Fredag- mmmm….kravlöst…

Tro det eller ej men även idag har Kreon och jag varit ute och farit- något ska man ju hitta på när hästen har lite vilovecka i övrigt :).

Skämt å sido- ”vilan” är ju vald utifrån att det kanske är lite jobbigt rent mentalt för Kreon att besöka nya platser och det har känts väldigt behagligt att rida kan jag säga.

Nu har jag ju inte ridit mer än ca 30 minuter per dag men även om jag inte har gjort några rörelser så har jag ju ändå krävt korrekt form, tempoväxlingar och korrekta vägar och det har fungerat mycket bra och även utan att Kreon plötsligt blivit dement och glömt vad galoppskänkeln betyder.

Vi har helt klart befunnit oss i komfortzonen hela tiden, i alla fall rent fysiskt för Kreons del, att det ändå påverkar honom lite i skallen tycker jag att lite lös-bajsande i ridhuset är tecken på liksom att han när jag börjat trava gjort detta lite ”avvaktande”, inte riktigt med den bjudning han vanligtvis har men dock utan tecken på istadighet eller att vilja bryta av.

Nu ska jag inte träna på denna anläggning mer på ett tag tänkte jag utan i nästa vecka bär det av till nya främmande platser :).

Medlemsskap i flera olika ridklubbar?

I går i stallet skojade vi om att jag kanske blir rikskändis som den som är medlem i alla skånes ridklubbar och åker och plågar Kreon på deras anläggningar i syfte att miljöträna honom:))).
 
En person sa då att hon har för sig att man bara får vara medlem i 3 olika klubbar gällande samma sport…något jag aldrig reflekterat över eller hört något om.
 
Vad VET läsekretsen? Har jag möjlighet att komma in i Guiness rekordbok eller är det kört?

Dryga hästförsäljningar

För några veckor sedan fick en av mina bekanta äntligen sin häst såld- detta efter nästan 1 års mer eller mindre ihärdiga försök.
 
Tack och lov tyckte bekanten hela tiden detta pågick att det var hyfsat ok att hålla igång hästen och hennes kostnader var inte särskilt höga eftersom hon har eget stall men det drogs ändå mer än en lättnadens suck när hästen väl var ilastad och på väg till köparen.
 
Jag tycker att jag de senaste åren har sett fler och fler exempel på detta; hästägare som VILL sälja men där ingen köpare finns att uppbåda.
 
Folk har inga pengar, utbudet är enormt och det pris man begär kontra hästens kvalitéer kanske är en för stor miss-match- ja, det finns många orsaker till att det inte blir affär så att säga.
 
Själv hade jag ju både tur och otur vid min senaste försäljning- så tror jag att många utifrånbetraktare tycker.
 
Tur så tillvida att jag ”bara” försökte sälja Archie i 2 månader innan jag lyckades, otur för att jag inte fick det pris jag begärt från början utan snarare mycket, mycket mindre.
 
Själv fäller jag inga tårar, tvärtom!
 
Jag är sååå glad att jag inte lät mig förblindas av ”penga-djävulen” utan sålde ”med förlust”.
 
Dels är ju en sak aldrig värd mer än vad någon är villig att betala och dels får man inte glömma att exempelvis en häst (till skillnad från tex en bok eller ett prydnadsföremål) kostar ägaren pengar varje månad samtidigt som man varje minut riskerar en värdeminskning genom att hästen kan bli sjuk eller skada sig. Och om hästen väl blir sjuk/ halt under tiden man vill sälja den…vem köper den då? Ingen så klart utan då får man lägga på ytterligare några månader innan hästen ens GÅR att sälja.
 
Ja, så gick i alla fall mina tankar och sedan underlättades beslutet väldigt mycket av att jag redan hade hittat Kreon och var livrädd att han skulle hinna bli såld innan jag sålde Archie.

Torsdag- begynnande tillfrisknande?

Åhhh…. vilken bedrövelse det var att vakna till ett vitt Skåne och köra till stallet med mikro-snöflingor piskande mot rutan.

Men som så ofta i detta landskap kunde man vid lunchtid inte ens ana morgonens puder- allt hade smält bort och det var det nog ingen som sörjde.

Jag och Muppis kunde köra till vår ”nya” anläggning för ännu en omgång av främst mental träning, denna gången i det andra av de 2 ridhusen.

Dagens 30-minuters pass var veckans bästa och Kreon mindes direkt hur man fattar galopp- halleluja!

Som jag sa till Mini när jag kom tillbaka till stallet har dessa dagars träning om inte annat visat att Kreon lätt kan tas med för träning i andra ridhus.

Tyvärr har denna anläggnings ridhus varit väldigt tunnsådda på ryttare på de tider jag kommit och jag börjar undra om det är främmande hästar mer än miljöer som stressar Kreon?

Jag får börja rida senare för att även träna detta men är hitills mycket nöjd med utfallet av mina övningar med den galopp-glömske:).

Favorit i repris- roliga domarkommentarer

Minns att det fanns en sådan här tråd på Bukefalos för länge sedan och nu hittade jag en till. Här ett axplock av roliga domarkommentarer när folk tävlat dressyr:
1. En av mina absolut första starter här i USA tar priset gällande konstiga kommentarer. Jag fick en enda kommentar i hela protokollet: ”not the Olympics”. Jag har fortfarande inte kommit underfund med vad domaren menade med det.2. Jag var ute lite med min känsliga häst som blir mycket spänd och stressad vid nya platser.
Fick den här kommentaren:
Trevlig häst! För dagen ganska spänd, rid mkt lösgörande så kommer det bli en mkt fin häst med tiden!
Det är bara det att hästen är 22år!!

3. Den underbaraste jag hört kom från E Westin när en ponny reste sig i framridningen efter den inledande halten: ”Visar magen”.

4. Red ett helt ok program för några år sedan med en häst som inte har någon speciell gång. Men inga missar eller så. Fick mest 6 och 7. Nästan inga kommentarer i hela protokollet men i slutkommentaren: Vilken fantastisk svans!! skrivet med stora bokstäver. Vi skrattade rätt länge åt det, inte så mkt konstruktiv kritik där, fast pållen hade rätt fin svans men det kändes konstigt att det var det enda hon kunde kommentera.

5. När jag tävlade på det goa 80-talet så fick jag en sån här kommentar:
Snyggt ridet och bra vägar.
Hästen rörde sig mycket fint och han bländar mig.
Men nästa gång vill jag se hästen utan svansfläta och då får ni högre poäng.
öhhh jaha…på den tiden flätade man inbakad fläta vid svansroten.
6. Piff och Puff var två shettisar som tävlade en dressyrklass på Ringsjöortens tävling i slutet på 70-talet. Deras ryttare, två små grabbar, hade sin håg mer till hoppning, men mamman tyckte nog att en dressyrklass också skulle vara nyttig.
När protokollet för den ena hästen kom ut till oss för kontrollräkning stod följande kommentar:
”Hästen bör ej beta under fria skritten!”

7. Stallägaren red en MSV klass, minns inte vilken och fick kommentarer som ”lata ben” och ”visa att du är flockledare”.

Birgitta 12 år planerar valpar!

Åhhhh…varför kan inte alltid Birgitta 12 år få bestämma och strunta i logik, logistik och vad sunda förnuftet (och MAKEN) säger?
 
I så fall hade 12-åringen låtit para sin hund med en av Åsas handhundar (Trillik) och så hade vi kunnat ta/ ha var sin hundvalp, jag en tik och Åsa en hane.
 
Detta hade ju då förutsatt att man kunde BESTÄMMA, dels hur många valpar man ville ha (2) och dels deras kön (tik och hane).
 
När Birgitta 12 år har diskuterat saken med Birgitta, 45 år har den sistnämnda glädjedödaren påstått att man aldrig kan veta varken antal eller kön och vad i hela fridens namn skulle hon ta sig till om hon plötsligt stod med tex 8 osålda tikar?
 
Visst…EN Soya (och hennes eventuella kopia) är så klart underbart men 6,7,8 stycken????? Nääää….
 
Och maken vägrar att befatta sig med mer än Soyis vilket jag i sak förstår- varför riskera merarbete och besvär när han har det så lätt och bekymmersfritt med sin älskling (Soya alltså…inte mig).
 
Så Birgitta 12 år får nog fortsätta att drömma och vara tacksam över den fantastiska hund hon faktiskt HAR och inte trakta efter något som nog i verklighetens ljus inte hade varit så lyckat. Sorry Åsa :))))!

Onsdag- vindskritt

Brrr…vad skulle jag göra utan min värmefilt?

Idag kommer den väl till pass; jag sitter helt stelfrusen invirad i den och skriver.

Jag har varit ute och skrittat och det blåste kallt i vinden så nu lär det ta sin tid innan jag tinar upp.

Hörde något om ”snö” på radion….måtte jag ha missuppfattat!