Funderar på det här med avmaskning, bete, ihopsläpp osv.

Inser att det numera skulle väldigt mycket till för att jag skulle släppa in någon annans häst i mina hagar med tanke på konsekvenserna om djuret skulle bära på stora blodmasken tex.

Inte så kul att sedan inte våga använda sin egen hage under lång tid och hålla på och försöka sanera den. 

Jag har genom åren mest upplevt motsatsen vad gäller hagar, dvs att ”man” släppt hur många olika hästar i en och samma hage, haft väldigt varierande avmaskningsrutiner och olika koll på status på de olika hästarna.

I något stall jag stått i fick man göra precis som man ville (kolla och avmaska eller ej), i ett stall var man tvingad att avmaska även om man kunde visa ett nytaget maskprov enligt vilket hästen (läs Vicke) hade ”nollat” och i ett tredje tog man maskprov på alla hästar och avmaskade de som hade mask.

Skönt att numera kunna göra som jag själv vill för det skiljer verkligen.

Hur är rutinen i ert stall?

Nyligen frågade Henrik mig vilket som var mitt mest onödiga köp och jag kunde ärligt talat inte svara honom så på rak arm för jag köper sällan och aldrig grejer som jag ångrar i efterhand.

Tvärtom kan jag ibland ha grejer i många många år och vara jättenöjd med dom. Några exempel; min klippmaskin som jag haft i snart 20 år, mitt släp, merparten av mina kläder och tja…mycket av det jag äger.

Men…idag kom jag faktiskt på en grej som i efterhand var otroligt onödig och där jag lät mig svepas med av grupptryck; studentmössan!

När har jag använt denna mer än den lilla stunden den dagen vi tog studenten? Aldrig någonsin och nu vet jag inte ens var mössan är, till 99% slängd!

Att jag ens kom att tänka på mössan är för att jag läste en diskussion på nätet om hur extremt dyra dessa mössor kan vara idag och vilken press det kan sätta på föräldrar med dålig ekonomi att skaffa dessa till ungdomar, som liksom jag, fallit för grupptrycket.

Att Sverige är ganska unikt som land med allemansrätten är verkligen härligt och bra på många vis men jag har den senaste tiden läst om flera exempel som gör mig extra glad att vi bor väldigt off med ytterst få besökare i krokarna.

Men jag inser ändå att jag får ha lite koll på framför allt mina hästar för vad sägs om dessa exempel för att illustrera vad man kan råka ut för:

• Folk som vintertid går in i en hage full av hästar för att det finns en lämplig pulkabacke i hagen.

• Personer som går in i en hage där det finns en lamahingst och ett lamasto.

• Familj som ”lånat” en persons båt som de dragit ut en bit i sjön så att deras barn kunde hoppa och dyka från båten.

• Personer som synts i en familjs trädgård där de lekt med familjens leksaker och två av familjens kycklingar hade kommit lösa.

Vad säger ni?

Själv säger jag att jag hade blivit mycket arg och även….fast jag ibland påstår att inget längre förvånar mig… förundrad!

Man kan väl inte tro att allemansrätten ger en rätt att använda andra personers tillhörigheter utan tillåtelse och hur man vågar gå in till vilt främmande djur som i värsta fall kan skada en (och eventuella barn) svårt är ännu konstigare?

Är en del människor så enormt egoistiska, världsfrånvända, okunniga eller vad tusan är det frågan om?

Har ni tänkt på hur långsamt tiden går ibland när man skrittar ut själv men hur den swischar förbi när man har sällskap?

Det är min erfarenhet i alla fall, framför allt nu när jag till 99% rider ensam.

Men idag kom min vän Elisabet för en skogsritt och det var första gången Frenchie träffade Nilo.

Nilo har både varit uppstallad på Ryhus en kort tid förrförra sommaren (som sällskap åt Vicke när den lille hade fång) och följt med på flera skogsturer och jag har dessutom varit hästvakt på hans bete de två senaste somrarna.

Elisabet och hennes syster lärde jag känna i ett stall där jag hade Vicke uppstallad och förutom att det är trevligt att känna fina människor så försöker vi hjälpa varandra med hästarna när vi kan och Elisabets syster hjälpte mig tex tillsammans med en annan vän när vi var i USA.

Hur som helst så blev dagens skogstur nästan 2 timmar lång och jag ger både Nilo och Frenchie högsta betyg i uppförande.

Vi passerade en hel del som jag aldrig i livet hade fått Frenchie att gå förbi för ett år sedan (ett gigantiskt får i en hage tex) men idag och med Nilo vid sin sida skötte han sig utan att skämma ut sin ägare.

På tal om goda vänner mötte jag och Molly några timmar senare en annan god vän som har flyttat så att hon och hennes sambo numera är våra närmaste grannar.

Deras hästar går på bete i närheten så de passade på att rida i ”min” skog och det var på vägen dit vi mötte dom.

Ser ni att Molly färgmässigt matchar deras hästar perfekt förresten 🙂 ?

Minns ni att jag berättade att jag gjorde egen sylt för ett tag sedan?

Idag var det dags att öppna burken och använda innehållet och låt mig säga om ni inte hör något ifrån mig framöver så har ”Sveriges mästerkock” eller kanske ”hela Sverige bakar” varit här och rekryterat mig *ASG*.

Stort skämt å sido men kul när en så matlagningsointresserad person kan hitta något så enkelt, snabbt och gott att engagera sig i!

Ha ha ha… jag som är lite skrockfull tänker på detta ibland och låter bli att säga just ”min häst har aldrig….” , i alla fall om det är sådant som skulle spela en lite större roll än det jag nämnde för ett tag sedan; att jag har en häst som aldrig bajsar i ridhus eller på utebana. Inte här hemma och ingen annanstans heller 🙂 🙂 🙂 !