”skyller” på de andra 2 hästarna som drog igång detta och dels är det ganska ovanligt att hästar skriker så efter varandra och dels så är Kreon ”i sig själv” ingen häst som har dessa ljud för sig.