Jaha, då var det fredag igen- det är helt otroligt hur snabbt dagarna passerar.

Jag är fortfarande förkyld även om Exberitoxen har tagit udden av de värsta symtomen (mycket rinnande och supertäppt näsa brukar vara mitt signum när jag mår som sämst), just nu har jag ”bara” en skrällande hosta.

Även idag slutade jag lite tidigare (15.30) och red ut i det grådaskiga vädret. Fast nu är jag bara tacksam så länge det är uppehåll och vindstilla, om det är mulet eller ej spelar ju mindre roll.

Tränade lite på samlad trav och skrittade annars mest och var tillbaka i stallet efter 45 minuter.

Nu ska jag bädda ner mig och hoppas på ett snabbt tillfrisknande!

En av dagens höjdpunkter var onekligen lunchen; jag kände mig lite förkylningsömklig och tröstade mig tillsammans med några kollegor med en härlig buffé.

Jag gillar just bufféer eftersom man kan välja och vraka och ta om hur många gånger som helst och tycker många gånger att vanliga ”dagens” är för klena för min aptit- jag blir helt enkelt inte mätt 🙂 .

Falafel, grillad paprika, spenat, potatisplättar…..supergott!

Idag slutade jag jobba redan 15.30 och hann därför rida ut med Vicke- härligt!

Underlaget var lagom sviktande på många ställen och det blev mest trav och galopp med skritt bara i början och slutet av passet.

På tal om gårdagens och dagens diskussioner om hästar som ser ut som slitna heltäckningsmattor i pälsen kommer här en bild på min egen matta som jag tycker ser helt ok ut än så länge:

Dock ser man att det börjar se slitet ut efter sporrar/ skänklar på den nedre bilden och huruvida mer protein hade kunnat avhjälpa den saken tillåter jag mig att tvivla på. Vicke får för övrigt sedan förra veckan mer protein i fodret just av den anledning Prick kommenterade tidigare idag, dvs kommande pälssättning.

Ja tack!!!!

Oj vilket vårväder vi har haft idag! Sol, för årstiden varmt och så är det ju ljust så mycket längre nu än när det var som värst.

Dock konstaterar jag även  i år att tiden då hästarna börjar se ut som gamla heltäckningsmattor närmar sig och det är alltid lika trist.

Hästarnas pälsar är grådaskiga och det dyker upp skav här och där- ingen vacker syn.

Vicke är hyfsat förskonad än så länge men vi får väl se hur hans hårrem utvecklar sig.

Otroligt nog har han inte haft det minsta skav under hela vintern, inte ens vid bogarna som ju är en ”klassiker” så mitt termotäcke från Gekås kan jag inte klaga på i alla fall.

I morse blev det ett dressyrpass i ridhuset och om det finns inte så mycket att säga- det mesta flyter på som det ska utan några sensationer.

Förkylningen som jag anade igår yttrar sig än så länge ”bara” som ett djävulskt halsont men kan det stanna vid det så är jag mer än nöjd.

Och så har årets första semla hamnat i mitt gap- det var maken som hade köpt hem denna godsak.

Är väldigt sugen på att prova de semmel-wraps som jag har läst om både här och där men har faktiskt inte stött på några. Har ni provat?

I morse blev det tömkörning, ofta bortprioriterat framför de uppsuttna dressyrpassen men alltid lika trevligt.

Vicke är, precis som mina tidigare hästar väldigt lätt att tömköra och det är dessutom bra att titta lite på sin häst från marken och se eventuella skillnader i de olika varven osv tycker jag.

Idag blev det lite sidvärtsförflyttning, en del tramp-embryon och en härligt framåtgripande galopp som motvikt till den samlade han har fått gå i den senaste tiden.

På jobbet anade jag ett av  de omisskännliga tecknen på en annalkande förkylning (mycket vagt halsont) och hastade snabbt iväg till apoteket för att köpa Esberitox.

Detta naturläkemedel har jag faktiskt lyckats häva flera begynnande förkylningar med tidigare trots initial skepsis- vi får väl se hur det hela utvecklas den här gången.

Jag tillhör dom som är förkylda i veckovis med tillhörande nässpraysmissbruk om jag väl blir sjuk så jag vill  verkligen undvika detta till varje pris.

Efter jobbet blev det sedvanligt stallbesök och jag kunde konstatera att Vicks verkligen njutit av dagens soliga och för årstiden varma väder.

Han hade rullat sig för ovanlighetens skull och det gör han aldrig om det är för geggigt i marken vilket är väldigt tacksamt.

Så har faktiskt alla mina hästar varit till skillnad från en del stallkamraters djur som har kunnat lägga sig i vilka lerhögar som helst och riktigt gnugga in skiten.

Innan jag åkte hem för dagen ägnade jag en liten stund åt ett eftersatt projekt- tvätt av min bil som såg ut därefter.

Men efter en rejäl tvagning är den as good as new igen den gamle kämpen och det är alltid en trevligare känsla att sitta i ett rent fordon tycker jag.

En kär gammal vän!

Ja, ännu en dag med ”vår-känning”, i alla fall om man bortsåg från verkligt iskalla vindar som gjorde att dagens ensamma plusgrad kändes som många minus-diton.

Men när Soya och jag var ute och gick, hamnade lite i län och kände solen stråla på oss samtidigt som fåglarna kvittrade för full hals- ja, då kände jag att vintern håller på att tappa greppet.

Med Vicke i morse fick jag som vanligt tänka på att inte tappa greppet om tyglarna och ibland undrar jag: hur svårt kan det vara egentligen?

Christina får ständigt påminna mig liksom X och ändå så…vips…så är tyglarna för långa. Suck…

Men det är bara att fortsätta att jobba på med tygellängd, form och att sitta med stilla ”nerhängande” ben och låta Vicke jobba på under mig.

Fick till flera bra byten idag trots att jag red i det mer samlade tempot- även här är det viktigt att inte ”bränna iväg” bara för att det ska komma ett byte utan sitta kvar i samma tempo och inte släppa på formen heller.

Soya kollar läget. Notera det måttsydda, supersnygga täcket 🙂 .

Ridhusunderlag är härligt att springa i- det har alla mina vinthundar tyckt.

Efter ett ganska långt ”träningsuppehåll” med Messy (läs: hon är longerad 2 eller 3 gånger för flera månader sedan) bestämde jag mig idag för att ”checka läget” och hoppades att hon skulle minnas vad det innebar att springa i ett snöre och göra det lika bra som då.

Och jag blev inte besviken- tvärtom.

Den lilla loppan uppförde sig så bra- travade och galopperade runt mig i båda varven utan något större drama.

Hon var ju lite pigg i början och gjorde några små bocksprång och bytte galopp men sådant tycker jag är fullständigt acceptabelt.

Det viktiga är att hon tänker framåt och inte vill tex stanna och backa i linan eller gå emot eller ännu värre; SPARKA mot mig men nej, inga sådana tendenser.

Jag longerar i enbart grimma men hade jag haft en lagom stor (läs: liten) gjord hade jag nog satt på den- lillan verkar så obekymrad.

Så nu blir det nog inte så mycket mer longering på ett tag igen- finns liksom ingen anledning.

Det skulle vara för att låta henne springa av sig om det blir fortsatt väldigt knöligt i hagarna så att de rör sig väldigt lite men annars tycker jag som sagt att hon redan har fattat vad det hela handlar om.

Lite stolt kände jag mig över mitt säkerhetstänk; i stället för att hala fram telefonen och filma (fast det har jag ju gjort förut) så hade jag hjälm på mig (som man bör då man hanterar unghästar men jag är ibland så slarvlig…fy på mig) så några filmbevis finns ej, däremot kom det faktiskt upp en annan person i ridhuset som jag ”tvingade” att erkänna hur duktig Messy är 🙂 ! Så det så 🙂 !

När jag tittade på väderleksprognosen i torsdags inför lördagen såg det mycket lovande ut med sol och flera plusgrader så jag bokade en date med Emelie och Flingan och tänkte att vi skulle ha en mysig skrittrunda framför oss.

Och tja…det blev faktiskt en bra och lång runda idag fast kanske inte just mysig- det blåste alltför rejält emellanåt för att man skulle liksom njuta 🙂 .

Men men…huvudsaken var att vi kom ut- jag vill inte fastna i ridhuset för många dagar på rad och det tror jag inte Vicke vill heller.

Både detta lilla blomster som jag hittade i vår grannes trädgård och jag hävdar tveklöst att våren ÄR på väg.