Förra våren fick jag möjlighet att köpa fjolårsensilage med bra värden och för bara 2 kronor kilot.

Det kändes som ett tillfälle som var för bra för att motstå och efter att ha provköpt 2 balar köpte jag ytterligare 32.

Denna veckan har jag använt upp den sista balen och kan konstatera att min rädsla för att fodret skulle hinna bli dåligt kom på skam.

Jag har sammanlagt sorterat bort max 2-3 fulla sopsäckar av 4,8 ton hösilage och det är jag mycket nöjd med (framför allt som jag kan sälja allt som jag ratar som täckmaterial till odlare).

Min gödselstack är liten och att ha uppsprättade, mögliga balar liggande, oavsett plats skulle mitt estetiska sinne aldrig klara av.

Dagens fråga; hur mycket, om något, är ni vana vid att sortera bort från hösilage ni använder och hur mycket svinn av den anledning är ok enligt er?

Jag vet inte vad er generella inställning till ”hästhandlare” som grupp är och jag fattar absolut att ”det finns alla sorter” men efter att ha följt ett ”fall” för x tid sedan hoppas jag såååå innerligt att det kommer att dröja en evighet innan jag behöver/ vill köpa en ny häst och frågan är då om jag ens kommer att våga att köpa den av annat än en privatperson?

Givetvis kan även dessa (privatpersoner) försöka luras på olika vis vid försäljning men jag har i alla fall inte hört, läst, upplevt att det är lika vanligt? Skriver jag högst ovetenskapligt.

Vad jag tänker på specifikt idag är detta med upplysningsskyldigheten.

För inte tusan kan man gömma allt bakom ”jag har bara haft hästen så kort tid och vet ingenting om hur det var innan den kom till mig för försäljning”?

Absolut är det svårare att veta allt möjligt om en häst som man haft i 2 månader än om man ägt den i 2 år, det säger sig självt men att helt försöka mörka olika uppgifter- det är för mig givetvis något helt annat.

Om man tex NYLIGEN har besiktigat hästen och fått ett veterinärutlåtande och kanske till och med röntgenplåtar på whatever- ska man inte upplysa om detta innan någon lägger ett bud på hästen, kanske t.o.m. innan de kommer för att provrida? Är inte motsatsen i det mildaste fallet att slösa bådas tid (och utsätta hästen för en helt onödig provridning) och i värsta fall något som, om köpet blir av, kan rendera en både dåligt rykte, krav om återlämning av hästen och till och med en rättegång om sådant man mörkat påverkat köpet och nu gör att den som köpt vill reklamera?

Är det inte bättre att vara så ärlig man kan för att slippa ovan och fattar man inte att hästvärlden är så liten i vissa fall att det nästan inte går att mörka något? Sanningen kommer alltid fram…

Att man kan ha diametralt olika åsikt/ uppfattning om många saker kring en häst, dvs subjektiva åsikter om hur hästen tex är att rida, hur bjudningen är, om hästen är snäll att leda till och från hagen- absolut!

Men om x saker konstaterats av veterinär, om en röntgenbild visar x….är inte detta lite mer än en subjektiv uppfattning som man inte behöver berätta om? Ja, även veterinärer är människor (= kan ha subjektiva åsikter) och en röntgenförändring är många gånger ingen garanti för varken bu eller bä men jag tycker ändå att detta tveklöst omfattas av en upplysningsskyldighet eller vad tycker ni?

Att ”allting” har blivit avsevärt dyrare i år är allmänt känt och det känns ibland som att folk betalar nästan vad som helst för whatever.

Jag hjälper en hobby-bonde att sälja hans halm sedan några år tillbaka och i annonsen står det att balarna kostar 15:-.

Fick en fråga häromdagen om priset var per småbal eller PER KILO !?!?

Jag svarade att om priset hade varit per kilo hade en småbal kostat över 100 kronor 🙂 🙂 🙂  på vilket personen svarade ”Det är det inte helt omöjligt att de gör har jag fått för mig.”

Hmmm….vi får kanske höja priset till nästan år…..

Skämt å sido……

Jag har ”alltid” varit emot att man ger hästar (och hundar för den delen) godis i tid och otid.

Och tiggande djur finner jag ganska irriterande, framför allt när det ibland går till rejäl överdrift och hästar nafsar efter människor i hopp om få något gott.

Men som jag skrev i en kommentar härom dagen är det uppenbarligen så att när fan blir gammal blir han religiös för plötsligt får Frenchie ”hästgodis” (riktigt eller tex morötter men aldrig socker) i tid och otid. Efter ridpasset, vid haghämtning, när jag lastar….jisses…det är ingen ände på det.

Det komiska är att hästen är lätthanterad som en fjäder så det behövs definitivt inte som en muta, jag bara VILL ge honom det . Den stenhårda Birgitta har med andra ord gone soft ❤️…..eller ”bara” insett att man inte alltid behöver vara så rigid?

Sockerbitar är jag fortfarande allergisk mot; det är för mycket…tja socker helt enkelt…och dessutom blir det ibland geggigt i fickorna men annat kan man absolut hitta i mina kläder numera och i foderkammaren och hästarnas krubbor definitivt.

Tiggande djur tåler jag fortfarande inte men ingen av mina håller på med sådant (ja…även den lille får ”så klart” godis ibland) och skulle jag märka sådana tendenser skulle jag omvärdera min generositet….trust me.

Hur resonerar ni vad gäller godis och ger ni det och i så fall i vilka sammanhang?

Jag har läst om mycket som jag själv aldrig skulle lägga pengar på eftersom jag är mycket tvivlande till eventuell vettig effekt men kanske ni är av en annan åsikt?

Vad sägs om detta ( mycket synd att pris inte framgår):

REGNDROPPSMASSAGE FÖR HÄST

Regndroppsmassagebehandlingen balanserar hästens kropp genom dess avslappnande och milda applikationer.

Oljorna droppas ca 15 cm ovanför hästens ryggrad. Därefter stryks de ut med fjäderlätta rörelser över ryggen och masseras mjukt in med de kraftfulla oljorna samt med vita flextekniken, då sätts en avslappnings, och reningsprocess av hästens kropp igång.

Regndroppsmassage kan vara välgörande för:
Immunförsvar, rygg och nackbesvär, avstressande, välbefinnande och avslappning, värk i leder
Cirkulation, allergier samt avgiftande från kemikalier.

Resultat och rekommendation:
Resultatet kan vara i timmar, dagar, veckor eller mer, detta helt beroende på varje enskild individ och dess kropps syrabasbalans.
Ju surare en hästs kropp är desto kortare tid stannar resultatet, därför kan 1 behandling räcka för en häst, medan en annan häst kan behöva flera för att återställa balansen.

Många hästar upplever smärtlindring, värme och ökad mjukhet i ryggrad, kropp och leder i flera dagar, som resultat av denna massage.

Regndroppsmassage är en balanserande, avslappnande och renande behandlingsmetod, känd för sin unika välgörande effekt.
Våra hästar älskar denna välgörande, väldoftande och mjuka behandling

Bästa behandlingen för våra fyrbenta vänner