Efter att ha skrämt upp i alla fall Malmö-borna med en rejäl översvämning förra söndagen valde vädret att visa sig från sin allra bästa sida hela veckan- det har varit sommarvarmt och soligt varje dag.

Det enda jag själv har märkt av översvämningarna är att många hissar har varit ur funktion då vi gjort våra hembesök liksom att vår egen hiss på jobbet strejkade ända tills i fredags. Inte så kul när man jobbar på 5:e våningen kan jag säga….

Vicke har jobbat på utmärkt i veckan och som jag har nämnt tidigare tycker jag att jag får bättre och bättre känsla för varje pass- jag kommer allt snabbare till lösgjordhet och bättre trav och galopp än vad som är Vickes grundgångarter så att säga.

På tävling vill det sig inte ännu- Vicke blir spänd och jag lyckas inte till fullo rida honom som jag vill.

Nu är det slutridet på stubbåkrarna för vår del- det var roligt så länge det varade och jag kommer att sakna dom men det är ju årstidernas gång så att säga.

Just nu fäller Vicke otroligt mycket- i våras märkte jag inte av hårandet hälften så mycket men nu är det rejält.

Jag gissar att klippmaskinen kommer att plockas fram innan månaden är slut, så brukar det vara i alla fall.

Sorgligt nog känns det som att sommaren är över- både mörker och kallare väder smyger sig på.

Det är knappt det hinner ljusna innan jag sitter till häst på morgnarna och en dag var det bara 7 grader när jag körde till stallet.

Men men…jag är tacksam över den fantastiskt fina sommar vi haft- jag kunde inte ha valt bättre semesterveckor att vara ledig på.

Vicke och jag tränar på utan några större revolutioner, med Christinas hjälp och på egen hand.

Igår tävlade vi och även om vi inte uppnådde något superresultat så tycker jag ändå att det går framåt och i alla fall JAG har roligt- förhoppningsvis Vicke också.

Stubbåkrarna ligger ännu orörda och jag har utnyttjat dom även under den gångna veckan men efter helgens myckna regnande tror jag inte att det blir så mycket mer ridet där.

Jag är mycket rädd för djupa, ”ostadiga” underlag och tack och lov har jag ju både ett fint ridhus och en grusbana att alternera mellan när jag inte rider ut.

Ännu en vecka med lite varierande väder och den sorgliga insikten att det var rätt att plocka in solstolen för i år- vi lär inte komma upp i sådana temperaturer mer så att den kommer att vara saknad.

Jag försöker fortfarande att utnyttja både de än så länge ljusa morgnarna och det trots allt hyfsade vädret för så mycket uteridning som möjligt- både på grusbanan och stubbåkrarna.

Framför allt ”stubben” lär bli nerplöjd vilken minut som helst och då är det tillbaka till de tråkiga grusvägarna när jag rider ut.

Så denna veckan har det blivit 2 dagar i ridhuset (varav det var träning för Christina den ena av dom), 2 dagar på stubbåkrarna, 2 dagar på grusbanan och en vilodag i hagen 🙂 . En bra fördelning.

I veckan blev det också nya skor för Vicke och jag har bestämt mig för att fortsätta med kilskorna i aluminium som Vicke haft en skoperiod (4½ vecka).

Jag vill så långt det är möjligt slippa sulor av vilket slag det än må vara och tycker att mycket blir besvärligare med dom, dels ska man vara rädd för avtrampade skor och dels för den negativa inverkan det kan få på sulan och strålen att alltid hållas så instängda.

Men vi får se hur det blir framöver- jag tar fortfarande en dag i taget.

Jaha, då har det redan gått en hel vecka sedan min semester avslutades!

Och med facit i hand undrar jag om jag inte valde de allra bästa 4 veckorna att vara ledig på?

Den gångna veckan har verkligen inte bjudit på lika mycket sol och värme som de föregående utan det har tvärtom regnat en del och temperaturen börjar tveklöst dala på morgnarna.

Morgnarna ja; dessa har jag tillbringat med att rida, rida och rida skulle man kunna säga- det var bara i tisdags som hästmotionen förlades efter jobbet och då enbart på grund av att jag inte tror att Christina vill komma och träna mig klockan 6 på morgonen.

Men annars gick träningen bra och jag fick som vanligt viktig input inför kommande tävlingar.

Och tävling blev det i söndags, en bra sådan där jag trots att Vicke tidvis stod emot en del lyckades lotsa honom runt hela programmet utan missar och utan att ha känslan av att jag varken skulle skumpa av honom eller dråsa ur sadeln av ren utmattning (som första gången vi tävlade ha ha ha).

Annars har veckan mest bestått av dressyrträning på vår grusbana med en dags paus då vi skrittade ut över alla stubbåkrar som än så länge ligger orörda (men inte så länge till misstänker jag…..buhu….).

Får jag önska mig något så är det att vi får en mild höst där jag kan fortsätta att rida utomhus på morgnarna men vi får väl se vad som händer.

Det tar märkbart längre och längre tid innan det ljusnar men så ÄR det ju efter sommaren- inte mycket att göra något åt,  eller hur?

Sista semesterveckan har varit lika skön som de 3 föregående och det är bara att konstatera; det har varit en fantastiskt fin sommar- i alla fall i mina trakter.

Visst har det många DAGAR varit på tok för varmt för ridning men det finns ju något som heter MORGNAR också och eftersom jag har återgått till ridning denna tid på dygnet så har det inte varit några som helst problem med hästmotionen.

I tisdags blev det äntligen träning för Christina igen och det var välbehövligt att bland annat få input vad gäller de raka skolorna.

De sista minuterna av passet var sådär så att man inte ville sluta rida- kul!

De dressyrpass jag avverkat på egen pass har också känts bra och som vilodagar har jag valt att skritta ut på stubbåkrarna, både i onsdags och i söndags.

I lördags var det dags för tävling och jag var mycket nöjd när jag skrittade ut från banan- det var nog den bästa känslan jag haft någonsin med Vicke i dessa sammanhang.

Att man kan vara jättenöjd med att rida på 61,8 % är kanske konstigt för vissa men för mig är det så mycket värt att ”bara” kunna sitta obehindrat på en häst som jag i höstas på fullt allvar knappt kunde sitta ner på i 2 minuter i sträck- det minns ni säkert.

Att dessutom ha en häst som man slipper driva i varje steg inne på banan (vilket var det största skälet till att jag sålde Archie)  är också mycket värt och jag tror absolut att vi kan få bättre procent med mer träning och därmed ökad styrka, dvs en förbättrad bärighet.

Jag är i mångt en otålig person som vill att vissa saker ska ske nu, genast, meddetsamma och helst redan igår men ingen kan bygga upp en hästs styrka efter 4 månaders vila från en dag till en annan och det är bara för mig att coola ner mig och se tiden an och träna på.

I veckan har vi också tagit in all halm vi behöver till nästa sommar- det tog 2 halvdagar att fixa detta och det är som alltid skönt att kunna stryka denna punkt från att-göra-listan.

Att en del redan har börjat arbeta märks på läsar-statistiken 🙂  vilket är roligt.

Jag har all förståelse för att man inte läser bloggar lika frekvent under sommaren och när man är ledig men jag ser fram emot fortsatt god respons från er alla- gärna tips om vad jag kan skriva om också!

Neeeej…..nu har redan 3 av 4 semesterveckor passerat….kan ingen stoppa tiden lite 🙂 ?

Vädret går inte att klaga på, i alla fall inte när man som jag rider på morgnarna, solen har mestadels gassat och det har funnits gott om tillfällen att lägga sig i solstolen.

Ridmässigt har jag försökt att fokusera på att förbättra alla ”fel” som visade sig på förra helgens dressyrtävling, både formen och diverse större eller mindre missar i programmet.

Vicke har gått 4 pass på grusbanan och skrittats ut 2 dagar och det sjunde passet blev tävling i lördags där vi fick ihop 61,5 % i en MSV C:1.

Jag kände mig väldigt nöjd efter tävlingen eftersom jag lyckades förbättra i princip allt från föregående helg vilket var mitt mål.

Nu hoppas jag kunna träna vidare med tränarhjälp- denna har uteblivit flera veckor på grund av att vi inte har lyckats få ihop tillräckligt antal ekipage som har velat/ kunnat träna.

Med eller utan tränare tror jag att jag måste lägga fokus på att stärka Vicke så att bärigheten blir bättre samt försöka förbättra skolorna som är för raka- ett inte ovanligt problem för oss dressyrryttare.

Upssss….nu har hälften av min semester passerat….redan!

Vädret har den gångna veckan varit bokstavligen STRÅLANDE- det har inte kommit en droppe regn men däremot har det varit nästan uppemot 30 grader under många, många timmar.

Till och med jag, som i vanliga fall är hur frusen som helst har haft svårt för att sova på nätterna- trots vidöppet fönster har det faktiskt varit för varmt.

Jag har mestadels valt att motionera Vicke på morgnarna och det har känts som ett smart drag- då har det varit riktigt behagligt.

Solstolen har i alla fall varit välbesökt tack vare vädret- lite solbränna är aldrig fel.

I måndags hade Vicke och jag besök av både fysioterapeut och hovslagare och i fredags var vi hos veterinären där Vickes tänder raspades- något jag haft lite dåligt samvete för ett tag eftersom det inte gjorts i vart fall sedan jag köpte honom.

I tisdags ägde en liten bloggläsarträff rum- jag träffade My, Minstral och Anna-Kajsa på en roadtrip- mycket trevligt!

Lika trevlig var den årliga träffen med Soyas syster Zahra och hennes ägare Görel i söndags- det är faktiskt 5:e sommaren i rad som vi träffas hemma hos oss.

Inte riktigt lika trevlig var Vickes och min årsdeubut på tävlingsbanan i lördags, 56, 5 %  i MSV C:1 är inte ett resultat jag är stolt över men som någon skrev så får jag i dagsläget kanske vara nöjd med att vi ens KUNNAT starta och jag har ju faktiskt inte tränat ”för fullt” särskilt länge heller.

Eftersom Vicke fick fysioterapi i måndags blev det ingen träning på tisdagen men jag hoppas att vi framöver kan komma igång med detta på en regelbunden basis. Tyvärr är det lite tunnsått med andra ekipage som vill träna under sommaren så vi får se när vi börjar på allvar.

Mitt svar på frågan hur fort en vecka kan förflyta måste än en gång bli: ohyggligt snabbt!

Tjo hej så gick alltså en hel semestervecka och jag hoppas verkligen att de 3 kommande innan det är dags att börja arbeta igen går i ett något makligare tempo.

Maken och jag har ägnat en hel del tid åt att måla allt möjligt- fasaden och alla ”utomhusdetaljer” har fått smaka på våra penslar och i slutet av veckan fick jag sådan träningsvärk att jag har stapplat omkring och knappt kunnat resa mig upp eller sätta mig ner utan att ha ont.

Uppbyggnadsarbetet med Vicke fortsätter och i tisdags var det också dags för den första träningen för Christina på flera månader.

Som jag sa till henne känns det inte som att jag har fått backa jättemånga steg efter att jag började sätta igång Vicke igen men däremot är vi ju långt ifrån där jag i vintras hoppades att vi skulle vara idag.

Då hoppades jag att jag skulle ha lyckats kvala till MSV B vid det här laget men som det ser ut i dagsläget har vi inte ens gjort en enda start i år.

Ja, ja…det som har varit har varit och det är inte lönt att oja sig över det utan att försöka se positivt på framtiden.

Jag försöker träna effektivt men klokt, är försiktig med vilka underlag jag rider på och hur länge passen pågår- sedan tycker jag inte att jag kan göra så mycket mer i dagsläget.

Vädret har förutom i måndags då det regnade för en hel vecka kändes det som varit bokstavligen strålande- precis som i alla fall jag vill ha det när man är ledig och det är sommar.

Sista veckan innan min semester har passerat och nu är det 4 veckors ledighet som väntar.

Jag har inte gjort upp några spikade planer för den närmaste månaden- det enda jag önskar mig är att jag får RIDA som jag vill.

Så här långt går Vicke-träningen enligt plan och jag varierar mellan dressyrövningar på vår grusbana och lite lugnare uteritter.

Igår var jag i ridhuset för första gången på evigheter- även om jag älskar denna byggnad så får även jag tillstå att det blir för varmt att rida där på sommaren och vi har verkligen haft rejält heta dagar den senaste tiden.

Den gångna veckan blev det inget Falsterbo för mig och så är det vissa år- dels tryter orken när man jobbar heltid och dels så tycker jag ärligt talat att det är för dyrt att besöka detta event om det inte är något exceptionellt som jag vill titta på och så var det inte i år.

De väldigt långa köerna som en del besökare vittnade om avskräckte mig också- jag är inget fan av bilkörning ens i vanliga fall och att krypköra i flera kilometer ger mig rysningar av obehag faktiskt.

Annars finns det väl inte så mycket sensationellt att rapportera om och det verkar som att många av mina läsare också har tagit lite ledigt av antalet läsningar och mängden kommentarer att döma.

Men jag kommer att uppdatera dagligen även under ledigheten så har ni något ni vill diskutera vet ni var ni kan göra det 🙂 !

Jaha…vad har egentligen hänt under den gångna veckan?

Inget sensationellt som jag kan komma på utan det mesta ”lunkar på”.

Vädret har för det mesta varit härligt och somrigt och jag njuter verkligen av årstiden.

Det är så skönt att slippa termobyxor och alla lager av kläder jag måste ha på mig för att inte frysa många månader om året.

Att stå utomhus i solen och putsa på sina grejer, att rida i piké-tröja fast det fläktar och att inte känna att man måste skynda sig hem för att man börjar frysa- småsaker kan tyckas men väldigt uppskattat av mig.

Med Vicke går det framåt och jag trappar upp ridningen mer och mer.

Jag hoppas att snart kunna rida ”för fullt” och har börjat galoppera kanske 5 minuter per pass och trava minst 15-20 minuter.

Som jag nog har nämnt försöker jag att ta en dag i taget och varken tänka framåt eller på hur otroligt mycket vi har ”förlorat” genom den olycksaliga hältan- det tjänar ändå ingenting till och det finns inget jag känner att jag kunde ha gjort annorlunda för att Vicke inte skulle ha blivit halt.

I veckan har jag också prov-sladdat vår utebana med min bil- ett projekt jag funderat på ett tag men som jag inte var säker på skulle fungera.

Nu när jag vet att det går lätt kan jag härja på banan allt jag orkar 🙂  .

Härom dagen fick jag också vet att den häst jag provred för några veckor sedan inför ett eventuellt lån åker till en annan ryttare vilket jag var ganska beredd på.

Jag söker inte aktivt efter en häst till att rida men skulle det dyka upp ett lämpligt ”objekt” så är jag absolut intresserad.