Inget jag brukar göra men om jag måste så måste jag….

En bloggläsare tipsade om detta inlägg från Fejjan:

”Just nu håller jag på att titta på mycket annonser. Ibland går tankarna till vad jag hade som fördelar och nackdelar om jag hade varit en häst 🤔. Hoppas jag kan bjuda någon på ett leende för dagen 😉

Nackdelar
• DÅLIG BENSTÄLLNING SOM GER FELSLITNA SKOR OCH ÖVERANSTRÄNGNING PÅ KNÄNA.
• EN SVAG RYGG SOM UTAN KORREKT TRÄNING OCH UTRUSTNING SÄKERLIGEN HADE GETT EN ÖM RYGG.
• LITE LÄTT OLIKSIDIG OCH BLIR LÄTT SNED MUSKULATUREN AV EN GAMAL SKADA.
• EN OTURSFÅGEL SOM MEST TROLIGT KOMMER ATT GE DIG DYRA VETERINÄR RÄKNINGAR.
• LITE SKEV I TÄNDERNA MEN ALDRIG PROBLEM I ÖVRIGT.
• BEHÖVER BARA TITTA PÅ ETT HÖ STRÅ FÖR ATT BLI RUND.
• GILLAR ATT BUSA TILL DET IBLAND MED DE MER RUTINERADE SÅ RYTTARNA BARA FÖR ATT SE OM DE ÄR MED MEN MENAR INGET ONT

Fördelar:

• EN ARBETSMYRA SOM ALLTID VILL GÖRA SIN RYTTARE TILL LAGS.
• ÄLSKAR ATT VISA UPP SIG OCH TÄVLA (RÄKNA MED NÅGON EXTRA VÄXEL).
• LUGN OCH TÅLMODIG I ALL HANTERING FRAMFÖRALLT MED DE UNGRE.
• DÅLIG SOCIAL KOMPETENS I FLOCK MEN HAR INGA PROBLEM MED ATT VARA SJÄLV SÅ LÄNGE DET FINNS MAT.
• VÄLUTBILDAD I RIDNINGEN MEN I ÖVRIGT LITE KORKAD.
• ORÄDD OCH GILLAR ATT VARA UTE PÅ LÅNGA SKOGSTURER.
• PASSAR LIKA BRA INOM ALLA DISCIPLINER.
• KAN SE LITE SUR UT MEN SKULLE ALDRIG BITAS
• VILL VARA ALLA TILL LAGS OCH BLI OMTYCKT MEN VISAR BARA TILLGIVENHET TILL DE SOM KOMMER RIKTIGT NÄRA ❤️

Hur skulle du vara om du vore häst?
Dela gärna! ”

Det finns så klart många både för och nackdelar med eget stall och man uppskattar olika saker olika mycket men för mig har flytten till Ryhus fört med sig en enorm lättnad; möjligheten att göra som jag vill vad gäller hagvistelse.

När jag tänker tillbaka på alla år med egen häst (+30) där jag har fått ge avkall på så mycket, anpassa mig efter andras godtycke och idéer och ha både dåligt samvete och oroa mig massor så är det banne mig underbart att nu bestämma själv.

Jag kan tex släppa ut och ta in mina hästar precis när jag vill och tro mig; det gör jag också!

Jag är definitivt inte rigid och kör samma upplägg året runt och varje dag utan anpassar hagvistelsen efter x parametrar.

Jag vet att det finns de som vill ha ut hästarna i hagen till varje pris, i alla väder och helst nästan dygnet runt men jag är sååå inte den personen.

Om det regnar för länge och för mycket tar jag in, om det åskar eller stormar lika så.

Är det ökenhetta och insekterna är för envisa blir det intag.

Verkar Vicke orolig en stund innan jag egentligen hade tänkt ta in dom; marsch in för att förhindra skador.

Jag har oftast inte heller hästarna ute i mörker på kvällarna; Vicke ställer sig vid grinden och vill in och det får han.

Jag har inte det minsta dåligt samvete om hästarna enstaka dagar tas in tidigare än jag tänkt och båda står hur bra som helst i sina boxar med renmockat strö och mat.

Jag läser ibland att en del hästägare påstår att deras hästar ”måste” vara ute x timmar för att inte ”riva boxen” men någon sådan häst har jag aldrig ägt och skulle absolut inte vilja ha heller. Jag skulle bli superstressad.

Jag minns hur jobbigt det var när jag var inackorderad och övriga ville ha hästarna ute i pissande ösregn eller för all del ta in hästarna tidigare för att det var julafton eller vad vet jag. Eller så fick man inte lägga ut foder i hagen fast Vicke äter som en myra på morgonen och inte alltid hann äta upp innan utsläpp.

Jag kan inte räkna de gånger jag hade velat ta in Vicke men inte kunde eftersom han inte kan stå ensam i stallet och de andra tyckte hästarna skulle vara ute eller så fanns det ingen som kunde ta in djuren eftersom alla jobbade/ var upptagna.

Alla gånger under de över 30 åren jag förhandlat med någon annan hästägare om jag kunde ta in våra hästar för att undkomma dåligt väder av olika slag.

Ja….man är onekligen olika och jag är både ”överdriven” i vissas ögon och oroar mig mer än vad andra hade gjort.

Hästar överlever massor men för mig handlar det inte om detta utan att både försöka ge hästen ett bra liv men också minimera skador.

Jag fattar att vissa inte kan ta in sina hästar som de kanske innerst inne skulle önska pga att de tex är på jobbet långt bort och alla har inte heller samma syn när hagvistelsen borde begränsas.

Jag ser tex oftast ingen nytta med att hästar står utan mat och i lera upp till knäna många timmar om dagen; för andra är det jätteviktigt att hästarna ska vara ute oavsett.

Så med eget stall är jag nöjd att jag kan göra som jag vill och både må bra själv och försöka tillgodose vad Vicke vill. Den lille säger aldrig bu eller bä om något annat än om det verkligen vräker ner men hans stora vän har en aning fler åsikter precis som sin ägare 🙂 .

Sedan har jag även i merparten av mina hästägarår haft häst i stall där hagtiden generellt varit för kort enligt mig och det har varit lika frustrerande.

Där och då försökte jag på olika vis förlänga utevistelen, ibland genom att nästan slå knut på mig själv och lägga en massa extratid på detta bök, tex genom att köra ut till stallet flera gånger om dagen eller att stå och handbeta min häst…världens tråkigaste syssla för det mesta och en verklig tidstjuv.

Nu betar mina hästar året runt utan min inblandning och det är obeskrivligt skönt att efter alla år kunna erbjuda detta.

Redan för +20 år sedan ansåg jag att jag skulle kunna jobba delvis hemifrån om bara tekniken tillät det, på den tiden handlade jag ansökningar om ekonomiskt bistånd och med mycket lite personlig kontakt med de sökande.

Jag minns den skepsis som bara tanken väckte hos de jag diskuterade saken med; de flesta såg det som näst intill omöjligt.

Idag, och framför allt på grund av pandemin är det nästan självklart för hur många yrkeskategorier som helst att tillbringa hela eller delar av arbetstiden hemma och utan problem.

Ödets ironi är att jag, den stora hemarbets-ivraren numera har ett arbete som i princip omöjliggör detta annat än marginellt.

Men de få gånger jag tex kan delta i ett möte eller gå en utbildning online konstaterar jag nöjt hur enormt mycket tid, pengar och ”bök” detta besparar mig. Och samtidigt blir det en miljövinst- icke att förakta.

Jag sparar nästan 1,5 timmes bilkörning om jag slipper åka till jobbet, oftast i rusningstrafik, jag behöver inte betala parkering (25:-/ timme) och jag kan under en paus tex fodra eller ta in hästarna vid busväder i stället för att sitta som på nålar någon annanstans/ på jobbet.

Jag förstår absolut vikten av personliga möten, nyttan av social samvaro med kollegor osv men jag har också sett tusentals timmar gå till spillo av olika anledningar som jag inte behöver gå in på här.

Med virtuella möten blir det en helt annan effektivitet och som nämnts många andra vinster också.

Läser i vissa annonser om stallplats att man erbjuder ”stora boxar” men 9 av 10 specificerar inte vad de menar med ”stora”. Är det 16 kvadratmeter, större än så eller mindre?

Mina egna boxar är över 12 kvadratmeter allihop men hade varit ännu större om inte bokstavligen varenda centimeter är utnyttjad, se en ej 100% skalenlig skiss Henrik gjorde innan boxbygget:

Hade jag haft minsta lilla yta till hade jag gjort boxarna större men om jag ville ha 3 stycken, och det ville jag absolut så fick det bli så här.

Till den sjukt renliga och ”försiktiga” lillen är 12 kvadratmeter stort, han rör inte runt något och kan ändå röra sig lite.

Till Vicke är boxen ”good enough” men det hade inte gjort ont om den var större.

Många boxar i inackorderingsstall är ju bara runt 9-10 kvadratmeter vilket är tillåtet men känns litet eller vad tycker ni?

Bortsett från möjligheten att röra sig tycker jag att de flesta hästar upplevs renligare ju större boxen är, på hur liten yta som helst blir dessutom valmöjligheten var man ska uträtta sina behov av förklarliga skäl begränsad.