Inlägg i kategorin Hästhälsa/ foder

Skrivet

Tisdag- fler sårbilder

Även dagens veterinärbesök utföll till belåtenhet- såret läker som det ska och är nu inte längre ett djupt hål utan mer i nivå med resten av kotan.

Hudförlusten kommer att ta veckor att återställa och någon ridning är det inte tal om på…tja…det får vi se…men jag kan nu börja gå på promenader med djuret.

Såret förra tisdagen.

Såret i fredags.

Såret efter att bandaget togs av idag.

Såret efter tvätt.

Dags för omläggning.

Närmast såret läggs en kompress som heter Suprasorb, ”en flexibel kompress med hög absorptionskapacitet och därmed idealisk för behandling av sår med kraftigt sårsekret”.

Den lilla biten ni ser på bilden ovan kostar över 100:– men är (givetvis) många gånger bättre än en ”traditionell” kompress.

Kompressen hjälper också till att hålla såret fuktigt vilket påskyndar sårläkningen.

För att hålla kompressen på plats lindas en slags vadd på- denna ska göra att benet kan ”andas” även om sårvätskan gör den fuktig.

Så här ser det ut när den delen av bandageringen är klar.

Därnäst kommer vanlig bomull som man lindar på ganska mycket av och fixerar med vanlig gasbinda.

Alltihopa avslutas med Vetrap.

Så här ser använd Suprasorb ut förresten.

Hoppas ni ”uppskattade” min lilla bildserie!

Skrivet

Om man visste att man GJORDE rätt!

Åhhh vilket ordvitsig rubrik :)))!

Känns ju som lite pest eller kolera för MIN personliga del:

Om man läser rapporten så är det i galoppen hästen blir mest spänd och ju mer man spänner gjorden.

Samtidigt är ju risken större att sadeln kasar hit och dit om gjorden inte är tillräckligt spänd och om man rider på en häst som kan muppa sig i galoppen (läs: min häst) och har en kasande sadel= ännu mer spänd häst= ännu större risk för att ramla av.

http://www.hippson.se/artikelarkivet/utrustning/forskningskollen-drar-du-gjorden-for-hart.htm

Skrivet

Fler som snurrar

För ett tag sedan fick ni ett bloggtips av mig och nyligen läste jag hur denna skribent löser sin hästs ”mupperier”….känns det igen :)?

Jag har fått frågan, här på loidressage, hur jag hanterar DC´s påhitt på ute på vägen.

Idag provade jag en ny strategi när jag red från stallet till ridhuset – att inte ta strid och korrigera så fort DC börjar tänka åt ”fel” håll. När han kastar sig helt om till vänster har jag alltid vänt tillbaka honom åt höger, alltså samma väg som han vände. Idag gjorde jag tvärtom – när han vänder 180 grader till vänster tar jag i vänster tygeln och vänder honom minst ett varv till åt vänster – han får fortsätta att gå på en liten volt till vänster tills han tröttnar. Då kommer vi i från evighetskampen där han säger vänster och jag säger höger. När han inte vill snurra till vänster längre rider jag åt det håll jag vill – ibland går han, ibland får vi fortsätta vända vänster. Det fungerar jämförelsevis väldigt bra och spänningarna minskar från både hans och min sida.

Jag fokuserade på vart vi skulle i stort, alltså målet för vår ritt, inte exakt vilka steg vi tog på vägen dit. Här är även Karins mentala träning till stor hjälp – att se framför sig att man kommer fram till ett visst ställe och att inte fastna på vägen. Jag försöker också att tänka lite som när man seglar, att man inte alltid kan köra spikrakt på målet för ibland är det ett grund i vägen och man måste avvika från kursen, men återgår till den så fort som möjligt.

När jag tänker efter är det faktiskt precis så jag hanterat DC’s lastningstrams. Första tiden jag hade honom protesterade han och dansade på bakbenen varenda gång han skulle åka, men eftersom jag inte gjorde någon affär av det slutade han. Nu behöver jag bara öppna bakluckan och skicka in honom – en förutsättning när man åker så mycket och oftast ensam.

Att rida till Segersta tog oss 42 minuter idag – vägen hem tog en dryg kvart.. trots det är jag jättenöjd, det var inte någon lätt ridtur och jag fick tänka ut massa olika knep för att få DC dit jag ville, men det gick! Min kära pålle bjöd bl a på levader med viftande framben och capriole på en åker. Publik hade vi också – vi red förbi ett hus där det stod folk i ett fönster och skrattade åt oss där vi skuttade runt.

Skrivet

Hårvård och sårvård (med bilder för nyfikna)

Igår fixade jag med Kreons för långa hår och idag var det dags att ta itu med den egna kalufsen.

Jag upptäckte för ett tag sedan att frisörsalongen som är granne med min arbetsplats erbjuder ”elevklippning” för 100 kronor och när jag undersökte saken närmare visade det sig att ”eleven” i själv verket är utbildad frisör från Bosnien men att hon behöver träna på språket.

Tja….dels talar jag ju serbiska och förstår därmed bosnier lika lätt som en stockholmare förstår en göteborgare och dels vill jag inte att frisören ska prata med mitt hår utan klippa det.

Och klippningen blev alldeles utmärkt första gången jag gick dit så jag återvände idag och blev lika nöjd.

För er som bor i Malmö kan jag alltså rekommendera Salong Valencia på Bergsgatan 44.

Om dagens veterinärbesök hos Kreon kan jag berätta att vi känner oss försiktigt positiva då läkningen än så länge går mycket bra.

Vi sprang också med djuret och där kom nog min djupaste suck av lättnad.

I söndags direkt efter skadan sprang Muppis som en virvelvind, i tisdags ville han inte alls trava och när jag jagade på honom hoppade han fram som en skadeskjuten kråka medan han idag åter både VILLE och KUNDE springa hur bra som helst.

Sista antibiotika-sprutan ska ges imorgon, såret ska åter läggas om på tisdag och då kan jag förhoppningsvis börja gå på kortare promenader med sjuklingen.

Men men…än är det långt till ridning och jag tar fortfarande en dag i taget.

Såret i tisdags.

Såret idag när bandaget togs av.

Ingen svullnad!

Efter tvätt. Här ser man hur mycket såret faktiskt har dragit ihop sig på bara 3 dagar.

Skrivet

Tisdag- sårbilder

Idag har Kreon och jag haft besök av hans fd ägare och tillika veterinär och det kändes skönt att träffa någon som känner honom så väl.

När bandaget togs av kunde vi konstatera att såret ser bra ut men att det finns en djup sårficka som, om det vill sig illa måste dräneras.

Huruvida detta kommer att behövas avgörs nästa gång bandaget byts, dvs på torsdag och i så fall är det inläggning på djursjukhus som gäller. Hurra…NOT!!!!

Eftersom såret sitter vid en blottad sena ska Kreon nu få antibiotika även intravenöst i 5 dagar förutom penicillinet han redan får sedan gårdagen.

Jag kan som nämnts bara hoppas på det bästa och fortsätta att tro att ett psykiskt och fysiskt starkt djur ska klara sig utan komplikationer men hur det blir…det vet ingen…

Nu är det dag för dag som gäller….


Skrivet

Tips för stegrande hästar

När man har någon form av problem får man, om man har tur/ otur 🙂 både efterfrågade och inte alls begärda råd från kreti och pleti- oftast i all välmening.

Några råd jag fått vad gäller stegringar är nedanstående och låt mig direkt säga att jag inte avser att prova något av dom, av olika skäl. Om inte annat kräver alla råden en kobras reaktionsförmåga och det tror jag mig inte besitta så…NO WAY:)!

1. Slå hästen hårt mellan öronen med ett spö när den stegrar sig.

2. Rida med en fryspåse vatten och slå itu denna mot hästens nacke när den stegrar sig- i avsikt att skrämma den.

3. Göra som ovan fast med ett rått ägg- rådgivaren menar att hästen kommer att tro att det knäckta ägget är blod som rinner och därmed bli skrämd från att stegra igen.

4. Dra omkull hästen när den stegrar så att den sätter sig på rumpan. En person säger sig ha gjort detta mycket effektivt med 5 hästar utan att skada varken sig själv eller hästarna- jag bara gapade :)!

Så tack men nej tack….men vad säger den samlade läsekretsen? Har NI fått eller provat några effektiva metoder?

Skrivet

Kärt barn har många namn eller begreppsförvirring

Jag har märkt att både när jag pratar med folk från olika delar av Sverige och tex läser annonser på Blocket så tycks man ha olika namn på ett och samma stråfoder:

Hösilage

Ensilage

Höensilage

Silage

Eller är inte detta samma sak för er?

I både nuvarande stallet och på ridskolan sa vi ENSILAGE om vårt stråfoder oavsett hur torrt/ blött det är/ var- allt som är plastinpackat är helt enkelt ensilage för oss. Vad säger ni?

Skrivet

Måndag- lite fysioterapi

I morse skakade jag tacksamt men liiite förundrat på huvudet åt min ibland knäppa häst :), medan han ojade sig sååå i ridhuset i förrgår ”bara” för att det stormade så fanns det inte ett SPÅR av detta idag.

När Mini kom efter en stund skötte han sig lika exemplariskt med henne, gjorde några mycket fina byten och därmed nöjde vi oss.

Eftermiddagen har ägnats åt en annan form av terapi- FYSIOTERAPI närmare bestämt.

Jag och Kreon fick besök av EC som även knådat på Archie vid något tillfälle och det var skönt att få honom genomgången och konstatera att det inte fanns några större skavanker på det lilla djuret. Ryggen var tex jättefin (vilket den INTE är på hästar som är istadiga pga smärta) men däremot fanns det lite spänningar i ”motorn” (baken) som EC bankade på med sin lilla klubba och sedan gav en stunds muskelimpulser med någon liten apparat (jag är så bra på att förklara…NOT).

Nu ska jag inte säga att jag trodde att Kreon var full av saker som behövde åtgärdas- jag har ju själv klämt och känt på honom många gånger men det är ändå skönt att få en utomståendes utlåtande och då någon som sysslar med detta- inte vilken tomte som helst.

Eftersom EC också har en Don Romantic- häst var det roligt att utbyta erfarenheter och man kan nog säga att vi båda nickade igenkännande många gånger åt våra begåvade men känsliga djur.

Avslutningsvis vill jag gärna göra ett förtydligande då detta är något som jag märkt många gånger men inte skulle rekommendera:

Jag upplever att det är relativt vanligt att hästägare som tycker att deras häst känns ”stapplig”, tygelhalt, har en hälta som värmer ur och dylikt FÖRST anlitar någon form av massör, kotknackare…ja ni vet I STÄLLET för att konsultera veterinär.

Visst är det INITIALT oftast billigare med en massör än en självrisk på kliniken men min erfarenhet är att 90 % av ovanstående hästägare ÄNDÅ senare måste uppsöka veterinär så det enda man uppnått är att man har betalat för något som inte hjälpt och att hästen haft onödigt ont onödigt länge.

Skrivet

Dagens så tycker jag (om hästgodis)

Precis som en bloggläsare skrev nyligen har jag svårt att förstå hur man kan vilja slänga ut pengar på vad i alla fall jag anser vara otroligt over-priced hästgodis.

Kolla på bilderna nedan!

I förra veckan hade man ”rea” på detta godis som då bara kostade 10 kronor påsen- vad det BORDE kosta om ni frågar mig.

För 10 kronor påsen kunde jag också unna Kreon lite gotter (med äppelsmak, inget jäkla banan och hallongodis till en häst tack…) men att betala 49 kronor för lite ihop-pressat och smaksatt spannmål…nä…då finns det vettigare saker att göra av sina pengar.

Så tycker jag…vad tycker ni? Skulle ni köpa så dyrt hästgodis och brukar ni rent av göra det?