Hur viktigt tycker ni att det är att hästen står blickstilla när ni sitter upp?

Totalt oviktigt för mig inser jag när jag tänker efter då alla mina hästar gått iväg lite innan jag hunnit sätta mig tillrätta i sadeln- för att jag har LÅTIT dom ”så klart”.

Läste precis om en ryttare som korrigerade hästen ända tills den stod helt stilla även om det kunde ta tid och det skulle jag aldrig orka hålla på med.

Jo om det var viktigt för mig men det är det alltså inte alls.

Sedan har jag en stallkamrat som sitter  i rullstol och som bokstavligen vinschas upp i sadeln och då fattar jag att det är uberviktigt att hästen inte går iväg men för mig personligen är det ingen big deal.

Men vad tycker ni?

Är det ett big no-no som ni skulle arbeta aktivt med att få bort?

Jag är i grunden skeptisk till mycket och definitivt till alla de där ”gilla och dela”-tävlingarna på Facebook.

Ibland frestas jag att själv delta men tror som sagt egentligen inte på det.

Att man faktiskt KAN vinna bevisades dock förra helgen då en bekants dotter vann en SADEL värd 22.000!!!!!

Har ni vunnit något på liknande vis?

Hög igenkänningsfaktor på detta inlägg!

Att dra ihop träningar är något jag ägnat mig åt under många år, av och till, och det har i ärlighetens namn FRÄMST men inte enbart berott på rent egoistiska syften; JAG har velat träna och ibland har förutsättningen för detta varit att även X personer velat detsamma.

Precis som ponnymamman skriver har det mestadels varit en otacksam uppgift- de gånger tränare eller de som tränat ens bemödat sig med ett tack är lätt räknade.

Bara en tränare gav mig rabatt för att jag ordnade elever åt henom-  annars har det varit oavlönat jobb som ibland tagit en hel del tid i anspråk.

Nu ”sköter jag mig själv och skiter i andra” och det känns bra.

Men folk ÄR kanske mer omedvetna om hur allting liksom bara ”finns” eller jag vet inte?

Tänkte på det för några veckor sedan då en inackordering hos oss tackade mig för att ”jag harvar utebanan så fint”.

Jag höll på att ramla av hästen av förvåning; tänk att någon faktiskt noterat detta och uppskattade det!

Nu är det ju samma sak med harvningen som med träningarna; jag gör det för MIN skull men det är ändå trevligt när andra, som också utnyttjar ovan faktiskt uppskattar det.

Ett tack kostar inget och jag är själv noga med att tacka tex våra stallägare när något blir lagat eller ordnas för oss inackorderingar- en del kanske bara tycker ”ja men det är deras jobb” men det kostar som sagt inget att SE och berömma.

När jag kom till stallet i morse hastade jag förbi anslagstavlan och snabbläste detta.

Utan att reflektera hann jag tänka: ”men varför vill man dela ett sockerpaket med någon annan- det kostar ju nästan inget och lär ju gå åt”.

Först när jag hade satt igång min hjärna mindes jag att det är dessa som efterfrågas och DOM är dyra 🙂 🙂 🙂 :

Idag undrar jag hur ni ser på det här med kommentarer på de bloggar ni läser?

Läser ni alla kommentarer?

Skulle ni följa en blogg där det inte finns möjlighet att kommentera?

Hur viktiga/ oviktiga är kommentarerna?

Jag tycker själv att kommentarer gör halva bloggen höll jag på att säga.

Det ni skriver ger mig mycket i alla fall och ofta kan både jag och andra spinna vidare på olika kommentarer.

Jag vill nog gå så långt som att påstå att jag nog inte ens hade HAFT en blogg om det inte fanns möjlighet att kommentera på den.

Läst på ett hästforum:

”Häst som gör sig illa i hagen, konstant!!
Vad gör man?
Kan man ha transportskydd på i hagen? ”

Transportskydd?!?!?! Jo, tjenare…..

Ni som har läst bloggen länge vet att jag genom åren ofta ”tjatat” om varierad (rid)träning och hur viktig jag tycker att den är.

Alla hästar jag ägt har förutom det rena dressyrarbetet ridits ut, hoppats, tömkörts, tagits med på små ”äventyr” (strand eller skogsritter) osv.

På senare tid har jag dock börjat fundera på hur viktigt det egentligen är med den här variationen eller om den rent utav är näst intill oviktig?

Missförstå mig rätt; jag har FÖR EGEN DEL inga planer på att ändra mitt upplägg men måste ändå ställa mig frågan enligt ovan.

Och anledningen är att jag vet mer än en dressyrryttare på allt från medelsvår nivå och uppåt som i princip BARA ”rider dressyr” och dessutom nästan uteslutande i ridhus.

Och detta med fantastiskt fina resultat så uppenbarligen ”lider” inte dessa personers hästar av att tex aldrig ridas ut, hoppas eller vad det nu må vara.

Nej, dessa hästar dressyrjobbas enbart och när de inte gör det så har de vilodagar eller longeras möjligen.

Kanske är det att förmänskliga hästar när/ om vi tror att de tycker att ”omväxling förnöjer” och kanske spelar det hästen ingen roll om den bara dressyrjobbas i ett ridhus?

Kanske är det mer underlag och ”hur man rider” som påverkar hållbarheten mer än om man rider varierat?

Jag läser ibland om ryttare som hävdar att deras hästar inte tycker om att ”ridas på banan” men kanske är det mer ryttarens oskicklighet där som påverkar hästen än något annat?

Vad tror ni?