Lördag- nature calling

En timme och tio minuter efter avslutad ritt sitter jag och äter min mans goda pannbiffar till middag- älskar när det är så nära till tävlingar!

Jag är mer nöjd med ritten än vad procenten (63,5) indikerar- förra helgen var det precis motsatt; bättre procent än känsla.

Det enda som retade mig rejält var att Vicke preciiiiiis när jag skulle rygga…..bajsade i stället 🙂 🙂 🙂 !

Jag gjorde halt och gav hjälperna för ryggning och absolut inget hände!?!?

Jag blev mycket förvånad tills jag insåg vad som höll på att ske bakom mig!

Det kostade ju några poäng men ingen placering och i övrigt var jag nöjd.

Inget gloende på något, ingen tappad bjudning och inga missar förutom bajsincidenten 🙂 .

Vann klassen gjorde ett ekipage på 71% – det var en ren fröjd att titta på även som konkurrent 🙂 !

Fruktstund

Har frågat på ett whippetforum och det är tydligen inte alls ovanligt att  denna ras äter både divers frukter och bär (som de plockar direkt från buskar)!

Fredag- moloken

Idag kom bebis-Birgitta, aka Birgitta 6 år fram!

Vi var hos Olof och jag ville ha hjälp med piruetterna där Vicke i vänster galopp har börjat vända ”av sig själv” när jag samlar galoppen på en liten volt.

Han gör det förvisso helt ok de första stegen men lika lite som man vill få aldrig så flotta byten i förvänd galopp lika lite vill jag att min häst inte alls lyder hjälperna utan bara ger sig av/ ramlar inåt och att jag inte heller kan bryta det direkt.

Och det handlar om en ovilja att bära vikt på inne bak och att jag måste rätta framdelen efter bakdelen; lätt i teorin men svårt i verkligheten.

Logiskt förstår jag att det tar tid men när vi inte ”fick till det” helt perfekt idag tjurade jag som ett barn.

Olof förstod både tjurigheten och vari problemet ligger för hästen och mig så han försökte ”trösta” mig med att ”ja, det ÄR jättesvårt på denna detaljnivån, det kommer att ta tid, nej det är inte roligt när man inte lyckas direkt bla bla bla”.

Och åter igen; jag vet innerst inne att jag är hur löjlig som helst!

Jag är så van vid fina pass och vill ha den där omedelbara behovstillfredsställelsen i stället för att tänka att jag är en bortskämd apa som nu har något att pyssla med på kommande träningar 🙂 !

Att galoppen är mer ”platt” och osamlad i höger varv men 100 % på MIN valda linje bekommer mig inte alls lika mycket för där fick jag bättre galopp med lite hjälp från Olof men det är ju också egentligen ”fel” om man ska granska det hela kritiskt för inte heller med sådan galopp kommer Vicke att orka vända runt.

Som sagt; nu finns det saker att jobba med…som om det inte alltid finns det ha ha ha….

För övrigt är det kanske ”roligt” (?) att läsa om att även jag, som alltid sjunger träningarnas lov kan ha en dålig dag?

Jag hade annars lätt bara kunnat skriva något i stil med ”idag jobbade vi en del med piruettgaloppen. Punkt” och det hade ju inte varit alls att ljuga- bara att inte berätta ”allt” 🙂 .

Torsdag- rullar på

Oljade in sadeln idag!

Har som vanligt haft en härlig morgon i stallet- älskar att gå och pyssla för mig själv, kunna ta det hur lugnt jag vill och njuta av underbart väder som bonus.

Det var nästan 20 grader på morgonen men blåste en del (hejdå flugor) så det kändes som nästan ultimat väder.

I takt med tilltagande kyla kommer jag inte att dra benen efter mig lika mycket- det vet jag av erfarenhet utan då fryser jag lätt och hemmet med frukost och en stor kopp te lockar mer och mer.

Ridhuspasset idag bestod av skolor i trav, galoppslutor, 8-metersvolter i galopp, en del singelbyten och piruettgalopp- det vanliga med andra ord.

Once in a lifetime

Pratade nyligen med en hästägare som beskrev sin hopphäst och den lät verkligen heeeelt fantastisk.

Utan att ha sett djuret konstaterade jag att personen verkade ha fått sin ”once in a lifetime häst” och hon instämde utan tvekan.

Idag undrar jag om ni också redan har eller har haft er once in a lifetime häst eller väntar ni fortfarande?

Jag trodde länge att Heron var denna häst för mig men nu känns det mer som att Vicke har tagit den rollen.

Jag har i alla fall aldrig haft en så välutbildad häst förut och tror tyvärr inte att jag kommer att få det igen.

Delvis för att jag ändå börjar se slutet av en ridkarriär för egen del; inte de närmaste åren får jag hoppas men att planera för att rida efter…säg 70….tja…det kanske inte går av olika anledningar.

Jag hoppas få behålla Vicke i många år till men sedan kommer gissningsvis pengarna inte att räcka till hans like. Men man vet aldrig….