Åhhhh vad härligt med JULFIRANDE människor:)!!!!

Dessa gjorde att jag var mol allena i stallet redan 14.30 och det var jätteskönt att gå och dra benen efter sig i stället för att behöva skynda sig så som jag alltid gör om jag någon gång rider på eftermiddagen och vill slippa ”medryttare” i ridhuset.

Vanligtvis vet man aldrig när x antal ridande, longerande och ledande människor dyker upp och jag som är så invand på att alltid vara ensam föredrar faktiskt just detta.

Idag kunde jag lättat konstatera att den jätte-pinne som Archie verkade ha svalt igår och som gjorde honom precis så styv när jag började rida var spårlöst borta.

Kanske kom pinnen ut den naturliga vägen- gudarna ska veta att boxen såg ut som om enorma mängder av allt möjligt hade inmundigats när jag mockade i morse :).

Skämt å sido, Archie var mycket smidigare idag och vi fortsatte gårdagens arbete med skolor, skolor och därefter lite mer skolor innan vi avslutade med skolor- nä faktiskt inte utan galopp med några byten.

Archie har alltid haft svårt för skolorna och min nya strategi är att NÖTA in dessa utan att TJATA :).

Min tanke hur detta ska uppnås, dvs till slut få Archie att gå i öppna och sluta i sömnen utan att spy av leda dessförinnan, är att rida skolor stora delar av passen men att hela tiden variera dessa- rida dom i alla tre gångarterna och ständigt och snabbt växla mellan öppna, sluta och förvänd sluta så att Archie aldrig riktigt ska veta vad som ska komma härnäst.

Så klart ska jag även träna på annat också, som idag då jag tex fick till fina galoppfattningar från skritt, en bra ryggning och dito bakdelsvändningar.

Nu ligger jag så djupt nersjunken som det går i soffan. Har precis gått en kort runda med Mimmi som ligger och sover mellan mina ben (!) och jag njuter av att veta att dagens bestyr är avklarade.

Ute är det minus 8 grader, inne jobbar värmefläkten och jag har 2 egenutvalda julklappsböcker (arbetsgivarens julgåva) att grotta ner mig i om jag vill.

Idag känns det som att det är lördag i och med att alla är lediga men det återstår alltså ytterligare 2 härligt lediga dagar.

Dagen har hittills också förflutit som många lördagar, stallbesök med mockning och foderfix vid 8 och därefter ett besök på Skryllegården där Soya och jag sprang en mil.

Julafton och inte helt optimalt väglag till trots stod det en hel del bilar på parkeringen; antingen är det fler än jag som inte tar så allvarligt på julen eller så vill folk motionera bort lite kalorier inför dignande julbord?

Jag hade lovat att hjälpa till med hagintag idag och möttes av en Archie som stod med knäna upp till snö i en av gräshagarna.

Det ska bli intressant att känna hur han är att rida i eftermiddag, om styvheten igår berodde på att han inte var ute i hagen och om dagens snöpulsande har mjukat upp honom.

Nu puttrar en fläskfilé-gryta på spisen, när denna har förpassats till min mage är det dags för dagens tredje och förhoppningsvis sista stallbesök!

Även idag stämde väderleksprognosen alltför väl, snö och blåst mest hela dagen.

Jag lånade den semesterfirande makens bil för att köra till jobbet, den är både ny och utrustad med dubbdäck så jag bedömde mina chanser till framkomlighet som större med detta fordon än med min egen Volvo med året-runt-däck.

Att köra var faktiskt inga problem- nej idag har det bara varit smärre ”problem” (läs: sådant man får räkna med vintertid) i stallet.

Först upptäckte jag att vattnet i stallet hade frusit när jag kom dit i morse, det kom inget vatten från kranen och inte till vattenkopparna heller.

Hästarna fick vattnas för hand under dagen och tack och lov så kom vattnet igång senare.

När jag återvände efter jobbet fick jag höra att hästarna inte släppts ut under dagen och detta är nog första gången detta har hänt sedan jag flyttade dit, annars är man i detta stall inte så mjäkiga utan släppet ut i alla väder vilket jag personligen tycker är jättebra.

Då det så blev dags att rida inträffade nästa lite ovanliga incident; jag och min stallkamrat som skulle rida i ridhuset kom inte in i detta och ännu mer skrämmande: den tjej som ridit där med sin häst KOM INTE UT?!?!?!?

Snön hade alltså inom loppet av en timme (!!!) fykt ihop i en sådan massa precis utanför stallporten att denna omöjligt gick att rubba och om ni tittar på bilderna nedan så förstår ni varför.

Som tur är har vår stallägare rejäla ”resurser” annars vet jag inte hur vi skulle ha fått ut Karin och Alfresco- eller jo, Karin hade nog kunnat ta sig ut genom en liten dörr avsedd för MÄNNISKOR men vad vi skulle ha gjort med Alfresco- ja….det kan man ju fråga sig.

Han hade väl fått vandra runt i ridhuset medan x antal personer knäckte sina ryggar med skottning :)?

Hur som helst så slutade äventyret lyckligt, Karin och Alfresco befriades och jag och Archie kunde gå in i ridhuset obehindrat.

Väl där blev det en dressyrpass på en häst som från början var stel som en pinne- jag trodde faktiskt inte att den uteblivna hagvistelsen idag och kanske även vilodagen igår påverkade honom så pass.

Mycket skolor blev det och övergångar mellan galopp och skritt och när passet avslutades kändes det i alla fall bra.

Inne i ridhuset står Karin och väntar på att bli utsläppt :).

Stallägarens traktor gjorde ett bra jobb….

….med lite hjälp av vanligt gammalt hederligt skottningsarbete av Ellinor (som gärna ville rida i ridhuset- därav hennes raska tillskyndande :).

Sådär….äntligen kunde porten slås upp och stax därefter kom Karin och Alfresco ut i friheten :)!

Ja, i alla fall om man jämför med gårdagskvällen!

Förvisso var det – 22 tidigt i morse men när jag körde hem från stallet ikväll var det bara – 3.

Tänk om temperaturen kunde stiga med lika många grader till imorgon- då hade vi haft + 17 grader, dvs nästan sommarvärme :).

Jag funderade idag över varför vi är så många som är både halvchockade och mer eller mindre missnöjda med rådande väder trots att det ju faktiskt är VINTER, dvs helt naturligt med snö och kyla.

Min teori är att i alla fall vi skåningar blivit så vana vid milda vintrar utan att man vissa år knappt skymtat en snöflinga att vi nu tycker att det är nästan konstigt när snön, som vi tycker, ”ställer till det”.

Själv tycker jag lite synd om de yrkesgrupper som lär gå en del minus på vädret, exempelvis alla tränare vars elever uteblir från träningar eftersom de inte kan ta sig dit.

Förhoppningsvis är detta något man som instruktör, framför allt om man har detta som sin enda inkomstkälla, har budgeterat i förväg.

Archie hade en planerad vilodag idag och det kändes faktiskt bra med tanke på den låga temperaturen i morse.

Jag tycker inte att jag är lika ”klemig” med att täcka honom i tid och otid som många andra jag ser som skrittar med dubbla täcken inomhus, rider med ländtäcke när det är +15 grader ute osv men idag fick han faktiskt ha TRE täcken på sig.

Eftersom det inte är jag som sköter utsläppet vet jag aldrig i vilken hage han hamnar eller hur länge de går ute när det är så här kallt så jag valde det säkra före det osäkra. Att stå i en liten rasthage utan mat när det är så kallt kräver lite varmare outfit än vid gående i stor gräshage- jag får bara hoppas att Archie inte fick träningsvärk i ryggen av denna extra tyngd av tjocka täcken :)!