Lite hundbilder från syskonträffen!

På det här avståndet kan inte ens jag urskilja vilken hund som är min egen. Fast IRL ser man tydligt att Soyas syster Zahra är en bit större och grövre.
Kusligt lika är de på många vis!
Min snabbspringare undersöker något!
Samma mammas barn- det går inte att ta miste på :)!
Rara Zahra!

Finns det några kaniner här?

Vackra Järavallen…..
….visade sig från sin bästa sida.
Vi fann till och med en del vildhallon.
Tack Görel för dessa underbara bilder!

Sålt är sålt- kommer aldrig mer igen….eller?

Jag har nu på kort tid hört talas om 3 olika hästar som sålts men där köparen sedermera velat lämna tillbaka hästen för att man inte klarar av den.

Har detta blivit en trend undrar jag- att man tror att det bara är att returnera en häst likt en tröja som inte passar?

Jag misstänker att dessa ”icke-passande” hästar i många fall köpts av orutinerade ryttare som rent ut sagt tagit sig vatten över huvudet och så står de där med en objektivt sett helt normal häst som DE dock inte klarar av.

Och visst har det förekommit rättsliga tvister där en säljare HAR fått ta tillbaka en häst men dessa är så ovanliga vill jag mena att man verkligen inte ska inbilla sig att det ”bara” är att reklamera sin köpta häst och så har man köpesumman åter på sitt bankkonto lätt som en plätt.

Fast oavsett hur svårt det är att lämna tillbaka en köpt häst så är nog detta en av mina värsta fasor om jag skulle sälja tex Archie.

Han är anser jag, om inte annat genom denna blogg, dokumenterat super- snäll men tänk om någon köpte honom och efter en viss tid påstod att han var istadig, slängde av, inte gick att rida på osv.

Även om jag inte kunde/ ville ta tillbaka honom så skulle jag ju heller inte vilja att han var hos någon som inte ville ha honom!

Så var det till viss del när jag sålde Decima.

Hennes nya ägare ville ju sälja henne 5 månader efter köpet, dock av anledningen att hon hellre ville ha en islandshäst ( DET kommer jag aldrig att komma över men det är en annan historia….) och då kände jag bara ”men se till och sälj så fort du kan- jag vill inte att ”min” häst ska vara hos någon som inte vill ha henne”.

Sedan undrar jag också om inte utvecklingen mot allt mer ”elektriska” tävlingshästar bidrar till att de som köper dom därefter inte reder ut ridningen?

Man kanske inte förstår att ens kunskap och engagemang inte räcker till för att klara av en känslig individ som man har gjort upp stora tävlingsplaner för och så blir det som det blir- en ledsen och besviken ägare, en ”dum” häst som bråkar och en fd ägare som inte fattar någonting?

Måndag- en riktig hunddag

I morse var det meningen att jag skulle rida för NN tidigt på morgonen så jag var minst sagt sur när jag vaknade till 03.30 och hörde att regnet vräkte ner.

Samma sak 04.30 och även 05.00 när jag steg upp och efter att ha kört bort till NN:s utebana för att kolla läget och insett att den låg under vatten liksom sedan även vår egen grusbana visade sig göra fann jag för gott att skjuta på träningen till imorgon i stället.

I stället red jag på vår gräsbana (det hade då slutat att regna tack och lov) och det var inga problem att träna där på egen hand men inget jag ville göra för NN eftersom den var full av hinder och jag dessutom var rädd att det skulle börja ösregna igen= inte så bra träningsförutsättningar.

Efter ritten och hagutsäpp åkte jag hem och inväntade dagens höjdpunkt- ett långväga besök av Görel och Soyas helsyster Zahra.

Flickorna hade inte träffats sedan förra sommaren men det var givetvis inga problem för dom att umgås- ingen av dom är sådär ”på” utan de lekte lite mer stillsamt och sprang mest sida vid sida.

Efter en god lunch begav vi oss till Järavallen som bjöd på sin mest praktfulla natur och vackert, soligt väder och där vandrade vi omkring i goda 2 timmar.

Hemma blev det efterrätt, titt av bilder på vovvarna och allmänt hundsnack innan Görel och Zahra styrde kosan hemåt igen.

Jag gissar att vissa somliga kommer att sova gott i natt och själv ska jag redigera lite bilder som ni kan få njuta av imorgon:)!

Att läsa ”ointressanta” bloggar

Jag vet att jag har en del bloggläsare som varken är det minsta intresserade av hästar eller hundar och det har tidigare varit en stor gåta för mig VARFÖR de läser just min blogg.

På direkt fråga har svaret varit:

”För att du skriver så bra/ roligt”.

Och härom dagen insåg jag att det faktiskt kan vara så :), dvs att man läser något trots att ämnet inte är sååå intressant medan hur det avhandlas faktiskt är riktigt underhållande/ intressant/ spännande.

Själv läser jag tex regelbundet en blogg som handlar om en autistisk flicka.

Hennes mamma skriver så intressant att till och med jag, utan minsta barnlängtan för egen del eller direkt kännedom om eller intresse av autism fångats.

Känner ni igen det där och har ni bloggar ni följer trots att ni egentligen inte ”borde”?

Veckan som gått

Jaha…då var den första av 4 semesterveckor snart slut och den gick lika fort som befarat.

Jag hade sedan tidigare lovat mig själv att försöka göra något ”vettigt” varje dag och inte bara försjunka i slapphetens träsk och jag tycker nog att jag hittills levt upp väl till föresatsen.

I måndags fick jag mitt släp både servat och tvättat och dessutom byttes en lite bucklig stänkskärm ut- något som småretat mig länge. Nu ser transporten i princip NY ut trots att den är 2,5 år gammal- Archie är verkligen en ”försiktig” häst som trots exempelvis åkande med broddar inte har gjort det minsta märke invändigt.

I tisdags jobbade jag och maken i trädgården lite och i onsdags träffade jag Bodil och Salli på Ribban.

Hela torsdagen var vikt åt Ullared/Gekås- lika roligt som vanligt.

I fredags fick jag mycket gjort- besökte både tandhygienist, massör och bilverkstad och hann dessutom med en kortare träning för NN.

Under lördagen tävlade jag MSV C:2 i Helsingborg och idag har jag haft stalljour i stora stallet.

Förutom allt detta har jag givetvis ägnat tid åt min lilla familj och vårt hus och Archie har motionerats alla dagar utom idag då han fick en vilodag.

Jag hoppas att jag kan ”hårdträna” honom lite extra nu hos NN under min semester men erfarenheten har lärt mig att man aldrig kan veta säkert hur det blir med just en sådan sak som ridningen.

Förhoppningsvis håller sig den bruna fålen frisk och på fötterna- men berätta inget för honom om ”hårdträningen” är ni snälla!

Söndag- seeeg dag

Idag är jag verkligen glad att jag lovade en stallkamrat att ta hennes stalljour hela dagen för annars hade det nog inte blivit något vettigt gjort alls.

Det har varit en sådan där regnig dag då man bara vill ligga och sova eller möjligen slappa i soffan och det är ungefär vad jag har gjort också förutom varit i stallet.

Jag tycker egentligen inte om den seeeega känsla i alla fall jag får av att slöa på detta vis så det var som sagt bra att det kom avbrott när jag var tvungen att jobba lite.

Archie har haft vilodag idag- inte pga regnet dock utan det har varit inplanerat sedan flera dagar tillbaka.

Även Soya har segat sig, se inlägg nedan så allt som allt har det inte blivit många knop hos trio Karlsson.

Om hundars blåsor

Nu när maken och jag har semester har vi ypperliga tillfällen att studera Soyas…för att använda ett hästuttryck ”utegångsbehov”.

Och låt mig säga så här: det är LITET!

Hon springer dagtid aldrig bort till ytterdörren och ställer sig, något hon gör enstaka nätter om hon behöver gå ut och ligger för det mesta fullständigt avslappnad och sover i en soffa eller vår säng.

Och jag måste säga att detta är något som jag verkligen är glad över och inte tänker försöka ändra på!

På vissa hundforum tycker jag att skribenterna är nästan ”rabiata” vad gäller att rasta sina skyddslingar- de ränner in och ut ur huset och verkar knappt ha något annat liv än att rasta hundar.

Har också läst om hundar som regelbundet kräver nattliga rastningar och det tycker jag låter hur jobbigt som helst.

En del tipsar om att man ska ta bort hundens vatten kvällstid för att slippa sådant ofog och så långt hade jag inte velat gå men däremot försökt att inte vänja min hund att springa ut titt som tätt.

Har man trädgård och/ eller är utan arbete må det väl vara ok att fara rundor stup i kvarten men bor man i storstan tex, utan bra rastningsställen nära så orkar man nog inte med hur mycket spring som helst- särskilt om man har ett jobb att ta hänsyn till.

Nu TROR jag att hundars blåsor är lika individuella som människors- en del springer på toa för jämnan och andra ”aldrig” men jag tror också att man kan vänja en blåsa vid tätare eller längre intervall.

Idag regnar det och det tycker varken Soya eller hennes blåsa om, mina ”ska vi gå ut” nonchaleras helt och då får det vara.

Jag tvingar ingen att kissa!

Dagens (flugskydds)fråga

Upplys en okunnig:

VARFÖR väljer man denna typ av flygskydd till sin häst?

Är det inte i ÖRONEN flugor och andra kryp verkligen tycker om att irritera hästar?

Visst ska ögonen skyddas OCKSÅ men varför inte SLÅ TVÅ FLUGOR I EN SMÄLL (DET måste väl räknas som veckans ordvits) och skydda både öron och ögon?

Lördag- tävlingsdags igen

Så var det då åter dags att tävla- denna gången hos Helsingborgs fältrittklubb, en klubb jag aldrig besök ”till häst” utan endast då Kyra hade clinic där förra året.

Anläggningen är relativt nybyggd och med alla faciliteter- det kändes otroligt lyxigt i jämförelse med exempelvis ”min” egen ridskola som ”sjunger på sista versen” och väntar på att börja bygga på annan mark inom kort.

Om själva tävlingen ordar jag inte så mycket mer- det gick tämligen uselt för mig och procenten landade på fruktansvärt dåliga 56.

Får man en ETTA (!!!!) på den ena slutan och en 4:a på den andra så kostar ju detta ”lite” poäng tex och även i övrigt så kändes Archie ganska seg i det otroligt varma ridhuset.

Själv var jag också genomblöt av svett efteråt men jag vill ändå inte bortförklara allting med just värme.

Archie borde ha gått bättre ändå och varför han inte gjorde det får väl framtiden utvisa.

Jag hoppas att han inte vill tillbaka till den otroliga seghet han hade förra hösten utan att detta bara var ett ”olycksfall i arbetet” men som sagt…vi får se…

Framridning

Stora ridhuset
Miljömedveten klubb
Ett digert prisbord
Segertäcken
Ryttargången
Longeringsvolt inomhus
Stall

Mitt livs investering

Nä…idag ska det inte handla om varken Archie, Soya, bilen, släpet, mina smycken eller ens HUSET utan sett till KOSTNADEN något helt annat.

När vi flyttade ut ”på landet” fick vi också ett något rikare djurliv på köpet.

När de första minusgraderna kom ville även mössen hälsa på- vi har ju åkrar som närmaste grannar och där blev det väl för kallt för de små otäckingarna.

På våren dök myrorna upp- även de ville hälsa på inomhus och sommartid ville en och annan fluga också dela bostad med oss.

I samband med flugornas ankomst första året besökte jag vid ett tillfälle en ”10 kronors affär”- ni vet en sådan där butik där allt kostar just 10 kronor.

Och där fick jag se nedanstående tingest och för att använda det som jag tycker så mycket om, en ordvits, så SLOG JAG TILL direkt.

10 kronor för en flugsmälla tycktes mig otroligt prisvärt för en så nyttig produkt så döm om min förvåning när det visade sig att det var ett 4-pack flugsmällor jag fick för min guldpeng!

Flugsmällarna lever och har hälsan än efter 7 år i huset och de, eller är det JAG, håller VÄRLDSKLASS!

Ingen fluga undkommer min backhand och jag får nog säga att detta köp varit ett av mina bästa!