Inlägg av

Rider du lätt?

Dagens fråga till er läsare är om ni så att säga aktivt tänker på att använda er av lättridning/ lätt sits i er träning.

Jag skulle gissa att ganska många rider lätt när de börjar rida fram och kanske också som en avslutning på ridpasset men rider ni lätt även UNDER passets gång?

Att man (väl?) oftare rider lätt än sitter ner i traven när man rider ut är väl inte galet att tro och där undrar jag tvärtom: sitter ni ibland ner i traven när ni rider ut?

Och att galoppera i lätt sits; när gör ni det? Bara när ni hoppar, när ni rider fram, aldrig?

Själv tycker jag att jag kan ha ganska lätt för att fastna i att jag bara rider lätt i början och slutet av passen men jag FÖRSÖKER att tänka på att även använda mig av både lättridning och galopp i lätt sits när som helst under passet.

Dels kan det vara lite avlastande för hästen att få mer frihet för ryggen men med fortsatt krav på ARBETE och dels kan det vara en kontroll för ryttaren att lättridningen/ ridning i lätt sits förblir just det arbete man önskar och att inte hästen plötsligt tror att det är någon form av jogging där man ska dra sig lång och låg utan att ryttaren har signalerat detta.

Torsdag- dagen efter

Igår var det exakt ett halvår sedan jag var och provred Vicke- att tiden går fort när man har roligt stämmer ju verkligen i detta fallet!

Efter en mycket trevlig kväll i sällskap av hans fd ägare (så roligt att prata med någon som dels känner honom så bra och dels tycker att han är minst lika fin som jag) var det som vanligt dags att stiga upp tidigt för att hinna hoppa innan jobbet.

Jag har ju valt torsdagar som min ”hoppdag” eftersom anläggningens c-tränare har sina träningar på onsdag-kvällarna och jag kan be henne att lämna kvar de hinder jag önskar tills nästa morgon.

På så vis slipper jag bygga vilket ändå tar sin lilla tid men jag får ju då rätta mig efter vad som hoppats kvällen innan vilket aldrig är några problem för min del.

Jag har inga krav alls egentligen på att hinderna ska stå på ett visst sätt- finns det möjlighet att gymnastikhoppa så föredrar jag absolut det men dels är det nyttigt att hoppa enstaka hinder utan relaterade avstånd och dels så kan jag ju så klart också flytta hinderna så att de står som det passar mig.

Idag hade en liten serie lämnats kvar: trav mot 1a (lågt kryss), därefter 5, 5 meter till  1b (en oxer) och sedan 2 galoppsprång till ett plank.

Jag började med att ”smita in” från spåret och efter 1 b och hoppa planket i först trav och sedan galopp och därefter hoppade jag även planket från ”fel” håll (mot hinderna 1 a och b) för att landa ute på spåret.

När vi var uppmjukade tog jag hela serien, höjde succesivt, hoppade planket lite högre ensamt igen och sedan var jag nöjd.

Jag passade också på att jobba lite med galoppen- jag är ju numera så förtjust i traven att jag gärna ”fastnar” i den när jag rider dressyr men i en flatback är det inte precis läge att sitta ner i kort trav så då blev det som sagt galopp i stället.

Jag varierade mellan samlad och arbetsgalopp, red en del i lätt sits, provade några byten.

Avslutade passet efter 50 minuter och åkte glad till jobbet.

bild (3)

1 a och 1 b

bild (4)

hinder nr 2

Liten hästvärld igen

Ni vet ju hur jag ständigt tjatar om hur liten hästvärlden är och nyligen fick jag ännu ett exempel på detta.

På den C-tränarutbildning i dressyr som pågår just nu finns det 14 deltagare.

Av dessa känner jag 4 stycken (dvs nästan en tredjedel!) väl:  Vickes fd ägare, Christina min tränare, X som red och tävlade Kreon och en tjej som stod uppstallad i ”mitt” stall tills för något år sedan.

Sedan är det mycket möjligt att jag känner ÄNNU fler- dessa 4 är de som jag vet deltar, övriga har jag ingen aning om vilka de är.

Det är ändå rätt fascinerande tycker jag- att ridsporten som ändå är så stor är sammanlänkad på så många olika vis att det ofta känns nästan som att ”alla känner alla”.

Birgitta blir nostalgisk…

En bloggläsare som själv haft en älskad häst med Herkules i stammen mailade mig och frågade lite kring Heron, den häst jag hittills ägt längst tid och som ju var efter Herkules.

När jag skulle svara översköljdes jag av minnen- hade kunnat skriva en bok som svar på mailet och har faktiskt ibland också lekt med tanken- att skriva en bok om Heron alltså.

För er som är lite nyfikna på denna fantastiska vän som jag hade i 10 år rekommenderar jag att ni läser några av nedanstående länkar som handlar just om vårt, ibland väldigt speciella, liv tillsammans.

https://birgittashastsida.com/2008/01/24/tillbakablickar-hur-det-gick-till-nar-jag-kopte-heron/

https://birgittashastsida.com/2008/01/25/tillbakablickar-hur-det-gick-till-nar-mina-och-herons-vagar-skildes-at/

https://birgittashastsida.com/2008/02/08/tillbakablickar-forsta-och-sista-gangen-heron-och-jag-akte-pa-meeting/

https://birgittashastsida.com/2008/02/15/tillbakablickar-hur-det-gick-till-nar-heron-tjanade-sina-forsta-pengar/

https://birgittashastsida.com/2008/02/20/tillbakablickar-hur-det-gick-till-nar-heron-tjanade-mer-pengar/

https://birgittashastsida.com/2008/04/01/tillbakablickar-heron-sagas-loss-fran-ett-hinder/

https://birgittashastsida.com/2008/05/24/tillbakablickar-heron-far-ett-hal-i-halsen/

Onsdag- bevis

mms_img-631529981

Fick denna bild via mms idag – en vän har tagit den i våra (Skåne)-trakter så nu har ni det svart på vitt, eller snarare i färg 🙂 ! Våren kommer även om det kanske kommer några set-backs till.

Det har varit soligt hela dagen och jag hoppas att Vicke njöt i hagen- dagens enda motion för hans del.

Jag rider ju ofta upp till 13-14 dagar i sträck så någon enstaka dag kan han gott få vila sig helt.

Planen är att vi ska träffa hans fd ägare ikväll- det ser jag fram emot!

Ett självklart val- eller inte?

Läser följande på Matilda Holmströms blogg som är en av de få jag följer dagligen:

Om Wanda en dag helt plötsligt skulle bestämma att hon inte vill gå dressyr, då skulle jag sluta med det på henne. Jag håller inte på med detta för att tävla i dressyr (även om jag älskar det, såklart), utan jag håller på med detta för att jag älskar min häst. Utan Wanda skulle jag troligtvis inte rida, för det är hon som gör det hela roligt.

Ja, så känner hon inför sin häst och min fråga är- är detta något ni känner igen?

Vad är viktigast för ER: er häst eller den träning ni kan ”få ut” av densamma så att säga?

Skulle ni tex sluta att rida dressyr om er häst plötsligt verkade tröttna och det inte var något övergående?

Har ni upplevt något liknande och hur har ni agerat?

Själv älskar jag att rida dressyr och hur mycket jag än tycker om Vicke så skulle jag tveklöst sälja honom om scenariot enligt ovan inträffade och det samma gällde för alla hästar jag ägt fast jag enligt mitt eget sätt att se det i alla fall tyckte otroligt mycket om dom.

Madrasserade ben

Funderar på det här med att en del ryttare har sina hästars ben konstant madrasserade; i boxen, i hagen och när de rids.

Skälet är om jag har förstått saken rätt oftast inte att hästen tex har en gammal skada, gallor eller annat som man vill underhålla på olika vis utan mer en allmän säkerhetsaspekt, dvs att hästen aldrig ska kunna slå sig på benen.

Tanken är (väl?) i och för sig god men dels tar det ju en jäkla tid att hålla på att linda på och av hästen non-stop och dels funderar jag på hur bra det egentligen är?

Finns det en risk att hästen bara av själva madrasseringen så att säga bli mer oförsiktig eftersom den aldrig riskerar att slå sig?

Är det bra att stå lindad 24/7 och finns det risk för att man därmed vänjer hästens ben vid detta och får problem den dagen man av olika anledningar inte kan hålla på att linda på detta vis?

Är det verkligen bra att ha skydd på hästen när den går/ står i hagen många timmar om dagen och är det inte en större risk att skydden skaver, glider, att grus kommer mellan ben och skydd?

VAD ÄR ERA ERFARENHETER och hur gör ni?

Tisdag- det börjar bli vår!

Nej, jag bryr mig inte om vad ni ”vinter-älskare” vill ha och att ni påstår att våren dröjer- nu har jag upplevt 2 ”våriga” dagar på kort tid och även om det skulle komma ett ton snö inom den närmaste tiden så hävdar jag bestämt att en av mina favoritårstider faktiskt är på G.

En som också är på G är Vicke- dagens träning för Christina gick galant.

Vi red ganska mycket skolor där sluta på volten verkligen fick Vicke rejält lösgjord- en bra övning som jag ska använda mig av framöver.

I galoppen red jag linjerna ur MSV C:1 och visade att galoppen faktiskt blivit mer samlad på bara en vecka och att de enkla bytena också förbättrats på dessa få dagar.

Fortfarande tar Vicke lite för många steg innan den nya galoppen kommer men avbrottet sker mycket mjukare än förra veckan och jag märker en klar skillnad.

Lite trampträning hanns också med, det gäller att passa på när jag har Christina som kan hjälpa mig med detta.