Skrivet
I dagens inlägg vänder jag mig till alla hästmänniskor som har bott eller som bor i Skåne och ställer frågan:
Vem skulle just DU vilja påstå är den hästmänniska boende i Skåne som är mest känd av alla?
Motivera ditt svar…och du…svara inte RGB för han BOR inte i Skåne hi hi….
Det ska bli intressant att läsa vad ni svarar och jag lovar att jag ska bidra med mitt svar och motivering också.
Skrivet
Den många gånger provocerande Silverbjälke, en kär gammal bloggläsare, har även han ilsknat till jag måste ge även honom, liksom den där killen i morgonens blogginlägg, rätt i det mesta han skriver om.
Samtidigt förstår jag ungdomarna- jag var också ett allvetande orakel när JAG var ung ha ha ha ha….
Då var allt svart eller vitt, jag var långt mer tvärsäker än jag är idag och spred gärna mina åsikter till alla som ville (eller inte ville) höra.
Nåja…en del sitter fortfarande i 🙂 men jag VAR faktiskt ännu ”värre” i unga år.
Skrivet
…idag i alla fall !
Ja, så kan man sammanfatta dagens veterinärbesök från vilket jag åkte i alla fall NÅGOT lättad.
För att ta det från början så blev/ kändes Vicke halt i onsdags kväll. Hältan var extremt liten men jag tyckte att den syntes mycket mer morgonen därpå när jag longerade på mitt ”kontrollställe”, en hårdgjord yta framför vårt ridhus.
Jag har tidigare noterat att Vicke kan se rengående ut i tex ridhuset men om ”det är något” så syns det på denna hårda yta.
I fredags gjorde jag inte någon koll utan skrittade bara ut men när jag gjorde en ny check på lördagen såg jag inte tillstymmelse till hälta.
Jag valde att rida ett näst intill ”normalt” pass och samma sak upprepades på söndagen. Vicke gick jättefint och kändes inte det minsta halt.
Igår valde jag att tömköra på vår utebana som inte har ett lika optimalt underlag som ridhusets men jag ville verkligen ”provocera” benen vilket man väl kan säga att jag inte lyckades med eftersom Vicke dansade omkring som en mästare utan att ta ett enda ”felsteg”.
Här kunde jag ha valt att avboka dagens veterinärbesök men jag kände verkligen att jag ville ha en veterinärs åsikt och dessutom få gjort böjprov.
Så idag var det dags för Vicke att åter dansa i lina och på löpargången, både före och efter böjprov runt om. Klockren!
Inte heller veterinären kunde notera varken puls, svullnader eller annat så vi fick enas om att det inte finns mer att göra i dagsläget utan att vi får se om hältan återkommer.
Veterinärens teori är att Vicke ”helt enkelt” är väldigt sulöm i perioder och det ÄR han, det har även min hovslagare konstaterat redan när Vicke blev halt förra våren.
Varför han har börjat oja sig mer nu vet jag dock inte men även jag har noterat en ovilja hos honom att gå på väldigt steniga underlag (får Vicke själv välja söker han sig direkt till gräskanter om man rider på sådana vägar) och denna ovilja har jag sett i säkert 1 månad av och till.
Samma sak var det på den senaste tävlingen där det var väldigt fruset i marken utanför ridhuset- Vicke nästan stapplade fram i några steg men gick sedan helt obehindrat på framridningen och inne på banan.
Vad som är planen nu är att prova att sko Vicke med sulor och se om detta hjälper.
Jag väntar ”as we speak” på att min hovslagare ska höra av sig så att vi får diskutera upplägget.
Så nu är det annars bara att ”vänta och se”….återkommer hältan eller ej?
Veterinären tyckte liksom jag att det knappast kan vara en ledinflammation i detta läget- den går inte över på 2 dagar och vi såg verkligen absolut ingenting som ens kunde likna en hälta när vi kollade på min finis.
Det känns i alla fall skönt att ha fått träffa en yrkesman och få bekräftat att jag inte är blind eller inbillar mig saker- jag var själv så säker på att Vicke har varit ohalt i flera dagar nu men ett böjprov HADE ju kunnat säga något annat.
Skrivet
Dagens fråga lyder kort och gott: vilken sadel har ni?
Och om ni vill vidareutveckla: är ni nöjda, för/ nackdelar med just denna?
Själv har jag en Equipe (modell Oracle), brun.
Är supernöjd med allt utom priset och att lädret i sitsen är väldigt känsligt för tex regndroppar.
Sadeln är otroligt snygg och bekväm och påminner mycket om Amerigos sadlar (de tillverkas i samma fabrik i Italien).
Skrivet
Sitter och läser detta och utan att ens ha hört talas om denna kille förut vill jag ge honom rätt i mycket.
Jag blir själv många gånger skrämd av självutnämnda förståsigpåare på nätet; personer som otroligt självsäkert propagerar för sin sak och sitt sätt att agera medan allt annat förkastas.
Sedan är detta säkert inte något unikt för hästforum utan förekommer säkerligen på andra forum också, om det så är hundar, blommor eller bilar som avhandlas.
Och visst; det är kanske lätt att bli ivrig och vilja frälsa världen när man själv har sett ljuset; kanske har även jag, omedvetet i så fall, agerat som en frälsare i vissa inlägg?
Men jag vill, liksom killen ovan, mana till lite försiktighet och att man inte ska vara så snabb att döma andra.
Jag har flera gånger framfört åsikten att inget är allena saliggörande; vare sig det handlar om hagvistelse, foder eller ridning- för att ta några exempel.
Att gasta ”djurplågeri” med väldigt lite FAKTA som bas är inte ovanligt liksom att komma med tvärsäkra påståenden om saker man inte har en aning om IRL.
Och alla som läser har tyvärr inte kunskap nog att sovra eller till kritiskt ifrågasättande.
Vad tycker ni om inlägget killen skrev?
Skrivet
Även idag blåste det ganska rejält men nu tyckte jag att det kunde vara nog med ridhustillvaro för mig och Vicke så vi höll till på utebanan i stället.
Det blev lite hopp och skutt när vinden tog i för mycket men vi klarade oss helskinnade i alla fall.
Sedan jag tappade Kreon under en tömkörningstur i skritt utomhus (och då detta resulterade i att han gick omkull på asfalt och fick ett djupt sår på ena kotan som renderade nästan 2 månaders vistelse i sjukhage) så har jag faktiskt inte vågat mig på just denna motionsform annat än inom inhägnat område medan jag innan dess var ute och gick hur mycket som helst på vägarna.
Skrivet
Påminner mig om när jag ägde en långhårig schäfer och bodde i en liten etta….
När hunden fällde som värst såg det ut som att hon lämnade kvar en hund på mattan när hon reste sig upp!
Skrivet
I senaste numret av Ridsport läste jag om ett tips man kunde använda sig av för hästar som vill sparka när man försöker lyfta bakbenen.
Nu ska det sägas att just alla mina djur har varit sådana att man kunnat och kan grabba tag i bakbenen på vilket sätt som helst och aldrig ens tänka tanken att de skulle göra något annat än hålla upp benen fint och stilla men kanske man någon gång råkar på motsatsen?
Och som den fegis jag är vill jag absolut inte riskera att bli sparkad- jag har som sagt ingen träning i hur man skulle komma undan om det blev skarpt läge så att säga.
Så jag bestämde mig genast för att prova tipset för framtida bruk och för att verkligen utmana testet så gjorde jag det på Messy som, helt naturligt tycker jag, fortfarande inte är 100 % säker vad gäller bakbenslyft.
Och minsann…tipset funkar verkligen!
Kanske inte om man vill VERKA en hov men absolut som ett INLÄRNINGS-INSTRUMENT där man slipper riskera att bli sparkad!
Man tar alltså ett grimskaft, lägger det runt hästens bakben, tvinnar det enligt ovan och så drar man det mot sig. Hästens bakben följer med och vill hästen sparka så står man på behörigt avstånd och låter hästen veva sig trött.
Skrivet
Den gångna veckan började utmärkt; i måndags gick Vicke ett fint tömkörningspass och på tisdagen ett minst lika fint dressyrpass i ridhuset.
När det var dags att träna för X på onsdagen anade jag dock ugglor i mossen; Vicke tog ett fåtal ”nigande” steg i högervarvet och när jag kollade honom på lina såg han halt ut.
Jag har inte slösat någon tid utan ringde ”min” veterinär redan morgonen därpå och nu är allt jag väntar på tisdagens bokade besök.
Jag är så klart både ledsen och faktiskt också förvirrad.
Vicke visade ju hälta i 2 dagar nyligen men var sedan i alla fall i mina argus-ögon fullständigt ohalt i 11 dagar för att därefter åter visa hälta.
Jag har aldrig varit med om ett sådant mönster hos någon av mina hästar mer än faktiskt hos Vicke själv- förra våren.
Då var han också halt i 4-5 dagar, sedan till synes ohalt i ungefär lika många och sedan blev han, och förblev, halt igen (och behandlades för hovledsvrickning vänster fram).
Den hälta som Vicke uppvisade hos X var så liten att han inte ens såg den och de få ”konstiga” steg han tog skulle en kanske mindre uppmärksam ryttare kunnat missa men jag tycker att jag känner denna häst utan och innan så….
Men men…nu vill jag varken att ni eller jag spekulerar mer innan jag har varit hos veterinären- det tjänar liksom ingenting till och gör mig inte på bättre humör oavsett.
Bortsett från hältan ser Vicke flottare ut än någonsin förut och det är i alla fall en sann njutning att TITTA på honom….fina, fina häst.
Skrivet
Ibland blir man glad när väderleksprognosen stämmer och bland, läs: som idag- INTE!
Medan det igår var så sommarvarmt att mina (om än tunna) termobyxor kändes som ett skämt så blåste det rejält kalla vindar idag och då kändes det plötsligt i stället som ett skämt att jag inte hade dom på mig….brrrrr…..
Jag valde på grund av ovan rejäla blåst att uppehålla mig i ridhuset med Vicke- det kändes säkrast så.
Senaste kommentarer