Om ni kunde få en veterinär-tid hos er ordinarie veterinär samma dag eller allra senast dagen därpå men detta kostade 2000 kronor EXTRA som inte ersattes av er försäkring: skulle ni ändå ta tiden?

Varför/ varför inte?

Skulle ni välja att ha ”is i magen” framför att få snabba besked?

Idag undrar jag om ni har någon erfarenhet av hästar som får mugg på betet?

När jag köpte Vicke i augusti förra året kom han med lite mugg på 3 av benen och detta hade han enligt sin dåvarande ägare fått för andra året i rad och på det bete där han hade gått i 5 veckor om jag minns rätt.

Det här med hans mugg bekymrade mig när det senare på hösten var väldigt lerigt i hagarna men den då utläkta muggen kom inte tillbaka vilket jag alltså nästan hade förväntat mig- så geggiga som hagarna var.

Men uppenbarligen är det inte bara lera som KAN ge mugg- i år vet jag hästar som fått mugg på ett hur torrt bete som helst så frågan är av VAD detta har uppkommit?

Har ni erfarenheter av ovan?

Kommer ni ihåg att jag för ganska länge sedan berättade att någon i vårt stall lite skämtsamt jämförde burkmat till katter med KNARK eftersom katterna blev som galna de få gånger de fick detta?

En bloggläsare undrar om det kanske är samma sak med hästars kraftfoder och skriver så här:

En kompis ringde igår och hade gjort en revolutionerande upptäckt! När hon nu slutat ge hästarna kraftfoder vid intag är de hur lugna som helst att ta in och har inte längre alls bråttom! De som tidigare var som tigrar vid insläppet. Nu får de alltså bara hö när de kommer in och hästarna står inte längre och stampar vid grinden, eller stressar in i boxarna.

Ja, inte vet jag varför eller om detta är någon generell erfarenhet…vad tror/ vet ni?

Under den tid som jag ägnade åt att promenera Vicke för hand och medan vi gick på diverse gräs-stigar runt anläggningen slog det mig hur otroligt mycket gräs som faktiskt går till spillo- bara sådär.

För allt gräs finns ju så klart inte i våra hästars hagar och hur många har ork och för den delen tid och lust att gå och handbeta sin häst?

Lösningen som jag ser det hade varit att lära sig att hantera en lie 🙂 !

Tänk så snyggt man hade kunnat rensa upp både här och där och samtidigt utfodra tex hästar som går i grushagar och/ eller ska vänjas in på gräs inför betet. Helt gratis dessutom!

Jag minns att en god vän tog sig denna möda för många år sedan innan hon fick gräshagar och bara hade grusditon.

Hon högg ner massor av gräs med hjälp av lie, fyllde transporten och utfodrade därefter sina hästar med detta.

Väldigt miljövänligt, bra för hästarna och som sagt helt gratis. Gissningsvis fick hon dessutom en del motion på köpet 🙂 !

Farorna sm jag ser det är väl att man av okunskap får med sig växter som inte är så bra för hästarna att äta, att man tar gräs där det inte är tillåtet samt kanske att man gör sig illa på lien?

Men ändå en idé för den driftige kanske?

(Ni ska se att vår stallägare kommer dragandes med en lie till MIG om han får kännedom om detta inlägg hi hi….).

Läser detta svar från en foderrådgivare och undrar om myten att hästar MÅSTE ha kraftfoder för att orka bli ridna någonsin kommer att försvinna liksom att man drar ner på stråfodret men behåller kraftfodret när man tycker att hästen börja bli tjock?

Jag har sett det en miljon gånger sedan sedan jag blev hästägare- hästar som tex äter 6 kilo ensilage men får något kilo kraftfoder- ”för den är rund om magen”.

Man vägrar att ta till sig att stråfodret är GRUNDEN i hästens föda utan vill mixtra med diverse kraftfodersorter utan att ha någon som helst vetenskaplig grund för detta, inte ens den enklaste foderanalys.

Jag har till och med sett de som ger hästen långt under den strågiva som INGÅR i stallhyran för att ur egen ficka åka och köpa dubbelt så dyrt kraftfoder som vad stråfodret skulle ha kostat ens om man var tvungen att betala för det?!?!?

Och nu talar jag alltså om ”vanliga” hobbyhästar- inga elitlopps-diton.

Jag är övertygad om att denna galna okunskap dels bottnar i någon slags övertro till kraftfodret- det är detta som ska ge hästen magiska egenskaper och dels att man förmänskligar hästen.

För visst är det synd om en häst som bara ”måste” äta tråkigt hö/ ensilage när det finns så många färgglada müslisorter att välja mellan, gärna kompletterade med innehållet ur diverse burkar och flaskor som utlovar den perfekta hästen?