Lördag- i andra halvlek

I eftermiddags åkte Soya och jag till stallet för att motionera hennes häst.

Det blev 1 timmes tömkörning i skritt ute och vi tog samma runda som sist eftersom jag visste att den i alla fall är framkomlig.

Än så länge är nämligen vissa av mina ordinarie ridvägar så fulla av stenhårt packad ”is-snö” och där vill jag verkligen inte försöka ta mig fram, varken till fots eller på hästryggen.

Nu väntar en riktig ”Svensson-lördag”- hämtmat, en hyrfilm och massor av chips, godis och Coca Cola:).

Har hyrt ”Salt” med Angelina Jolie- alltid lika vacker att vila ögonen på.

Annars tycker jag nästan aldrig att jag hittar filmer jag vill se, trots att utbudet är enormt känns det som de flesta filmerna bara är dåliga kopior på något man redan sett 1000 gånger.

Lördag- i första halvlek

Eftersom jag vaknade pigg och av mig själv vid 6.30 (varför kan man aldrig sova länge när man har chansen men är dödstrött när man MÅSTE upp tidigt?) fann jag för gott att åka till stallet redan en knapp timme senare och ägna mig åt lite hederligt stallarbete.

Jag är ju i stallet varje vardagmorgon och fodrar och mockar (och rider ibland) men eftersom jag sitter på min lilla kontorsstol redan strax innan 07.00 så säger det sig självt att jag inte har någon större tid att lägga på något annat än det allra nödvändigaste dessa dagar.

Då är det desto skönare att kunna gå och pula i lugn och ro någon eller båda helgdagarna.

Visserligen ingår både fodringar och utsläpp/ intag även på lördagarna men det är ändå alltsom oftast jag som fixar med detta helt frivilligt (inte intaget dock) eftersom jag ändå är på plats.

När jag hade släppt ut alla hästarna, lagt in lunchmaten samt slängt ner en drös med halmbalar så gjorde jag en liten extrastädning av Archies box och insåg att jag åter igen slarvat med detta.

Archie får ju betfor alla 3 målen och äter dessutom med hela huvudet så boxen blir ofta ganska nerstänkt och eftersom min häst alltid har rejält att äta så är han inte den som sedan tvunget måste slicka i sig vartenda korn av föda utan han kan lika gärna låta den torka in här och där.

När jag idag rengjorde undersidan och den ena sidan av Archies krubba fann jag gammal mat som hade räckt till att utfodra halva stallet med så det var bara att sätta igång och skura.

Vattenkoppen rengjordes också, väggarna sopades rena från spindelväv och fönsterkarmen tvättades av med varmvatten innan jag var nöjd och sedan såg boxen ut såhär:

Inte för att ni kan se speciellt mycket mer än att ni väl får bekräftat att jag har strö-mani men ni får tro mig på mitt ord, boxen blev fin!

När jag hade sopat hela stallet passade jag på att föreviga även detta; här vår uppställningsplats.

Archie har boxen längst till vänster.

Har vi sett den förut? Det ofta förekommande motivet taget ur Birgittas bil; Archie som står och funderar över vad ägaren sysslar med.

Denna bild kallar jag ”mot bilen efter milen” så då förstår ni vart vi begav oss efter stall-fixeriet.

Just det; Skryllegården fick besök av snabb och slö-springaren!
Idag mötte vi en hel del hundar, både lösa och kopplade, här en golden-valp som stiftar bekantskap med tant Soya.

Nu har jag duschat, ätit brunch och påbörjat det tråkiga arbetet med att tvätta, hänga in kläder, byta sängkläder osv och jag får väl fortsätta lite till innan jag unnar mig lite vila inför andra halvlek som bland annat kommer att bestå av ännu ett stallbesök.

Vi hörs sen!

Söt-nos!

Efter avslutad ritt igår stod jag och pratade med en annan ryttare som hade sin hund med i ridhuset.

Archie, som alltid är väldigt ”social” 🙂 och verkar vilja vara med i alla samtal stod tätt intill mig och plötsligt började den andra ryttarens hund att slicka Archie på nosen.

Det såg jättegulligt ut, nästan som om de pussades, och Archie, den godmodige, lät det ske trots att hunden var lite ”intensiv”.

Vi skrattade lite förvånat över hundens nyfunna intresse för Archie (de har träffats tidigare) tills jag kom på den VERKLIGA anledningen till dessa ömhetsbetygelser.

Archie hade skum runt munnen och hade tidigare fått en sockerbit som säkert smält ihop till en god maräng och det var denna godis hunden ville åt, INTE min käre häst personligen!

Hmmmppfff….tror jag håller mig till den första versionen: Archies SOCKERSÖTA uppsyn kan ingen motstå- inte ens en hund!

Fredag-trippeldressyr

Åhhh vad skönt det är att ha en effektiv värmefläkt (en RIKTIG alltså även om Soya och maken också fungerar som värmekällor).

Efter att ha kommit hem från stallet är jag ganska frusen så den där våren som jag pratade om igår låter nog vänta på sig lite till.

Jag tycker inte att 3 ridhuspass på raken är att rekommendera eller så är det i alla fall inget jag själv brukar tillämpa med idag fick det bli så trots allt av olika orsaker.

Archie var snäll nog att inte protestera men som sagt: inget jag vill sätta i system på något vis.

Efter mitt eget pass hade jag lektion med Lina och blev mycket glad att konstatera att hon verkligen hade övat på det som jag påpekade förra lektionen. Roligt med lydiga elever!

Annars har jag både hunnit med ett tandläkarbesök och att hämta mina nya glasögon idag.

Synoptik hade erbjudande om synundersökning för 1 krona om man köpte nya glasögon och jag hittade ett par helt ok bågar för 498 kronor så för en knapp femhundralapp fick jag nya ”tittor” som min gamla chef brukade säga.

Väldigt prisvärt må jag säga och kul att förnya sig lite även om jag bara använder brillor vid bilkörning.

Hederspriser vi inte vill ha!

Sedan något år tillbaka har hästbloggaren Havrepappa en tävling där han egenhälligt utser vad han anser är årets fulaste hederspriser erhållna vid hästtävlingar.

Just de inläggen är väldigt roliga och smått fantastiska- i alla fall jag upphör inte att förundras över hur vissa arrangörer har mage att vara så….ja, rent ut sagt fräcka eller kanske (kan man ju hoppas) bara obetänksamma.

Ett av de värsta priserna i år hos Havrepappa tyckte jag personligen var en vit plastburk som någon hade skrivit ”okänt innehåll” på med tuschpenna.

Enligt arrangören så innehöll burken ett medel som motverkar bitning på täcken. Detta framgick som sagt inte av burken då den saknade etiketter om innehållsförteckning.

Att burken dessutom redan var öppnad samt att bäst före datumet hade passerats ca 1 år före själva tävlingen får mig att verkligen ifrågasätta FÖRSTÅNDET på den som tyckte att detta var ett lämpligt pris.

För att hjälpa årets tävlingsarrangörer ”på traven” (vitsigt va, framför allt om det gäller dressyrtävlingar) skulle jag först vilja ge ett allmänt tips och därefter några lite mer konkreta.

Det allmänna tipset är att i alla fall jag föredrar ett PRISBORD där de placerade får välja pris utifrån sin placering, dvs förstapristagaren väljer först, tvåan därefter osv.

För det är inte alltid att den som vinner tycker att förstapriset är det bästa/ finaste/ det man helst vill ha och då är det väl bättre och mer rättvist om man får VÄLJA utifrån sin prestation?

Det kan ju se lite trist ut när ryttare redan på prisutdelningen står och sneglar avundsjukt på de andras priser och viskande frågar om man är intresserad av att byta.

De konkreta tipsen gäller priser vi ryttare absolut INTE vill ha- där tror jag nog att jag kan tala för i alla fall majoriteten av alla tävlingsryttare eftersom detta är så självklart för oss men tydligen inte för vissa arrangörer.

Vi vill alltså INTE ha:

KLÄDER:
Hade alla ryttare haft exakt samma mått på tröjor, jackor och byxor hade det varit sin sak men guess what? Vi kommer i alla storlekar och viktklasser!

Jag vann själv en gång en joggingdress i typ storlek XXL så som 167 cm lång kunde jag ha svept in mig i byxorna ungefär 3 gånger om och ändå snubblat över dom om jag inte hade vikt upp dom en halv meter.

FODER/ FODERTILLSKOTT:
Om man exempelvis fodrat sin häst med havre i alla år har man föga nytta av en säck Fibergi eller Krafft och således har man antingen att välja på att försöka sälja säcken till någon annan som använder just detta foder eller att låta säcken förbli orörd = i praktiken inget pris med andra ord.

PRISER SOM KRÄVER NÅGON FORM AV KÖP:
En av Havrepappans läsare berättade om ett barn som vann ett presentkort på 2500:– OM hon köpte en sadel för 25.000. Ehhh? Med andra ord skulle det kosta henne 22.500:– att utnyttja vinsten skulle man kunna säga.

Jag skulle kunna räkna upp massor med saker som JAG SJÄLV inte vill ha men smaken är som baken och den prydnadssak som jag tycker är avskyvärd kanske någon annan finner fullständigt bedårande osv.

Sedan tycker jag att det är skillnad på regionala tävlingar där man FÖRUTOM utlovat penningpris även KANSKE får någon ”extra-gåva” i form av vad de nu än må vara och på lokala tävlingar där DET ENDA man får är något mer eller mindre önskvärt hederspris.

I det sistnämnda fallet är det långt mindre ok med saker som för många/ majoriteten (?) är mer eller mindre oanvändbara så som för stora/ för små kläder, foder som man aldrig kommer att använda och rabatt på produkter man inte har en tanke på att köpa.

Torsdag- våren är på väg!

Efter att i rubriken ha avgivit detta tvärsäkra uttalande får jag väl skylla mig själv om jag, enligt lagen om alltings djävlighet, vaknar upp om några dagar och finner mig insnöad i hemmet.

Men idag klockan 7 på morgonen hörde jag faktiskt ett obekant ljud och insåg att det var FÅGLARNA som kvittrade!

Dessutom har det varit solsken i flera timmar och det blev inte mörkt förrän vid fem-tiden på eftermiddagen!

Även idag blev det ett morgonpass i ridhuset under Soyas vakande öga. Eller….doggy låg i ärlighetens namn mest på Archies täcke på en stol så hur mycket hon egentligen såg av ritten låter jag vara osagt.

Även efter jobbet blev det en snabb tur till stallet innan vi begav oss till Skrylle där en av oss sprang i full fart och den andra mer….modererat….om vi säger så :).

Nu sitter jag med hårfärg på huvudet- det går ju inte an att ha en massa gråa hår som 25-åring, eller hur :)?

Bra köp! (till hästhåret)


Härom dagen slog jag på stort och gjorde en nyinvestering!

Archies gamla hårborste började se lite luggsliten ut och när City Gross sålde ovanstående borstar för 10 kronor styck tyckte jag mig ha råd att slå till!

Jag kan varmt rekommendera just hårborstar till både hästens man och svans- jag tycker att de sliter mindre på taglet än de traditionella piggborstarna.

Jag brukar spruta glans-spray i svansen kanske en gång var 14:e dag (på sin höjd) och sedan går det hur lätt som helst att borsta igenom allt hår (och det är MYCKET i Archies fall).

Är detta en tantblogg:)?

Började fundera lite över vilka mina läsare egentligen är, eller rättare sagt hur GAMLA ni är.

Själv fyller jag 45 i år (huuuu!!!!) men inbillar mig allt som oftast att jag är typ 25 så det vore intressant att veta vilka som roas av att läsa mina alster.

Efter lite funderande kom jag fram till att de flesta som jag vet läser bloggen är ungefär 30 + så det är nog så att ens läsare oftast är i ens egen ålder.

Eftersom många bloggar och så även delvis min beskriver ens vardag så är det väl naturligt att en 13 åring inte finner nöje i att läsa om samma saker som någon som är medelålders?

Läste på en annan bloggares sida att hon hade frågat sina läsare hur gamla DE var och där stämmer dock ovanstående teori inte alls då denna bloggare är över 30 men den absoluta majoriteten av hennes läsare (och det var måååånga som hade svarat) är under 20 och en del så unga som 13-14.

Fast i just det fallet tror jag att förklaringen är att bloggerskan fokuserar väldigt mycket på ryttar och hästmode i sin blogg med dagliga bilder på olika produkter som man kan köpa och matcha till sin häst och sig själv och riktigt så prylfixerade känns det inte som att vi lite äldre ryttare är.

Själv läser jag nog också mest bloggar från just säg de i 30-års åldern eller däröver, ungdomars bloggar läser jag bara om det är någon som jag känner IRL.