Har precis suttit och skrivit ett ganska långt svar till läsaren Matilda som, som svar på ett annan inlägg (gårdagens ridrapport) mer eller mindre rekommenderar mig att sälja Kreon om jag vill tävla, som också menar att ”så som han beter sig är inte normalt” samt upplyser mig om att ”det ska vara roligt också”.

Tja…som jag svarade henne och som jag trodde att alla som läser bloggen regelbundet förstod (jag har också nämnt det flera gånger)  så tycker jag att det är så otroligt roligt att rida Kreon att jag oftast riktigt LÄNGTAR tills nästa gång jag ska ”få” rida- som en jäkla barnunge.

Men det är en känsla jag är väldigt glad över- jag har genom åren sett så många hästägare som nästan verkat göra ”vad som helst” för att slippa rida regelbundet och som när de väl sitter i sadeln ”river av” ett pass bara för att få ridningen överstökad.

Efter gårdagens härliga pass var jag extra taggad att fortsätta på den inslagna vägen med lite mer press på Kreon och jag hoppades att jag skulle kunna få vara ensam i ridhuset även idag och se om min teori från igår stämde.

Och ensam blev och förblev jag (tur att folk firar jul….) och ett härligt pass fick jag 🙂 !

Jag började med att leka lite med skolor under lättridning och lite lägre form, fortsatte med lugna galoppfattningar från skritt, gjorde en del byten (inte så bra, blev inte alltid på hjälpen) , började successivt samla galoppen och gick ur detta in i trav där jag försökte få till lite schwung.

Kunde hjälpa till bra med spöt i traven utan den minsta protest även om det är långt till en riktig kadens i traven men det går absolut åt rätt håll.

Provade faktiskt lite tramp eftersom Kreon var så lugn och ropade BRAAAAAA så fort det kom något steg i rätt riktning.

Gjorde ytterligare lite samlande arbete i galopp och under fortsatta ”bra-rop” så satte sig Kreon riktigt fint och övergick sedan i en fin avslutande trav.

Jag märker att han trivs när man ”skriker” lite uppmuntrande på honom, ännu ett skäl till att rida ensam och kunna hojta utan att andra ska behöva störa sig (om de nu gör det?).

Jag var supernöjd efter 40 minuter och vågade inte pressa vidare även om Kreon inte kändes det minsta trött men det är bättre att han får känna sig duktig och att jag dessutom bygger upp honom och framför allt hans högra bakben långsamt.

Som sagt, ÄNNU ett underbart pass *vinkar till Matilda*, hoppas ni inte tycker att jag är en skrytmåns som skriver så mycket positivt om min trots allt underbara Mupp som jag KANSKE får sälja om han inte skärper sig men som jag under tiden ska fortsätta att njuta av.

Ska kanske börja med att förklara bakgrunden till dagens analys och vad det är jag har gått och funderat på:

1. Igår såg jag en video med en häst som är ungefär lika gammal som Kreon och lika mycket/lite utbildad. Hästen visade förberedande piruettgalopp mycket fint och det slog mig att även om Kreon också kan göra detta lika bra var det väldigt länge sedan han faktiskt GJORDE det. När vi har tränat för Christina de senaste gångerna har han visst samlat/ minskat galoppen men ändå inte alls så bra som jag vet att han kan eftersom han har gjort det tidigare.

2. Det slog mig härom dagen att Kreon snarare är olydigare/ istadigare nu än för några månader sedan och det kan man ju så klart undra vad det beror på. Han kan tvärstanna mitt i ett travsteg, bryta av till trav från galopp, försöka trycka sig mot andra hästar, byta galopp när det inte är meningen, göra en liksom ”rusch” när jag vill att han ska sätta sig lugnt i en galoppfattning osv osv.

Nu ska det ju sägas att allt detta går att bryta jättesnabbt, vi pratar sekunder, men det är ändå sådant som har kommit på senare tid eller förstärkts i stället för att försvinna vilket ju borde vara det naturliga med mer och mer träning.

Om detta kan man så klart ha många teorier varav en ganska naturlig är att hästen har ONT och därför protesterar (brukar vara det första utomstående, ffa de som aldrig sett hästen föreslår) men nu är ju Kreon genomgången av både veterinär och equiterapeut så det utesluter jag faktiskt.

En annan teori är att det kommer fler och fler protester ju högre krav man ställer på en häst- också detta inte helt ovanligt, framför allt om man har en häst med mycket nerv och humör som min.

Hur som helst- dagens ridpass fick mina ögon att öppnas en hel del och nu ska ni få höra vad som hände och mina slutsatser efter detta.

Jag red alltså i ridhuset, helt ensam med endast Soya som sällskap och ”visste” också ganska säkert att ingen skulle komma och störa klockan 14.00 en julafton :).

Jag gjorde ganska många galoppombyten utan att Kreon blev det minsta stressad; nu bytte han inte klockrent alla gånger men vi tragglade på och han bara ”tog det”.

Just byten har knappt varit läge att träna på de senaste veckorna, jag har som mina rapporter har förklarat fått koncentrera mig på mycket mer grundläggande arbete.

Idag provade jag också att verkligen samla galoppen och se där; helt plötsligt galopperade Kreon nästan stillastående, precis så som han KAN men inte har visat utan bara kontrat med att bryta av till trav när jag krävt långt mindre än idag.

Även skolorna var bättre och när vi kom till traven tog jag faktiskt hjälp av spöet för att försöka få mer kadens vilket lyckades sådär men i alla fall visade mig att jag kunde tjonga på rätt så rejält med piskan utan den minsta protest.

Galoppfattningarna var superlugna idag, inte en antydan till att Kreon ville fara iväg och även om det blev ett fåtal protester i galoppen så kunde jag trycka till med skänklarna och i stället för ett avbrott få fortsatt galopp.

Ja, all denna JÄTTESKILLNAD inser jag efter passet beror på precis det jag har skrivit om många gånger; Kreons spändhet så fort det finns andra hästar i ridhuset och/ eller han hör dom utanför.

Jag har ju medvetet helt slutat att rida på morgnarna just för att vänja honom vid ovanstående och även om jag tycker att det är mycket bättre så har jag nog inte insett vilken skillnad det ÄNDÅ fortfarande är förrän idag (just för att jag inte ridit ensam på så länge och haft något att jämföra med).

Visst är Kreon i princip alltid fin att ”grundrida”- att tex vara kärv i munnen eller styv i sidorna vet han inte vad det är men när det kommer till krävande arbete så är han ännu inte mogen att göra det bra när han blir ”störd”.

Så klart är det bara att träna vidare med detta- att rida ensam i ridhuset resten av våra liv är verkligen inte ett alternativ givetvis men kanske ska jag ändå ”backa bandet” en aning och i alla fall ibland rida något morgonpass när jag vill komma till mer rejält arbete som ska föra oss framåt.

Jag tror att det grundläggande jobbet med rakriktning, tempoväxlingar osv är minst lika viktigt och det kan jag göra med andra hästar närvarande men vill jag VERKLIGEN träna på tex byten eller försöka få till tramp osv så ska jag nog se till att vara ensam så att Kreon får det lugn han behöver än så länge.

Och givetvis påverkas ju även jag av att ”veta” att Kreon blir mycket mer spänd när det kommer och går hästar i ridhuset- jag vågar om sanningen ska fram inte gå på honom när han är som en fiolsträng i kroppen (och vet ärligt talat inte ens om det hade hjälpt) utan rider säkert både medvetet och omedvetet med egna spänningar i kroppen som Kreon känner av.