För en tid sedan köpte jag ungefär ganska samtidigt ett par John Whitaker-ridbyxor för runt tusenlappen och ett par snarlika byxor i Ullared för ungefär en tredjedel av detta pris.
Båda ridbyxorna är mörkblå, helskodda och har använts och tvättats ungefär lika mycket.
När jag nu betraktar byxorna kan jag konstatera att båda slitits för ögat exakt lika mycket- skinnet i baken och vid knäna är ”sandpapprigt” och känns tunnare än då byxorna köptes.
Att Gekås-byxorna för runt 300 spänn ser ut och känns på detta vis kan jag tycka är helt ok- jag har trots allt använt dom en hel del och priset var ju minst sagt modest.
Att däremot JW-byxorna genomgått samma slitage kan jag inte tycka är lika OK med tanke på priset.
Nog borde tyget hålla lite bättre än som om jag suttit över en gammal trästock i stället för i min supermjuka Equipe-sadel, eller?
Nåja…det är som det är och jag kan bara än en gång konstatera att man inte alltid får det man tror att man betalar för- billigt kan hålla i en evighet och dyrt kan slitas fort, typ.
Dagens fråga till er är om ni har exempel på hästsaker ni köpt där ni verkligen varit nöjda med kvalité och hållbarhet, oavsett pris? Vad har det handlat om för utrustning?
Själv vill jag nog framhålla mitt ena schabrak från Mias som kostade mellan 500 och 600 kronor om jag minns rätt.
Schabraket (vitt så klart) har använts till både träning och tävling och tvättats massor av gånger men är fortfarande i utmärkt skick, bara lite slitet precis under sadelgjorden. Passformen har inte ändrats en millimeter vilket jag i princip inte upplevt med några andra schabrak, billiga såväl som dyra, som framför allt brukar krympa så att man till slut får använda dom på hoppsadeln i stället.
Så Mias är en favorit- absolut!
Men nu vill jag veta era erfarenheter om saker ni köpt!
Senaste kommentarer