Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

Annat än svarta stövlar?

För några år sedan skulle jag inte kunna tänka mig att ha annat än svarta stövlar men idag har jag tänkt om och hade inte tackat nej till tex något av dessa par i brunt.

Dock har jag för närvarande 3 par svarta stövlar varav 2 i utomordentligt skick så att köpa ett 4:e par för tusentals kronor ”bara” för att det är snyggt kommer jag inte att göra.

Men brunt läder är verkligen snyggt!

Jag har ju ett brunt rundsytt Hööksträns som bara blir snyggare och snyggare och även de 3-4 senaste sadlarna har varit bruna.

När jag köpte min första häst och långt därefter kunde jag inte tänka mig något annat än svart läder men idag känner jag precis tvärtom; jag vill absolut INTE ha svart.

Är ni kvar i det svarta träsket eller har ni också tänkt om?

Byta stall- när det blir fel och hur du kan förhindra det

Pratade för ett tag sedan med en bekant som hade bytt stall och blivit gruvligt besviken.

Allt ”lät” så himla bra men verkligheten visade sig vara en helt annan.

Och utan att gå in på några detaljer i just detta fallet så får jag väl säga att jag inte är helt förvånad; att en utannonserad vara ( i detta fallet en stallplats) och verkligheten kan vara två vitt skilda saker har man ju varit med om mer än en gång.

Hur kan man då förhindra att ”det blir fel” och att förväntningar och verklighet inte motsvarar varandra?

Tja..det ÄR svårt för till att börja med så har ju vi människor så olika referensramar och det jag tycker är ”rejält med strö” tex kanske någon annan tycker är på tok för lite.

Eller så kanske ”vi släpper inte ut hästarna vid dåligt väder” tolkas helt olika, liksom ”här harvar vi ridhuset vid behov”.

Ja, listan kan göras lång.

Till vår anläggning har de flesta flyttat på rekommendation av andra som redan står här eller så ”känner man någon som känner någon” så det är väldigt sällan helt ”oskrivna blad”  som dyker upp vilket jag tror är bra för båda parter, dvs stallägare och hyresgäst.

Stallägaren har en något större garanti för att människan inte är helt ”utflippad” på olika vis och hästägaren vet redan, av den som den känner och som står på anläggningen hur saker och ting fungerar.

Annars så är mitt råd att man, när man letar stallplats försöker att förhandla fram en provmånad under vilken man känner sig för i det nya stallet.

Det finns ju stall med 2 månaders uppsägningstid och flyttar man då dit utan provmånad kan man ju behöva stå kvar ett tag innan man kan flytta vidare utan kostnad.

Idag verkar det i alla fall i mina trakter vimla av stallplatser så att i alla fall fråga om en provmånad hade jag absolut gjort för egen del och gjorde också (och fick godkänt) när jag kom till nuvarande stall.

Ett annat råd som jag själv anammade till 100 % är att man verkligen försöker vara TYDLIG och helst övertydlig med vad man som inackorderad förväntar sig av anläggningen.

För att ta ett exempel så hade jag 3 ”krav” för att flytta till ”mitt” stall:

Jag ville kunna ha min hund med mig, jag ville kunna rida tidigt på morgonen och jag ville kunna strö rejält i min box utan att det skulle snackas bakom min rygg och klagas på (jag erbjöd mig att betala extra om ägarna tyckte att jag strödde för mycket).

Jag ville vara tydlig med detta eftersom dessa saker är så viktiga för mig och jag ville inte att det efter ett tag plötsligt skulle heta att ”nej, nu får du inte rida på morgonen längre”.

Lika tydlig som jag var tycker jag att stallägare ska vara i sina kontrakt.

Det är bättre att skriva in för mycket i denna handling och slippa diskussioner än att  hålla det väldigt allmänt och ge utrymme för spekulationer, egentyckande och att folk till slut kanske också börjar lite köra sina egna race.

Har man bara ett underskrivet kontrakt kan man i princip kräva vad som helst- sedan är det upp till den som söker stallplatsen att acceptera eller inte- då VET man redan i förväg vad som gäller och det blir inga överraskningar längst vägen.

Vi har tex inskrivet i våra kontrakt att vårt ridhus kan komma att stängas under sommaren på grund av underhåll och det får man acceptera om man flyttar hit.

Nu brukar ju våra stallägare inte tvinga oss att rida i ösregn i flera dagar om det skulle bli en ”sån” sommar men det är ändå bra att veta vad som gäller.

Så detta är mina råd- har ni andra?

Och har ni varit med om att stallplatsen inte motsvarat det ni trodde och vad var det då som inte stämde? Kunde ni lösa problemet eller flyttade ni?

Klagar ni?

Jag har för länge sedan (i ett inlägg som jag tror hette ”Reklamera mera” eller något sådant) uppmanat er att göra just detta; dvs att inte bara rycka på axlarna när ni köper en dålig produkt som går sönder/ inte motsvarar förväntningarna utan att faktiskt KLAGA.

Jag vet att många tycker att det är rent av PINSAMT, varför man nu skulle SKÄMMAS för att klaga- det är väl inte man själv som har gjort något ”fel”?

Andra ids inte eller tror att man i alla lägen måste kunna visa upp ett kvitto eller vad det nu kan vara för skäl till att man håller tyst och retar sig i det tysta.

Själv har jag reklamerat allt möjligt i mina dagar; kläder, diverse häst/ryttarutrustning och till och med en soffa.

Och helt ärligt; jag har ALDRIG blivit dåligt bemött eller nekats ersättning/ en ny vara så absolut lönar det sig att klaga.

Just nu går det ett program på tv 5 som heter ”Superspararna” och i detta medverkar bland annat en kvinna, Petra, som verkar ha som sitt mission in life att samla på alla möjliga kuponger och delta i olika tävlingar för att få gratisprodukter/ kuponger som kan användas till allt möjligt från mat till inträden osv.

Nyligen läste jag dessutom på Facebook om en annan kvinna som klagar på ALLT som hon anser vara ett dåligt köp och då talar vi om mat som ibland knappt kostat en tjuga.

Kvinnan nämnde tex att hon, då hon hittade en hård jordgubbsbit i en fil klagade hos företaget och fick 400 kronor för besväret och detta var bara ett exempel av flera som hon berättade om.

Och jag förstår absolut de olika företagen: en missnöjd kund är en potentiell ”fara” genom att denna kan babbla ut sitt missnöje på tex Facebook där personen kanske har 1000 vänner som hux flux kan få ”onda ögat” till företaget.

Då blir det billigare att skicka en värdecheck på X kronor så att konsumenten är nöjd och håller tyst eller rent av ger företaget GOD PR på Facebook.

Så om man orkar kan det absolut löna sig att klaga- hur mycket en vara ska ha kostat för att man ska idas lägga energi på att vända sig till tillverkaren/ affären via brev/ mail/ personligt besök kan så klart variera oerhört om man nu ens VILL gör det.

Så min fråga idag är: är det ovan beskriva något ni känner igen?

Reklamerar ni eller bryr ni er inte?

Vad är era erfarenheter?

Rundbal eller fyrkantsbal?

Om ni får välja fritt- vilket väljer ni: rundbal eller fyrkantsbal vad gäller ensilage och halm?

Vad har ni i dagsläget och varför?

På vår anläggning har vi småbalshalm i ”mitt” stall och fyrkantsbalar av både halm och ensilage för övrigt.

Personligen föredrar jag fyrkantsbalar då jag tycker att de är lättare att ta av.

Pinsam synvilla, sorry Vicks!

Från mitt och makens hus kan man, även med dålig syn och/ eller i dito väder se ”min” anläggnings ridhus.

På ena långsidan om det ligger vår grusbana och på sidan närmast vårt hus ligger våra gräshagar varav den hage Vicke brukar gå i är den närmast ridhuset.

I morse efter stallbesöket och när jag klev ur bilen hemma tittade jag bort mot ridhuset och hajade till; jag kunde banne mig inte bara se själva byggnaden utan en mörk prick  bredvid det; Vicke!

”Otroligt att kunna se sin egen häst så här” tänkte jag.

När jag några timmar senare var ute och cyklade med Soya insåg jag mitt misstag.

”Pricken”  jag trott var Vicks var i själva verket…..ehhhh….en stor hög med asfaltkross utanför hans hage.

Pinsamt….lova att inte berätta något för det vackra djuret……ståtlig häst….hög med asfaltkross…..inte RIKTIGT samma sak kanske…..

Är Carl Hester också 12 år ibland?

Jag följer Carl Hester på Facebook och tycker att han verkar vara en väldig sympatisk person.

Och när jag läser smeknamnen på hans hästar undrar jag om inte han också är lite barnslig ibland 🙂 ?

Nip Tuck kallas Barney

Dances with Wolves kallas Golly

Valegro kallas Blueberry

Fine Time kallas Bruno och

Utopia kallas Uti

Har det hänt dig?

try

Jag har hört om ganska många som råkat ut för ovan vid provridning av hästar- tack och lov har jag aldrig upplevt det själv.

Däremot minns jag en häst jag provred i samma försäljningsstall där jag köpte Décima.

Hästen sades vara otroligt snäll trots att den bara var 4 år, dock föll den mig inte i smaken av andra orsaker.

När jag skulle köpa Décima fick jag höra att detta djur bara någon dag efter min provridning slängt av en av ryttarna som jobbade på anläggningen…..hihi…tur att det inte var jag…

Hästägaren suckar trött….

bild(159)

I morse försökte Vicks tala om för mig att vi skulle AKTA OSS- det fanns en MÖRDARE utanför ridbanan!!!!

Vid närmare påseende kunde jag konstatera att ja, det stod en stol där den inte brukar stå men den skulle inte hoppa in och äta upp oss även om Vicke inte alls var lika säker som jag.

Och den här gången SÅG jag i alla fall vad det var han trodde skulle äta upp honom.

Annars är det 99 gånger av 100 så att det även finns mördare gömda utmed den ena kortsidan i ridhuset och de måtte gömma sig väl bland den halm vi har staplad där för jag har då aldrig lyckat se någon…..

Till Vickes försvar får jag säga att typ alla hästar utom Kreon, som kunde glo på allt annat i världen, brukar ha åsikter om huruvida man verkligen ska passera denna kortsida utan att först oja sig i X antal varv så han är i alla fall inte ensam- långt därifrån.

Men man kan bli liiiite (läs MYCKET) trött på detta gloende när det som sagt inträffar trots att hästen har passerat denna kortsida uppskattningsvis 5 miljoner gånger vid det här laget.

Har era hästar någon sådan ”spooky” plats där hästätare gömmer sig?

Hage till varje pris?

Idag undrar jag hur er inställning till hagvistelse ser ut; dvs tycker ni att hästarna ska gå ute i alla väder, oavsett?

Finns det väder som ni inte släpper ut i och/ eller tar ni in hästarna tidigare vid en viss väderlek?

Hur mycket jag än värderar den begränsade hagvistelse vi har på anläggningen (runt 6-7 timmar/ dag) så finns det tveklöst väder som jag inte vill ha Vicke stående utomhus i men då handlar det om ”extrema” varianter som mycket hårda vindar, hällregn, snöstorm och rejäl hetta parat med högt insektstryck.

Nu inträffar ju väder som ovan väldigt sällan tack och lov men jag är alltså inte främmande för att varken hålla Vicke inne hela dagen eller ta in honom i förtid- hellre än att riskera något vid tex storm eller att liksom tycka att han ska stå ute bara för sakens skull så att säga.

Just Vicke har jag vid något tillfälle själv hämtat in från hagen under pågående hällregn och jag är tämligen säker på att han bara har varit GLAD över att få komma in (han har stått och sett helt världsfrånvänd ut med huvudet nere i marken) medan jag vet att det finns hästägare som liksom tycker att hästarna är ute så lite ändå så att de gott kan stå ute oavsett väder.

Sedan tycker jag att det är skillnad om man tydligt SER att hästarna inte bryr sig om det väder som råder- om de ser ut att njuta, om de småäter, står och sover osv eller om de står ihopkurade vid ingången och verkar vilja gå in så fort de ser en människa.

I det sistnämnda fallet har jag faktiskt svårt att förstå ”hage till varje pris” men om ni kan och vill får ni gärna förklara det för mig.

Men hur resonerar ni?

Fel hinder

heron

När jag ser denna bild kommer jag att tänka på min gamle häst Heron.

Han hade verkligen talent men behövde inte direction- när jag löshoppade honom kunde han mycket väl hoppa även hinder som inte ingick utan som stod uppställda någon annanstans i ridhuset- inte alls för att han var ”trög” eller ville slinka undan (för därefter hoppade han lekande lätt själva löshoppningshinderna) utan för att han tyckte att det var så himla kul och verkligen ”a piece of cake”.

Ja, jag fick mig många goda skratt åt den spelevinken och själv strålade han av självförtroende och spex.