Fråga INTE detta på Fejjan!

Passar sadeln den här hästen och kan man ha denna färgen på schabraket?

Gårdagens inlägg handlade om ”konstiga saker” på nätet och idag tänkte jag att vi skulle titta lite på frågor som folk envisas med att ställa trots att det nästan inte finns något svar att ge.

För liksom det inte finns något svar på ”hur långt ett snöre är” finns det annat som är näst intill omöjligt för okända på sociala medier att besvara men ändå ställs frågorna gång på gång i en aldrig sinande ström:

*Frågor om vilken utrustning/ färg som passar till en viss häst. ”Kan jag ha det här gröna schabraket till min fux”. Jaaaa du…det avgör du rimligen SJÄLV. Smaken är som alltid som baken.

*Frågor om vilken sadel som passar en viss häst. Också omöjligt att svara på, framför allt om man visar en stillbild på hästen. Att en sadel kan röra sig hur mycket som helst så fort någon sätter sig i den och hästen börjar gå….beeen there….

*Frågor om huruvida man ska ta betalt av en medryttare och i så fall hur mycket: jag säger bara ”tillgång och efterfrågan” och på det många andra parametrar som tex medryttarens åtaganden och skicklighet, hästens utbildningsståndpunkt och vad man som medryttare får göra och tja…..massa annat.

*Frågor om vad man kan ta betalt för en stallplats, gärna utan att specificera var i landet stallet ligger. Detta handlar också massor om ”tillgång och efterfrågan” , vad som ingår och bla bla bla.

*Hältutredning på nätet: ” vad tror ni att min häst som känns lite stel när jag travar har gjort”. Nej usch….jag orkar inte ens orda om denna punkt. Konsultera en veterinär eller i alla fall en kunnig person IRL som kan ge i alla fall liiiite mer vägledning än random människor på nätet.

*Foderrådgivning on line: frågor som ”vad ska jag ge min häst för att den ska bli piggare” skulle jag lite elakt vilja besvara med ”jaaaa du….den som hittar universalmedlet för DET kommer att bli mångmiljardär i klass med den som hittar en mirakelkur som gör att man kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt.

Tisdag- putsat

Som jag har berättat har jag nästan dagligen sedan flytten till Ryhus klippt gräs till hästarna (mest Baltis, Vicke knäppgök föredrar torrt gammalt hö….) med lie eller en häcksax.

Trots totalt många timmars klipp under snart 3 månader har ytan jag putsat ner motsvarat typ 1% av marken medan den rejäla maskin som kom idag för att ”avsluta jobbet” behövde minuter för att snagga allt.

Nu ser det väldigt prydligt ut och tydligen görs detta en gång varje sommar av Björnstorps gods som vi ju hyr av.

Jag ska prova att rida dressyr på gräset….som om jag inte har tillräckligt med andra ytor att nyttja ha ha!

Vicke har vilodag och jag har använt delar av dagen till att åka och hämta fler sektioner till de ”pinnaharvar” jag redan har så att jag får ännu mer bredd när jag harvar.

Blev även en hallon/blåbärspaj:

Fascinerande på sociala medier

Why???

Jag tillbringar rätt många timmar i veckan med paddan i knät och har genom åren fascinerats av en del grejer på sociala medier som jag har lite svårt att förstå 🙂 .

Här kommer min lilla lista; ni har gissningsvis en egen!

*Inlägg på Facebook där det står ”tack för insläpp”. Ehhh…varför ska man tacka för att man har blivit medlem i en helt frivillig grupp utan några som helst förpliktelser eller bonusar? Och väldigt tjatigt att läsa. Vem bryr sig liksom?

*Foton på folks fötter: många vet jag undviker att ta foton på sig själva eftersom de tycker att de är rynkiga, okammade, osminkade, överviktiga, har fula kläder på sig och en miljon andra anledningar men fötter….denna hos de flesta fula kroppsdel….de går tydligen bra att ta bilder på och jag undrar bara VARFÖR? Räcker det inte med en vacker bild från stranden tex utan att någons spretiga tår måste finnas med på ett hörn?

*Hur någon ids radera alla bilder på sitt x på Instagram/ Facebook direkt när förhållandet tagit slut är en annan gåta. Eller så använder man detta som någon slags ”komma-över-terapi”?

*När man inte orkar korrekturläsa sina annonser innan publicering och det därför verkar som att man vill sälja en höstskörd i stället för en hästsko eller ett martiniglas i stället för en martingal.

* När man annonserar ut whatever och därefter gör sig oanträffbar genom att inte svara på alla tänkbara kontaktförsök. När man långt om länge lyckas få tag på människan är varan såld…

Det var min lilla lista och imorgon ska vi tala om ”frågor som borde vara förbjudna att ställa på Facebook” 🙂 🙂 🙂 !

Måndag- besök

Spanar….

Idag blev det ett lättare pass på utebanan innan det var dags för ett besök av en fd stallkamrat som numera har eget stall bara någon kilometer från oss.

Jag var hemma på hennes gård för några år sedan då jag körde dit Vicke för att rida ut med Leon som då stod tillfälligt uppstallad där över sommaren men visste så klart inte att vi själva skulle flytta till dessa trakter.

Det är samma med en bensinstation i Veberöd som jag numera kör förbi varje gång jag ska handla mat ”i byn”.

På samma station brukade jag för nästan 30 år sedan stanna varje gång jag var på väg till dåvarande dressyrtränaren- det var veckans godisfrosseri minns jag.

Dagens besök var mycket trevligt; vi har så många gemensamma bekanta och det är alltid kul att ”catcha up” lite!

Snabbsabba mark

Härom dagen snyggade jag till denna yta på mitt stalls ena kortsida (jag hade ryggen lutad mot fasaden när jag tog kortet).

Jag tänker att jag ska försöka hålla efter marken som tidigare var översållad av högt ogräs och eventuellt göra en sjukhage här vid behov.

Just nu går jag över marken när jag ska hämta ensilage från lösdriften men annars är den orörd.

Men det slog mig (observera ordvitsen) hur snabbt man kan förstöra mark som för den oinvigde ser ut som ”lämplig till en liten hage”.

Innan jag begrep bättre (läs; såg resultatet) förstod jag inte att en så här liten gräsyta kan bli helt ”uppriven” på nolltid av till och med en stillsam häst om det blir det minsta regnigt i flera dagar.

Då förvandlas gräset snabbt till lera och är det höst eller vinter dröjer det till våren, dvs många månader, innan marken eventuellt kan återfå sitt ursprungliga utseende.

Jag kunde ”förr” inte förstå varför en del med egna stall var så rädda om sina gräshagar eller inte hägnade in sådant som jag tyckte såg ”lämpligt” ut men efter att ha stått i olika stall med olika typer av hagar fattar jag mycket bättre.

Jag ser ibland objekt som på tex Hemnet marknadsförs som en hästgård trots att det knappt finns mark till varken hagar eller ridbana och har för egen del svårt att förstå hur man kan vilja betala flera miljoner för att flytta till något där man sedan ÄNDÅ kommer att ha sin häst i en liten ”grusruta” större delen av året?

Söndag- jobb

Då var min semester över för den här gången och tiden har gått ofattbart fort.

Jag tycker inte det är länge sedan jag började nedräkningen TILL ledigheten och nu är den alltså slut.

Jag har dock hunnit med massor på Ryhus och det känns jättebra med alla avklarade projekt.

I kväll har jag varit och tävlat i Malmö och det kändes lite ”dumt” att åka förbi sin arbetsplats och veta att man skulle köra samma väg så fort Vicke var avsläppt hemma.

Hade en dålig känsla inne på banan så den klassen arkiverar jag under ”glömma och träna vidare”.

Bjudningen var inte som jag önskade; ett väldigt vanligt ”fel” hos många dressyrhästar men inte desto mindre trist och, enligt min erfarenhet, ganska svårlöst.

Oväntat användningsområde

Härom dagen upptäckte jag till min förskräckelse lite styngflugeägg på den lille!

Jag har inte sett dylika ägg på säkert 20-30 år bortsett från vid ett enda tillfälle för 2 år sedan då Vicke hade ett fåtal på frambenen en enda dag, väldigt märkligt (att de försvann så snabbt alltså).

Nu när jag såg dessa äckelägg rådfrågade jag genast det allvetande Internet och kunde bland annat läsa dessa tips!

Bekanta bekräftade att en ögonbrynskniv som de på bilden ovan kunde vara effektiv.

Och tur var ju det för precis en sådan hade jag i mina gömmor!

En vacker vän med dito vackra ögonbryn gav mig en kniv för några år sedan men jag fick aldrig in den rätta snitsen så kniven har legat oanvänd….tills nu!

Jag gick lös på de få ägg Baltis hade och tyckte att kniven fungerade bra.

Det ska sägas att medan man hade kunnat anfalla Vicke med en lie då hans grundläggande tilltro till mänskligheten är sådan att han förmodligen hade tänkt ”ja, ja…det finns säkert någon bra mening med detta” så är det inte riktigt lika enkelt med den lille som har en helt annan inneboende misstänksamhet.

Han kan således reagera på småsaker som Vicke inte bryr sig det minsta om (klippa tofsar i öronen tex) men ögonbrynskniven var tack och lov tillräckligt ofarlig även för honom 🙂 !