Unnade mig denna tröja från Jacson idag- 129 kronor på Svedala Bygg och foder (som förutom just foder brukar ha en hel del prisvärda häst och ryttarsaker).
Skrivet
New in
Månadsarkiv: april 2016
Skrivet
Livet på landet
Ja, det är tydligen inte lätt att uthärda allt på landsbygden….
Jag har ju själv reagerat på hur vissa husägare inte så jättelångt från vår anläggning verkar väldigt anti hästar och för mig är det en gåta att man köper ett hus i en bygd med flera ridhus och många stall om man störs så av dessa djur?
Skrivet
Var är vi på väg?
Minns ni att jag nyligen skev om hur jag reagerade då en tjej filmade en annan tjej som satt på en stegrande häst?
Min starka reaktion härrörde sig säkert DELVIS från att jag sedan tidigare har hört om hur ”folk” numera kan få för sig att filma nästan vad som helst; nedan ett skrämmande exempel som jag läste på Facebook i veckan:
Jag och tre kollegor larmades tillsammans med räddningstjänst och ambulans till Södertälje Hamn med anledning av att en person blivit påkörd av ett tåg.
Det första jag ser när jag kommer fram till olycksplatsen är inte bara den unga personen som svårt skadad sitter fast under tåget. Utan det jag också ser och reagerar mest på är att det i fönstret ovanför står en person och filmar med sin mobiltelefon.
Jag tecknar genom fönstret att han ska sluta filma vilket han faktiskt också gör.
Det jag inte kan förstå, hur mycket jag än försöker, är hur man kan vilja filma en person som precis blivit påkörd av ett pendeltåg? I det här fallet en person som mår så dåligt att denne vill avsluta sitt liv genom att hoppa framför tåget.
Samma sak hände för inte alls längesen när en äldre person segnade ner i centrala Södertälje med ett hjärtstopp. När jag och min kollega kommer fram till platsen så är det en busschaufför som påbörjat hjärt- och lungräddning, vilket räddade livet på personen. Men runt dessa två personer står det flera åskådare varav minst fem stycken filmar allt. Vad är syftet med det?
Jag skulle vilja ställa en fråga till de personer som filmar och det är varför de väljer att filma för dem okända människor som är svårt skadade eller allvarligt sjuka och som väldigt ofta kämpar för sina liv eller i värsta fall redan är döda? Skulle ni vilja att någon vän eller nära anhörig till er filmas när denne kämpar för sitt liv efter exempelvis en bilolycka eller ett sjukdomsfall? Jag tror inte att det finns någon som vill det och jag tycker då att ni som filmar ska ta er en rejäl funderare på om ni verkligen ska plocka upp kameran nästa gång någon kanske tar sina sista andetag framför er.
Visa respekt och medmänsklighet. Vem vet nästa gång kanske det är du som skadas i en olycka och tro mig – det absolut sista du vill då är att bli filmad.
Jag hoppas verkligen att JAG, om jag skulle behöva det får HJÄLP i stället för att bli just förevigad av någons mobiltelefon!
Skrivet
Tisdag- sits
Huuu vilket väder det har varit idag.
Riktigt ”april-väder” skulle man kunna säga med både sol, regn och snö.
Mest har det kommit nederbörd av olika slag och med temperaturer närmare nollan har man nästan känt sig förpassad till vintern igen.
Vicke och jag var hos Olof för Vickes sedvanliga ”guld-stjärna” och idag fokuserade vi på min sits och att Vicke måste vara självgående hela tiden.
Jag tenderar till att vilja understödja med för frekvent drivning och som Olof så sant påpekade så ska hästen gå av sig själv och gör den inte det ska den korrigeras med en skänkel- inte ett ständigt ”malande” med benen.
Jag fick också rida utan stigbyglar för att verkligen komma ner i sadeln och Olof påpekade att jag måste bli bättre på att låta benen hänga ner och tårna och knäna peka framåt- inte dra bak skänklarna som jag gärna vill göra.
Skrivet
Coolt?
Skrivet
Sov gott?
Hur många hade kunnat sova i denna 🙂 ?
Skrivet
Sexuella övergrepp inom ridsporten
Sitter med senaste numret av Ridsport och läser om en misstänkt pedofil på en ridklubb.
Tankarna vandrar tillbaka många år till en person som jag faktiskt talade om med en annan ryttare på den senaste tävlingen- vi kände honom båda och hade egna erfarenheter av hans beteende.
”Kommer du ihåg XX” sa vi till varandra och så klart mindes vi honom och hans tafsande.
Under perioder tog vi båda och oberoende av varandra hjälp av denna inom ridningen skickliga person men när jag nu tänker tillbaka på allt ryser jag.
Mannen, som numera är död, kunde liksom i förbifarten och under svepskäl att han ville rätta till något kring ens sits tafsa rätt rejält och givetvis var det långt ifrån OK.
Jag slutade snabbt att ta hjälp av honom på grund av ovanstående.
Frågan är vad som hade hänt om jag hade påtalat för ridskolas ledning vad gubben höll på med?
Hade man vidtagit några åtgärder eller hade man tyckt att jag bara skulle sluta att ha kontakt med personen (han var inte anställd och hade inget med ridskoleverksamheten att göra utan hade bara sin häst uppstallad och gav gratis privatlektioner till ett fåtal han ville hjälpa).
Ja, det var min, tack och lov ringa erfarenhet av olämpligt beteende hos en vuxen mot ungdomar/ unga (jag var runt 20 när han tafsade på mig) och han var väl runt 60.
Känsligt ämne kanske men har ni varit med om något liknande?
Skrivet
Måndag- massage
Medan jag inte alls gillar för mycket muskler på män tycker jag att hästar inte kan ha för mycket av dom vilket mitt eget djur är ett utmärkt exempel på 🙂 !
Idag har Vicke blivit ”genomgången” av massör Thea Kärman.
Jag har ju tränat på länge nu, ökat kraven och vill ÄNNU mer och ett led i detta är att jag vill försäkra mig om att Vicke är så redo som jag själv tror att han är för fortsatt jobb.
Thea gav mer än grönt ljus; hon tyckte att Vicke var väldigt bra musklad och kändes ”rätt riden” och det fanns ytterst lite att åtgärda, dvs massera bort.
Pyttelite på vänster korshalva, lite mer på den högra och också lite framför framvalvet på höger sida.
Inget som behöver tittas på förrän vid nästa check-up om kanske ett halvår.
Det kändes väldigt skönt att inga konstigheter hittades för även om det hade förvånat mig så vet vi alla att hästar kan vara väldigt tåliga och gå med ganska mycket smärta innan de säger ifrån.
Dagens motion för min lilla häst fick bli förlängd hagtid med Leon- det räcker gott efter förra veckans alla träningar.
Annars har dagen bland annat ägnats åt att hämta Soyas aska på Djursjukhuset i Malmö, vi valde enskild kremering och planen är att hon ska begravas i fd makens trädgård där hon älskade att ligga.
Har även hämtat min bärbara dator från dess 3:e reparation hos Elgiganten och låt mig säga så här: det är nog bäst att den inte går sönder en fjärde gång…..
Skrivet
Kusinen från landet
Måste berätta om en lite kul grej som hände i lördags på tävlingen:
När de 5 första ekipagen hade anlänt till tävlingen kunde jag konstatera att det på parkeringen stod EN transport (MIN) och FYRA lastbilar 🙂 !
Får i alla fall mig onekligen att fundera….(detta var för övrigt en regional tävling).
Skrivet
Veckan som gått
Den gångna veckan har, som ni säkert förstår, ägnats åt massor av föl-gos- det gäller att passa på medan Lillis dels inte har några tänder 🙂 och dels innan hon åker på bete tillsammans med en annan fölflicka (hennes mormors föl faktiskt).
Döpt har hon också hunnit bli av Titti, en inackordering, och på min fråga vad i hela fridens namn (observera ordvitsen) man kan ge Ka-Ching för ett smeknamn (just smeknamn är ju MIN specialitet, tycker jag själv i alla fall ha ha ha) så kom det reptilsnabbt; KICKI och det fick ju till och med jag erkänna är klockrent (liksom själva namnet).
Vicke det lilla (läs: stora) livet njuter av livet och det spirande gräset som han delar väldigt broderligt med sin bästa vän Leon och för egen del ser jag en mängd fördelar med att ha hästarna tillsammans men bara 2 nackdelar: det blir dubbelt så mycket att mocka i hagen 🙂 och Vickes man vid manken har mystiskt nog *HARKEL* reducerats ganska mycket vilket jag såg då jag skulle fläta den i lördags.
Flätningen i sig föranleddes av att vi skulle tävla och är det tveklöst tråkigaste momentet kring detta trots mycket snäll och stillsam häst med hår som går hyfsat lätt att binda ihop.
Själva tävlingen kändes som ännu ett steg mot våra högre mål, jag räknar lördagens klass som vår ”riktiga” debut i MSV B:2 eftersom jag bara har ridit klassen på Vicke en gång tidigare (för 1,5 år sedan) och då mest ”för att ha det gjort” och med resultat därefter (56 %).
I helgen skrapade vi ihop 63,4 % vilket jag var väldigt nöjd med med tanke på att programmet kändes lite ”vingligt” och osäkert från min sida.
Nu handlar det mycket om att liksom bli säker på de olika linjerna för rörelserna har vi ju tränat på ganska länge hemma och hos Olof.
På tal om Olof så blev det under den gångna veckan träning för både honom och Nina och de fortsätter att komplettera varandra utmärkt tycker jag.
Själv är jag fortfarande galet nyförälskad vilket så klart är väldigt trevligt för att uttrycka sig milt och om ni undrar; ja, man kan vara lika barnsligt kär vid 50 som om man är en ”fjortis” 🙂 !
Om bloggen
Senaste kommentarer