Inlägg i kategorin Blogg/lästips

Skrivet

Övergrepp inom hästsporten och varför de fortsätter

Sitter och läser denna krönika på Hippsons sida på Facebook och av kommentarerna att döma är en majoritet med all rätt fördömande men en hel del också förvånade. Jag…not so much:

Alla som varit i ”hästvärlden” i Sverige i många år vet hur otroligt liten den är och att ”alla känner alla”.

Med andra ord är det nästan omöjligt att mörka saker och hemlighålla sådant man inte vill ska komma ut.

Ändå händer det inte så mycket när tex män begår handlingar som är moraliskt förkastliga eller rent av förbjudna. Varför?

Tja…en förklaring är att det ibland t.o.m. är mannens egen partner som håller honom om ryggen och att många, förutom partnern har för mycket att förlora på att lägga sig i.

Partnern driver ibland en rörelse med stora ekonomiska intressen med mannen, något som partnern är rädd för att förlora om hon inte står bakom honom. Det finns sponsorer, samarbetspartners, vänner och branschkollegor man inte vill förlora. Sorgligt men sant.

Och om inte ens en så sviken partner slår näven i bordet; vem är då omgivningen att outa förövaren, ffa om man inte har bevis?

Att bara gå på hörsägen, att ”alla andra vet” kommer man inte så långt med och få budbärare vill bli skjutna så man håller tyst.

Och så får allt fortsätta som det alltid har gjort och dessa kändisryttare, ryttarprofiler, ja kalla dom vad ni vill fortsätter att inneha maktpositioner, används som gurus och experter som yttrar sig offentligt osv.

Den enda som drabbas negativt är offret men det är ju bara EN person (ironi).

Jag är rätt så säker på att jag vet vem mannen i krönikan är och har själv genom åren fått vetskap om flera andra karlars mycket olämpliga beteende vad gäller yngre tjejer. I samtliga fall har mannen varit i en relation och dessutom haft barn med sin partner. Verkligen inget unikt för hästsporten men inte desto mindre bedrövligt.

Skrivet

Även en blind höna….

Jag skojar ibland om att man inte kan lita på mitt omdöme när det gäller olika saker kring hästar men även en blind höna kan tydligen hitta en riktigt fin häst 🙂 !

För en hel del år sedan såg jag en såååå fin häst på en framridning när jag själv skulle tävla och jag sa efteråt till min dåvarande tränare Olof Axelssson att var det en häst jag skulle vilja äga så var det denna.

Och det har uppenbarligen gått bra för Fame!

Skrivet

Köp rätt häst

Ett ämne jag själv tjatat om på bloggen hur många gånger som helst genom åren!

Och mina åsikter har inte ändrats över tid, tvärtom.

Nu kan jag dessutom se tillbaka på rätt många (+30) år med egen häst och konstatera att jag inte är den ryttare jag var då jag köpte den första.

Nu har jag aldrig varit ”tuff” i sadeln; aldrig velat rida i full galopp över fälten eller rida barbacka ens i ridhuset utan jag har valt att köpa vad jag trott har varit snälla, pålitliga hästar.

Jag har några exempel som jag känner till där en och samma hästägare med en dåres envishet fortsätter att köpa samma typ av häst och där denna ”typen” är helfel för just denna ryttaren men personen ger sig liksom inte.

Jag vet inte vad man försöker bevisa här och det blir inget roligt hästägande men det verkar lönlöst att försöka lägga sig i.

Själv är jag otroligt nöjd med att jag denna gången, precis som jag tänkte, köpte en både mindre och äldre häst.

Förstå mig rätt; jag tyckte inte att Vickes storlek (173 cm) var negativ men jag anade ändå att det kanske skulle vara lättare att ”komma om” en mindre häst och så känns det absolut med Frenchie, 166 cm.

Och vad gäller åldern så visst….en sorg är att Frenchie redan är 11 år och inte, vilket hade varit det ideala 7-8,men man kan inte få allt och att köpa en unghäst idag skulle jag inte drömma om.

Jag har gjort den resan flera gånger (Décima och Archie var 3, Heron 4 när jag köpte dom) och jag har haft fler underbara stunder än jag kan räkna med kvalitetsbedömningar, unghästchampionat och jag vet inte allt men den tiden känns absolut förbi nu.

Att jag vågade ta fighten med Frenchie när han var så…ursäkta….djävla dum att rida ut i början tror jag mycket berodde på att han var så ”gammal”.

Jag visste att han var riden i många år, att han var färdigutvecklad i kroppen osv.

Hade han varit 3-5 år gammal tror jag ”bara” att jag hade blivit jätterädd och kanske inte vågat rida ut till slut?

Nej, alla som köper en ny häst borde ha en klok tränare som de lyssnar på och som de kanske t.o.m. låter ha sista ordet innan eventuellt köp.

Jag pratade för ett tag sedan med en tränare som berättade att hen hade avrått en elev från en köp då tränare tyckte att hästen var för ”seg”.

Ryttaren köpte ändå och sitter nu mest och klagar på just ovan….

Så kan det gå och det kan även gå långt värre om hästen är fel på farligare vis och man tex skadar sig allvarligt.

Skrivet

Kan du tyska?

Har fått en länk till en artikel på tyska om en fruktansvärd häst-händelse som nyligen utspelade sig i Tyskland.

Min tyska är inte tillräckligt bra för att fatta mer än delar av artikeln men om någon är bra på tyska och orkar översätta den i grova drag så vore jag tacksam.

Obs! Titta ej på filmerna som finns i artikeln om ni inte vill få ont i hjärtat!

EDIT: nu har jag använt Google translate som faktiskt fungerade utmärkt. Delar av artikeln som exempel:

”Polisen och veterinärkontoret i stadsdelen Warendorf släppte i onsdags 15 hästar på ett ridstall nära Oelde. En kvinna hade dokumenterat djurplågeri genom filmer efter att ha blivit varnad för gården.
En brun häst står hårt bunden i stallet, en man tar en metallskyffel och slår honom brutalt: på ryggen, på magen, i huvudet på djuret. Sedan tar han tag i höggaffeln och hugger – igen och igen. Däremellan leder mannen ut hästen, båda kommer tillbaka och tortyren börjar om igen.”

Skrivet

Ryttare och chef?

Sitter och läser denna undersökning där det påstås att en av fyra ryttare ”har en ledande position på sin arbetsplats”.

Jag tillåter mig att tvivla på om undersökningen verkligen är representativ för ”ryttare i Sverige” och undrar vilka som svarat?

Handlar det om ”ryttare kring Stockholms innerstad” stämmer det säkert för där måste man nästan ha ett bra betalt arbete för att ens kunna rida/ ha häst men handlar det om ”ryttare på landsbygden i Skåne” så tror jag att resultatet hade varit annorlunda.

När jag tänker efter vilka hästägare jag delat stall med under mina +30 år som inackorderad så har det absolut funnits chefer som ridit/ haft häst men inte så många som i undersökningen.