Just nu befinner jag mig i ett sinnestillstånd av ”åhhh vad det är synd om mig” vilket med normala människors mått mätt är både larvigt och på många sätt orättvist- EGENTLIGEN är det inte ett dugg synd om en fullt frisk människa som har ett bra, välbetalt arbete, friska familjemedlemmar, ett fint hus bla bla bla….

MEN; ibland måste man få vara Birgitta 12 år…eller till och med 6 år och lipa för att någon har tagit ens slickepinne ifrån en…typ..

Jag kommer strax igen och blir mogen och vuxen och förstår att en häst och dess tävlingsprestationer är en så bagatellartad sak i världsrymden att jag borde ha stryk för att jag ens har mage att gnälla men för dom av er som orkar läsa just här och nu så känner jag mig alltså lite nerslagen.

Jag tror också att jag vet vad en stor anledning är och det är att årets tävlingssäsong mer eller mindre är slut och att jag inte kan trolla fram fler tävlingar hur gärna jag än skulle vilja.

Jag vill komma igång med Kreon på allvar NU, GENAST, MEDDETSAMMA och helst redan igår eller rättare sagt för flera månader sedan.

Nu återstår endast en tävling för i år (nästa lördag..inshallah ska jag kanske tillägga….) och sedan dröjer det i alla fall några månader innan X kan sätta igång och fortsätta att tävlingsträna mitt dumma djur.

När kommer det egentligen att bli min tur? ALDRIG? Jag som är så ambitiös…varför skulle detta drabba mig?

Ja, detta är frågor som nog ganska naturligt snurrar i min skalle- glöm inte att Kreon är köpt ENKOM som tävlingshäst och ingenting annat.

Kommer jag till slut att ledsna och inte VILJA tävla? Eller kommer jag att se mig tvingad att sälja den finaste hästen jag suttit på?

Ja suck….säg det…

Nä…nu ska jag sluta mitt ojande och i stället berätta om dagens tävling:

Som vanligt gick allting PERFEKT från det att jag tog ut hästen ur boxen och tills jag lastade ur honom på tävlingen…bla bla bla…har vi hört det förut…(varför kunde jag inte köpt en svårlastad jäkel…DET problemet hade jag löst in no time….).

Redan när X hoppade upp i sadeln tyckte jag att Kreon verkade lite nervös, han skrittade otroligt avvaktande och efter en stunds framridning märkte jag att ”något” började dingla mellan hans bakben.

”Antingen är han hingstig, väldigt avslappnad eller kissenödig” sa X när jag påtalade detta och så fort han stannade Kreon så forsade kisset.

JAG gissar på att detta var nervöst för han har aldrig kissat när man sitter på honom, däremot vågar han kissa i transporten så hade han velat kissa innan hade han kunnat göra det. Ska också tillägga att det kom en ny kiss-flod inne i transporten EFTER tävlingen.

Annars såg Kreon fin ut på framridningen och X hade, till skillnad från alla gånger JAG har tävlat, ”tur” så tillvida att han var helt ensam i framridningsridhuset nästan hela tiden.

Så allt flöt på utan minsta problem och Kreon ojade sig inte en endaste gång vilket han ju faktiskt gjort lite grann alla andra gånger X har tävlat.

Inne i tävlingsridhuset var det en ÄNNU större njutning än de föregående tävlingarna; Kreon rörde sig ännu bättre i traven- riktigt, riktigt bra med tanke på att jag ibland gör mig lustig över hans trav.

När galoppp-delen började gjorde X en mycket bra fattning, galopperade på en 15 meters volt, vände snett igenom i galopp och DÅ!!!!!

Då for fan i Kreon och den überperfekta ritten rasade som ett korthus.

Kreon hann göra några serie-byten på vänd snett igenom, sedan tvärstannade han vid nästa långsida, sparkade bakut några gånger och såg allmänt ouppfostrad ut innan X efter en lång stund kunde lotsa tillbaka honom till spåret och fortsätta ritten.

Vid nästa galoppfattning blev det också en del ojande, då bytte Kreon galopp, gick i korsgalopp och sedan förvänd galopp nästan hela volten igenom och sedan var det som att trycka på en knapp och den välartade Kreon fortsatte idiot-Kreons program.

Det positiva var dels allt INNAN galopp-ojandet, det var enligt mig näst intill över Kreons förmåga och dels att X kunde avsluta ritten bra, trots galopp-tjafset.

Det är ju exakt så det har varit när jag själv har tävlat fast X rider Kreon bättre och hanterar också dumheterna på ett mycket bra sätt.

Han blir varken arg eller rädd (jag blir livrädd och paralyserad) utan tar det bara lugnt vilket jag tror är rätt väg att gå.

Jag är också mycket glad att även X och inte bara jag ser allt detta som att hästen är ÄNGSLIG och inte DUM vilket jag tror att 90 % av de som inte känner Kreon hade trott och ansett.

X säger också att det är så milimeter-små marginaler det handlar om; det räcker med en mikro-sekund som man lägger till en hjälp på ”fel” sätt så kan man få en sådan explosion som det blev idag- i grund och botten för att Kreon inte var tillräckligt upprätad när X tryckte på honom för att öka- jag har själv upplevt samma saker när jag tränat för Christina och vet precis hur känsligt det kan vara.

Jag till och med påpekade det för henne i tisdags- att det är en sådan milimeterskillnad på om Kreon ska ta ens hjälper rätt och börja jobba ännu bättre eller om han ska tjura ihop och tex bryta av till trav i stället. Det ställer enorma krav på ens egen ridning , tajming och att man lite känner hästen och vet när det är läge för det ena eller det andra.

Så när ritten var avslutad och vi tittade igenom kritiken kunde vi bara nicka instämmande när vi såg siffrorna:

7,7,7,8,6 (travökning),7,7,8,8,3 (här börjar galopp-ojandet),2,3,5,5,6,6,6,6,7

Att Kreon fick 8 på gångarterna med kommentaren ”mycket trevlig häst” glädjer mig oerhört, han VAR faktiskt så flott, vacker, fin….

Måste förresten än en gång påpeka hur otroligt bra halter Kreon gör med X; jag som har tränat så mycket på dom men ändå inte får dom så bra ser ju och förstår att det måste handla om vår olika (läs: min mindre skickliga) ridning.

Sådär ja…nu har jag fått skriva av mig och gnälla över en häst som verkligen hade en placering som i en liten ask och som på en nano-sekund ”förstörde” allt.

X tycker bara att vi ska ta nya tag och det SKA vi så klart men visst kan man få känna sig liiiite ledsen en liten stund i alla fall?