Nyhet i TDB

Har ni sett att man numera kan se en del gamla tävlingsresultat ända från år 2000 i TDB?

Långt ifrån alla eftersom klubbarna inte behövde rapportera in resultat från lokala tävlingar och i början inte heller de som inte blev placerade men lite kan man se.

Jag noterar att väldigt många av mina egna resultat inte finns med av skäl enligt ovan; hade det alltid gått så bra som bilden gör gällande hade jag inte valt att sälja Décima kan jag säga 🙂 !

När man är gift med en hästkvinna….

Som jag berättade i föregående inlägg har Henrik och jag varit tillsammans i 4 år idag.

Han kom inte hem med några blommor om ni trodde det (det har jag fått många andra gånger) utan med detta:

Jag är tveksam till om Vickster kommer att uppskatta gåvan lika mycket som jag men man kan ju inte göra alla nöjda, eller hur 🙂 ?

Jag är i alla fall lika nöjd som när jag tidigare har fått 2 olika Pikeur ridbyxor, Roeckl tävlingshandskar, ett annat spö, vintertäcke och annat hästrelaterat 🙂 !

Så ett tips till era partners: no flowers 🙂 🙂 🙂 !

Torsdag- sanering och skritt

Årets första vårtecken?

Igår noterade jag att en del lädersaker som jag använder väldigt sällan (tömkörningtömmar och ett träns för ändamålet) började få lite mögelangrepp på sig så idag la jag en stund på att åtgärda detta innan det har hunnit sprida sig för mycket.

Efter tvätt och infettning skrittade jag och Vicke ut en timme och passade på att säga hej till Soya som ligger begraven nära där jag ofta rider. Och det var ungefär dagens stallrelaterade göromål.

Idag är det 4 år sedan Henke och jag blev ett par; tiden går verkligen fort!

Jag tycker inte att det var länge sedan jag höll på att inreda min lägenhet efter separationen från min förra man och det var inte länge jag ”fick” bo i den ha ha!

Ja, så kan det gå och tur är väl det 🙂 !

Lätt med toalett

En hästägare jag känner letade nyligen stallplats och berättade att några stallplatser föll bort i urvalet ”eftersom det saknades toalett”.

Jag insåg att detta är något jag själv aldrig ens reflekterat över när jag tittat efter stallplats, dvs det är för mig helt egalt om det finns toalett eller ej.

Nu ska det sägas att det fanns toalett både på ridskolan och det stall jag därefter flyttade till och hade häst hos i många år; dessutom bodde jag otroligt nära båda stallen.

Men tex nuvarande stall har ingen toalett och det är inget jag saknar.

Jag har genom åren och på olika tävlingsplatser tex sett alla möjliga lösningar på just toalettfrågan; allt från väldigt lyxiga helkaklade rum (kolla nästa gång ni besöker Stensäter ryttarförening) till andra, långt enklare varianter.

För övrigt hade just Stensäter tidigare någon form av bajamaja á la byggtoaletter så de har verkligen steppat upp sig 🙂 !

Men att kunna hyra någon form av toalett är ju absolut en lösning (observera ordvitsen) och så har ju flera tävlingsplatser gjort.

Vad tycker ni? Är toalett ett krav för att ni ska ta en viss stallplats eller ej? Har ni toalett i nuvarande stall?

Onsdag- på djupet

Började dagen med irritation; fick ett sms från folktandvården igår kväll där jag påmindes om min besökstid idag 11.10.

Det var bara det att tiden jag bokat var 13.00 så jag fick ringa direkt på morgonen och undra vad som stod på.

Fick det beklagande svaret att ”man” på eget bevåg ändrat min tid men efter mina protester fick jag tillbaka ursprungstiden?!?

Med detta ordnat kunde jag ta tag i hästdagen och köra till ridhuset.

Idag var det djupharvat där och det blev därför ett förkortat pass för vår del.

Ett djupare underlag (till en viss gräns så klart) passar egentligen Vicke bättre; hans ben griper liksom bättre i underlaget vilket även Nina påtalade för ett tag sedan men det tarvar ändå en viss försiktighet eftersom det blir en form av gränstöjning och risk för träningsvärk.

Jag hade i alla fall en riktigt fin känsla den stund jag red och avslutade med 8 toppenbyten i vartannat efter gårdagens klabb.

Lära hästar

Lätt med det mesta men inte allt…..

Jag har många gånger hört åsikten ”hästen ska lära sig” när man har diskuterat allt mellan himmel och jord och oftast instämmer jag till 200 % medan jag ibland undrar hur långt man ska gå för att eventuellt lära hästen vad det nu är man vill uppnå.

Jag har exempelvis stött på en hel del hästar som skrapar och/ eller bankar otroligt otåligt vid fodring och lika många gånger hört från olika hästmänniskor att dessa hästar ”ska lära sig” att sluta med detta.

Lösningen enligt dessa personer är att man inte ger hästen mat förrän den slutar skrapa/ banka och definitivt inte börjar med att ge en sådan häst mat före någon annan.

Vet ni hur jag gör?

Jag ger en sådan häst mat först av alla och detta av flera olika anledningar:

För det första är jag väldigt känslig för vissa ljud varav ovan beskrivna oväsen definitivt tillhör den kategorin.

Jag vill helt enkelt minimera tiden som jag ska tvingas lyssna på oväsen men jag vill också minimera för de andra hästarna att göra detsamma.

Jag vill inte bara minimera oljud utan även åverkan på stallgolv och boxinredning för det blir onekligen märken av skrapande och bankande.

Men framför allt har jag erfarenhetsmässigt insett att det är ytterst få hästar som snabbt och smidigt lär sig av med skrap och bankande genom att de får mat sist.

De skapar bara onödig oro i stallet för att en människa har bestämt sig för att visa vem som bestämmer.

Samma sak vad gäller att lära hästar att stå ensamma i stallet.

Absolut kan det i mycket enstaka fall vara 100 % nödvändigt att en häst kan stå helt ensam i stallet men har man en sådan stallsituation och en häst som inte vill lämnas ensam och man inte ser någon annan lösning än att just kunna lämna hästen ensam ska man vara införstådd med att detta beteende i vissa fall kan, jag säger kan, ta väldigt, väldigt lång tid att få bort och då talar vi månader/ år.

Detta har i alla fall flera hästägare som har provat att vänja av oroliga hästar vittnat om och jag har inga skäl att misstro deras uppgifter efter att ha sett hur min egen Vicke beter sig.

Här kommer dessutom en säkerhetsaspekt in om man tvunget vill lära hästen att vara ensam och detta tänkte jag på då en vän berättade om sin ”hysteriska” häst.

Denna häst kastar sig alltså mot/ klättrar på väggarna och lever verkligen om i boxen rejält: stor skaderisk enligt både vännen och mig.

Hur länge ska man ha is i magen och låta hästen härja innan den förhoppningsvis lugnar sig….eller skadar sig allvarligt?

Ja, det är så klart upp till varje enskild ägare att avgöra, eventuellt i samråd med en stallägare som kanske inte vill ha skador på boxen?

För att undvika misstolkningar så är jag som nämnts i början av texten absolut för att lära hästen allt möjligt som behövs och jag är själv otroligt noga med att hur många saker som helst ska fungera.

Men ibland och i enstaka fall måste man kanske rucka på sina principer av olika skäl och här ovan har jag gett 2 exempel där jag oftast tycker att man får ”ge sig”.

Jag gav mig tex och flyttade snabbt från ett mycket litet stall (2 hästar förutom Vicke) eftersom han blev superstressad av att stå i boxen fast han kunde se de två andra i hagen utanför.

Jag varken vågade eller hade tid att försöka träna bort beteendet utan valde att flytta medan någon annan säkert/ troligen hade framhärdat.

Ja, så tycker jag. Håller ni med? Har ni andra exempel?

Tisdag- dubbelt upp och en tjurig ryttare

Morgonen inleddes med träning för Nina.

Jag red riktigt bra nästan hela passet och fokuserade på bjudning för skänklarna- det måste ”sitta” ännu bättre på träning eftersom det fallerar på tävling och jag får inte frestas att hjälpa till med spöt för mycket.

I slutet av passet ville Nina att jag skulle visa fyror, treor och tvåor.

Vi tränar i princip aldrig någonsin på seriebyten men jag har flera gånger ”skrutit” om att detta är en av Vickes paradnummer så ni förstår säkert hur bra det gick att visa dom….NOT 🙁 !

Fyrorna och treorna gick bra men tvåorna blev 2,2,3,1,1 eller 2,1,1,1,1 eller…tja…fan allt möjligt och jag blev ”Birgitta 6 år”, tjurig och….tjurig…..

Sedan ”vet” jag att Vicke har svårare för tvåor än ettor ibland och då får man ge det lite tid och några försök men man måste rida ordentligt och inte som en tjurig barnunge. Blä till mig själv!

På hemvägen vräkte regnet ner och väl i stallet fattade jag beslutet om dubbla regntäcken med ett tredje tunt fleecetäcke underst!

Täckesnarkomani på hög nivå alltså 🙂 🙂 🙂 men eftersom det hade regnat igenom det ena täcket häromdagen och jag inte ville göra samma test med det andra täcket fick det bli så här.

Och eftersom båda täckena är ofodrade la jag på ett tredje täcke för att inte riskera att mitt helklippta djur där pälsen inte har växt ut en millimeter skulle börja frysa (+2 hos oss).