Månadsarkiv: februari 2017

Skrivet

Konstiga hundägare

Under de ca 7 år jag ägde Soya tillsammans med min fd man bodde vi merparten av tiden väldigt ”off” på landsbygden och våra träffar med andra hundar och deras ägare var inte så vanligt förekommande.

Nu bor Henrik, Molly och jag i centrala Staffanstorp och situationen är en annan, tyvärr.

Jag har blivit varse ett fenomen som jag inte alls tycker om men inte kan påverka det minsta: enligt mig helt inkompetenta hundägare.

Hur förklarar man annars att minst 50 % av alla hundar jag möter på mina promenader med Molly börjar vrålskälla, en del redan på avstånd, medan ägaren antingen drar i kopplet som besatt eller tycks både blind och döv för hundens gapande = gör inget.

Merparten av de hundägare jag ser verkar livrädda för att möta oss; hur nu en hund på inte ens 15 kilo kan inge sådan fruktan?

Det ska dessutom sägas att Molly är jätteförsiktig och aldrig springer fram till andra hundar utan hon går hellre en liten omväg om hon kan- ändå ser jag hur hundägare blir helt paralyserade när vi kommer eller så försöker DE att gå en låååång omväg, ställa sig i något buskage eller dylikt?!?!?

Jag måste fråga mig om dessa stackars djur aldrig får träffa sina artfränder på ett normalt sätt?

Varför köper man hund och sedan struntar i att uppfostra den?

Till saken hör att ingen av dessa vrålskällande, koppeldragande djur tillhör någon av de många gånger påstått ”farliga” raserna som amstaff, schäfer och dylikt utan det är helt vanliga ”familjehundar” i alla storlekar.

Jag hade tyckt att det hade varit så roligt om Molly kunde få någon kompis här i byn men av vad jag sett verkar det inte vara i sikte, tyvärr.

Hundägare verkar inte alls vara intresserade av kontakt utan precis motsatsen- konstigt när man äger ett flockdjur tycker jag.

Och detta flata beteende när hunden skäller och gapar- ja det går mig så på nerverna att det ”brast” nyligen så att JAG vrålade ”tyst” åt två kärringars skällande hundar när vi skulle passera medan de bara stod och glodde på oss?!?!

img_1311

Farlig? Och utan vänner….

Skrivet

Lördag- igen

Tyckte nyss det var lördag och tja…nu är det lördag igen! Ibland rusar dagarna verkligen förbi.

Henrik och jag har varit flitiga- vi började morgonen med att storstäda hela lägenheten (vi har en 4:a) och därefter åkte vi till Dalby för en långrunda med Molly.

Vicke fick en kravlös uteritt på sitt schema- förra helgen var det ju snö medan det nu bara är lera överallt.

Leon fick tydligen blodad tand av sin lerinpackning igår för jag hann knappt släppa grimskaftet och hala fram telefonens kamera innan han började rulla runt!

Skrivet

Varför köpte jag inte fler?

Ångrar ni er också ibland när ni har köpt en ovanligt bra grej och tänker att ni borde ha köpt ännu fler av samma produkt?

Det tänker jag kring dessa guldboots som jag först köpte som en plojgrej på en outlet för 25 kronor.

Då tänkte jag att jag kunde fjanta mig lite på någon Olof-träning eftersom vi alltid skojar om att Vicke är värd en guldstjärna efter passen men sedan visade det sig att bootsen var jättebra!

Dels såg det inte speciellt fjantigt ut med bootsen om man hade bruna lindor till och dels är kvalitén jättebra så nu när alla hagboots har gett upp hade han mycket väl kunnat gå och glimma med dessa i hagen för 25 spänn 🙂 !

Nu köpte jag bara ett par som jag numera just har pensionerat från Olof-träningarna till förmån för hagen men fler par hade absolut varit önskvärda.

Benskydden (Protector) på bilden köpte jag faktiskt 2 par av i alla fall, de kostade 50 spänn paret på samma outlet.

Skrivet

Fredag- skillnad

Härom dagen diskuterade vi ju hur pass skitiga våra hästar är i hagen och jag misstänker att både Vicks och Leon hade läst inlägget och liksom ville konfirmera det hela.

Min film på Instagram visar det i all sin prakt och för er andra kommer här bara några små detaljer:

Delar av Leon- resten av kroppen såg exakt likadan ut!

Den skitigaste delen på Vicke och den lilla ytan tog typ 3 sekunder att borsta bort! Resten av kroppen var kliniskt ren och jag fattar inte ens hur han lyckas rulla sig så ”o-skitigt”?

Ja, vissa älskar lera mer än andra….

Annars har hästdagen bestått av lösgalopp av Leon, tömkörning av Miss May och ett ridhuspass för Vicke.

Idag gjorde jag bland annat än övning som Birgitta hade på en av de första träningarna:

Man galopperar på en 15-20 meters volt och så försöker man få till så många övergångar mellan skritt och galopp på ett varv som man klarar av.

Vill man göra det svårare fattar man rättvänd galopp ena gången och förvänd den andra.

Man kan också bestämma att man galopperar ett visst antal språng innan övergångarna och sedan skrittar lika många steg (typ 5+5) -ännu svårare.

Skrivet

Det kontantlösa samhället

Härom dagen skulle jag handla i ett litet konditori i Malmö som jag inte brukar besöka.

Eftersom jag aldrig har kontanter på mig (har helt slutat använda plånbok) hann jag tänka ”måtte de nu ta kort” innan jag gick in.

Jag har tidigare råkat ut för att mindre etablissemang inte tar kort eller att man måste handla för en viss summa för att detta ska accepteras och det är alltid lika irriterande.

Men här behövde jag inte oroa mig, tvärtom kan man säga då detta anslag mötte mig i dörren:

Skrivet

Fina(?) saker

Tiderna ändras och vi med dom och för ett tag sedan deltog jag en IRL-diskussion kring det här med gåvor/ doppresenter och allt möjligt annat ”man” fått och som då det köptes kostade ganska mycket pengar men som man ibland som mottagare inte alls uppskattar eller liksom ”vågar” använda av rädsla att det ska gå sönder.

Har själv varit ganska förskonad från både dyrbara kaffeserviser i 98 delar, silverskedar, kristallglas och annat men vet att det finns sådant liggande i bekantskapskretsen- många gånger till ingen som helst nytta.

I bästa fall hamnar allt i något köksskåp eller i källaren men tänk så synd att det inte kommer till användning!

Enligt min erfarenhet är det oftast äldre personer som dyyyyrt köper detta porslin/ bestick i tron att det ska uppskattas medan yngre generationer inte alls har samma smak eller vill använda tex silverskedar som kräver lite puts för att hålla sig fina.

Jag vet att vissa inte ”vågar” sälja den tex aldrig använda servisen så länge givaren är i livet och om man då inte heller vill använda den så får den ju bli liggande till ingen nytta.

Väldigt synd och tänk så mycket sådant som bara ligger och tar plats helt i onödan.

Är detta något ni känner igen och har ni rent av dylika ting hemma?

Skrivet

Torsdag- hopp om vår!

Även idag har jag ”kursat” så det blev ridning i ridhuset lite senare än vanligt- tur det inte händer så ofta 🙂 .

Jag har inte lyckats få någon träningstid av varken Olof eller Birgitta denna veckan så jag tränar på utifrån deras senaste direktiv och tycker det känns bra.

Det har varit plusgrader på dagen både igår och idag så nu hoppas jag att det går åt rätt håll med vårkänslan!

Inomhusvår

Skrivet

Fråga från en läsare om försäljningsupplägg

En läsare skriver följande:

”Jag annonserade nyligen ut min häst och fick kontakt med en köpare som ville ha den för utsatt pris under förutsättning att jag stod för besiktning och röntgen, en kostnad på ca 6000:–.

Eftersom jag ville bli av med hästen snabbt gick jag med på detta och besiktning är nu bokad.

Under tiden har jag dock blivit mer eller mindre nerringd och det finns folk som utan att ha sett hästen vill betala mer än utsatt pris.

Jag ångrar nu att jag gick med på att stå för i vart fall röntgen- det kommer ju ändå att minska vad jag får ut för hästen med flera tusen.

Min fråga är om jag rent moraliskt/ juridiskt kan meddela tilltänkt köpare att jag ångrat mig och att jag inte längre vill bekosta röntgen.

Förstår ju att det är väldigt fräckt om inte annat.

Vad tycker ni och hur hade ni gjort?”