Då har ännu en vecka med en vilande häst passerat och min vana trogen räknar jag dagarna till veterinärbesöket där jag ska få veta om Kreon ska behandlas om (mest troligt) eller kan sättas igång.

Vi har skrittat 30 minuter om dagen varje dag och på pluskontot får jag väl säga att Kreon känns jättefin, mjuk och följsam, snäll och lydig.

Hade jag ridit som vanligt nu hade jag tveklöst plockat fram min klippmaskin; Muppis har satt en tjock och tät päls även om den inte är speciellt lång. Men när det nu är som det är så väntar jag med klippningen; det känns löjligt att klippa en häst som kanske ska skritta i flera veckor till.

Soya har då inte satt någon vinterpäls kan jag lova så hon får numera gå med täcke när det är för kallt ute.

Än så länge är det runt 12 plusgrader på morgnarna men det har blåst och regnat en hel del och då känns det ju mycket kallare.

Dalby har fått besök några gånger och där har vi vandrat både ensamma och i sällskap av Åsa och Vilja.

På bloggen har vi haft intressanta diskussioner tycker jag och ni som längtar efter att ”samvetsfrågorna” ska ta slut får (tyvärr?) vänta ett tag till – än återstår en del att grunna över.

Höst….höst….höst…

Ja, nu är den här utan återvändo!

Vår trädgård blev nästan över en natt fylld av löv och nu väntar några veckors tråkigt jobb med lövräfsar-sysslan- något jag beklagar mig över varje höst.

Det tilltagande mörkret och dito kyla gör inte att det blir lättare och lättare att stiga upp varje morgon- snarare tvärtom.

Min Muppishäst har ”motionerats” nästan hela veckan (i skritt, 30 minuter dagligen) och än så länge har han både överraskat och glatt mig genom att BARA skritta och inte fara i luften eller hitta på annat som jag var rädd att han skulle kunna få för sig.

I tisdags träffade Soya och jag Åsa och Vilja i Dalby och sedan var vi där själva också i lördags.

Idag stiftade Soya bekantskap med ännu en ny hund- Cobra och henne hoppas jag verkligen att vi råkar på fler gånger om de har lika roligt som de hade idag.

Tja…det mest minnesvärda eller vad jag ska kalla det som hände under veckan var väl att mina misstankar om att allt inte stod till 100 % rätt med Kreon besannades via ett veterinärbesök i onsdags.

Fram tills dess hade jag ett tag varit fundersam på varför Kreon ibland då man red i höger varv och i en ”tävlingsform” kändes som om han inte riktigt drev på jämnt med bakbenen.

Denna känsla har varit tämligen subtil och inget som jag känt hela tiden eller under varje ridpass men eftersom den inte försvann ville jag kolla upp Kreon tänkandes att min magkänsla aldrig brukar ljuga.

Och mycket riktigt så konstaterade veterinären att Kreon hade en böjprovsreaktion när man böjde höger bak högt och nu får jag bara vara tacksam över att inte något annat ben också har hunnit få reaktioner av att jag har ridit  på denna skada.

Att just höger bakben har drabbats av en inflammation tycker jag i sak inte är helt konstigt eftersom en svaghet i detta ben varit märkbar allt sedan jag köpte Kreon även om jag både tycker att benet har blivit starkare och att jag har tränat både klokt och lagom.

Men som ett erfaret proffs sa till mig härom dagen så är sådant här (ledinflammationer hos tränande hästar, framför allt under ett uppbyggnadsskede) inget att varken chockas över eller anklaga sig kring- det är högst vanligt och kan hända ”vem som helst” och kommer också troligen att hända igen under Kreons liv som tävlingshäst.

Vill man ha en häst som aldrig blir halt får man nog köpa sig en gunghäst- det är min erfarenhet.

Efter en cortisoninjektion i onsdags är ordinationen att Kreon ska vila en vecka och skrittas i två- därefter är det dags för återbesök och en trolig ombehandling, så ser mitt hästliv ut framöver.

Om jag ska orda om något annat än Kreon kan jag väl säga att hösten har kommit och att jag tycker att det är lika trist som alltid.

Än har vi knappt fått en droppe regn på flera veckor men hårda vindar har plågat oss en del och det blir bara mörkare och kallare för varje dag som går.

Måste förresten berätta att min ögonfransförlängning visat sig vara en succé av gigantiska (!) mått.

Antingen var jag världens fulaste människa innan eller så vet inte jag för folks reaktioner har faktiskt varit smått…tja…nästan ÖVERDRIVNA…tycker jag…

Någon har knappt kunnat koncentrera sig på att PRATA med mig utan bara glott på fransarna och detta har inte varit karlar utan faktiskt kvinnor :).

Förstår att ni efter dessa rader ÄNNU mer vill se resultatet men min man har rest bort igen och jag kan inte ta kort på ögonen själv :).

Som alltid vid denna tiden på året beklagar jag mig både IRL och på bloggen över mörkret som tar över fler och fler timmar på dygnet och kylan som sakta kommer smygande.

Just det sistnämnda kan jag faktiskt inte klaga på ännu- det är förhållandevis varmt till och med på morgnarna (gissningvis en medeltemperatur på ca 14 grader klockan 6 på morgonen hela veckan).

Just nu är jag inne i en period då jag nästan uteslutande rider efter jobbet men rätt som det är kan jag ändar mig och göra precis tvärtom- det vet jag sedan tidigare.

Veckan har mest bestått av dressyrridning av olika slag, i tisdags var det träning för Christina och i övrigt har jag ridit själv, både på åkern och i ridhuset.

Just nu känns det som att det står lite stilla i utvecklingen men så är det ju ibland, framför allt med vuxna hästar.

Vad har jag mer hittat på i veckan?

Tja…inte så mycket som jag kommer ihåg i alla fall:).

2 besök till Dalby har det blivit med Soya varav det ena även med Åsa och Vilja.

De magiska strumporna har testats (utlåtande kommer om någon dag) liksom en ögonfransförlängning som jag än så länge är mycket nöjd med. Nu får jag bara hoppas att den håller i sig i vart fall 3-4 veckor.

Idag har jag läst ut Mari Ljungstedts senaste alster ”Den sista akten”- en lättläst och helt ok bok om man gillar den typen av litteratur.

Ännu en intensiv vecka går mot sitt slut- dagarna har bara rusat förbi och jag har haft mycket att göra.

I tisdags var det Christina-träning som vanligt och det är enda gången jag har ridit i ridhus denna veckan och då enbart för att det regnade.

Annars har jag alltså tillbringat alla ridpass ute och det känns skönt så länge jag kan göra detta, dvs så länge väder och ljusförhållande tillåter.

I onsdags gick Kreon ett jättefint longeringspass på en av stallägarens åkrar, i torsdags blev det ett dressyrpass på gräsbanan och i fredags var vi hos X som ville ”känna på” Kreon inför lördagens tävling.

Tävlingen ja…3 placeringar på 3 starter är ju ett imponerande facit tycker jag och nästan ännu bättre är procenten; 66, 69 och 69.

Idag har vi bara skrittat ut helt kravlöst och med Back och Joesfine som sällskap- ett bra avslut på veckan tycker jag.

Väderleksmässigt har det varit riktigt varmt och skönt flera dagar, när Soya och jag träffade Bodil och Salli på hundbadplatsen i Lomma i torsdags  gick jag med uppkavlade joggingbyxor i sanden och njöt.

Nu skördar jag någon näve hallon var och varannan dag, tar med mig 6-7 äpplen från vårt träd till Kreon dagligen och maken kunde idag måla våra fönster utvändigt utan att riskera att få allting förstört av regn.

Än så länge har vi inte en mygga i sikte (förra året fick vi en invasion vid denna tiden) och det är bara hoppas att det förblir så.

Ännu en intensiv vecka har swischat förbi.

I måndags förberedde jag Kreon för tisdagens träning genom lite lösgörande arbete på en av stallets stubbåkrar och i tisdags red jag som vanligt för Christina.

Onsdag och fredag var vikta åt X som ville känna på Kreon innan lördagens tävling och då blev det bra dressyrjobb i hans ridhus.

Torsdag var vilodag, i lördags alltså tävling och söndag blev det uteridning med Maria och Hera.

Tävlingen var tveklöst veckans höjdpunkt och jag tycker att både X och Kreon gjorde ett superjobb.

Kreon visade hur han kan gå om han slappnar av och det är min förhoppning att han ska göra just detta- alltid:)!

En tredjeplacering i LA:3 var ett resultat långt över förväntan och också en bonus- i sak bryr jag mig för stunden mer om just Kreons ridbarhet på tävling mer än eventuella rosetter men samtidigt så går de också hand i hand rent logiskt för när Kreon går som han ska så är han så pass bra att han ska kunna hävda sig i lätta klasser .

Med alla träningar i veckan, tävlingen och en massa åtaganden i stallet har jag inte hunnit med så mycket annat men just nu gör det ingenting; min satsning på Kreon känns som prio 1 och jag är villig att lägga den tid, engagemang och pengar som jag tycker behövs just nu.

Hjääälp….kan inte minnas att någon vecka gått så snabbt som denna, man blir nästan lite rädd!

Maken har varit bortrest nästan hela veckan och detta har inneburit att jag har fått stiga upp i ottan, cykla med Soya för att motionera henne rejält för att därefter ta med henne in till Malmö för att kunna rasta henne ytterligare under dagen.

Sedan har jag så klart ridit på min kära Mupp och det har mestadels varit härliga ridpass, flera av dom på en stubbåker i direkt anslutning till stallet och resten på åkrarna och vägarna kring stallet.

Även tisdagens lektion hölls på stubbåkern och Christina var nog lite förvånad över att min galning kunde gå så avslappnat på ett jättefält trots att vi bland annat tränade på galoppökningar medan han kan ha så mycket åsikter om annat som normala hästar inte skulle blinka åt.

Ja, ja…det är Muppe-Puppe i ett nötskal….inte som andra…på gott och ont :))).

2 vardagkvällar har ägnats åt halmintag och det har faktiskt varit ganska trevligt och även gett lite motion :).

Nu kan man inte pressa in ett kuvert på loftet så vi har alla gjort ett bra jobb och kan vara lugna för strö-försörjningen till nästa sommar.

Lite shopping har det också blivit i veckan; det rundsydda tränset från Hööks som jag tjatat en del om är äntligen mitt liksom en hållningsväst som jag också nämnt på bloggen.

Den sistnämnda ska jag givetvis utvärdera ordentligt på bloggen men jag vill först rida några gånger med den.

I fredags startade Malmöfestivalen för i år och även om jag inte har som tradition att besöka den varje år så brukar det vara trevligt- så även i lördagskväll.

Vädret var sådär fantastiskt och det kändes nästan som att man befann sig utomlands- en härlig bonus nu när sommaren oavsett om vi vill det eller inte går mot sitt slut.

I lördags blev det också en långpromenad med Soya, Bodil och Salli i Dalby, idag har Soyis och jag varit i Käglinge på morgonen och på hundstranden i Lomma på kvällen- en härlig avslutning på veckan!

Tjohej…så var snart även denna sista semestervecka gången och i stället för att ha jobb-ångest som många verkar drabbas av när det är dags att återgå till grottekvarnen så är jag tacksam över att jag HAR ett jobb, ett jobb som jag trivs utmärkt med dessutom.

Men semestern har varit underbar- absolut!

Jag tycker att jag har hunnit med det jag velat, gjort en massa roliga saker och verkligen haft BRA rid-veckor med Kreon.

Jag har numera några ryttarvänner med pålitliga hästar som jag kan ta hjälp av vid uteritter och bortsett från att det har skonat mig och Kreon från våra duster så ÄR det ju mycket trevligare att rida med sällskap.

Denna veckan har jag ridit ut 3 gånger, både med Josefine och Back och med Anna och Hera och jag hoppas på många fler ritter med dessa härliga tjejer och hästar.

Tisdagens träning var lika rolig som alltid och när X red Kreon i fredags var det en stolt ägare som stod och mös från backen.

Som alltid tjatar jag om att jag hoppas att vi får fortsätta att vara friska eftersom jag har mycket idéer om framtiden, idéer som dock kräver att vi får ha hälsan.

Vädermässigt har det väl varit en ok om inte BRA vecka, vi som har djur och ändå befinner oss utomhus många timmar per vecka kanske inte lider av att solen inte har gassat men jag tycker synd om de sol-och bad-frälsta som inte kan ha haft sååå många chanser till detsamma under sommaren, eller?

Sommaren är inte Soyas årstid direkt- är det för varmt vill hon bara ligga hemma och sova så jag kan inte påstå att vi har motionerat henne så där jättehäftigt men bara hon är nöjd så är vi också det.

Vad gäller bloggen märks det att semestrarna börjar lida mot sina slut eller redan har slutat- läsningarna ökar och jag kan lugna er med att det finns en mängd opublicerade inlägg som bara väntar på att jag ska trycka på sänd-knappen.

Fortsätt att läsa och kommentera- det är otroligt roligt med er respons tycker jag!

Hjäääälp!!!!!!!! Min semester är snart slut!!!!

Nåja, en vecka återstår och hittills är jag verkligen supernöjd med vad ledigheten har bjudit på.

Denna veckan har jag äntligen kunnat sola i flera dagar, det känns liksom att det ”ingår” i en sommarsemester 🙂 och jag vill gärna ha lite färg på kroppen.

Muppis jobbar på som jag vill och vi blandar uteritter med sällskap med dressyrträning.

I tisdags kom Christina och vi hade lyckats skrapa ihop 3 ekipage som fortfarande HADE sadlar efter nattens gräsliga inbrott på anläggningen.

As we speak håller de flesta på att leta begagnade sadlar via nätet, beställa nya, kontakta sina försäkringsbolag osv och det är verkligen ett både trist och onödigt arbete som ingen av de drabbade kommer annat än att förlora på.

Christinas träning var mycket rolig och när Kreon går som han gjorde då glömmer jag lätt alla tidigare mupperier :).

Jag insåg för några dagar sedan att Kreon nu faktiskt befinner sig på i princip exakt samma nivå som Archie var då jag sålde honom förra sommaren och det är banne mig ett superbetyg åt den förstnämnde då han på mindre än 1 år gör allt (och BÄTTRE!!!!) som det tog Archie flera ÅR att lära sig.

Ni som har följt bloggen i många år minns kanske vilket helvete (ursäkta…) det var att bara få Archie att utföra något som kunde liknas vid skänkelvikningar- redan första gången jag la till en sidförande skänkel på Kreon gjorde han det bättre än Archie någonsin gjort. Faktiskt….

Uteritter har det blivit både i onsdags, fredags och idag- Kreon har haft sällskap av Back och Hera och det passar oss mycket bättre än när vi fightas ensamma på vägarna.

Givetvis vill jag kunna rida ut ensam också och kommer att fortsätta att träna på detta men ibland kan det vara bra att backa lite och bara försöka göra det så kravlöst som möjligt.

Lilla Soya har motionerat mycket i veckan, både med maken och undertecknad.

Maken går långa koppelpromenader i våra omgivningar medan jag brukar cykla.

Denna veckan åkte vi dessutom till både Ribban och Järavallen där vi hade sällskap av Bodil och Salli- trevligt!