Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

När vi kan hjälpa varandra

Jag har skrivit det förr: en stor glädje för mig med bloggen är att jag själv lär mig saker, får råd och tips från alla håll och kanter och knyter kontakter och bekantskaper runt hela Sverige.

Ni är flera läsare som en gång hittade hit genom att ni googlade på olika saker som ni ville ha mer information om och jag hjälper mer än gärna till; om jag kan.

Härom dagen blev jag uppringd (!!!) av en vilt främmande kvinna som hade hittat till min blogg och som kände igen mycket av det jag har berättat om vad gäller min tidigare häst Décima som fick oförklarliga kolikanfall många gånger under de år jag ägde henne.

Kvinnan ville diskutera lite kring sin häst och få input och även om jag inte kände att jag hade så mycket att komma med vad gällde ”goda råd” (vi fick ju aldrig en förklaring på Décimas koliker och hon avled ju sedermera i ett kolikanfall efter att jag hade sålt henne) så kändes det ändå helt ok att hon ringde.

För jag vet ju hur jag själv har varit och är när jag haft och HAR skadade hästar.

Jag vill veta ALLT som går, jag vill älta och diskutera, få råd och stöd.

Och det har jag också fått många gånger, både via era kommentarer och mail som vi utväxlat.

Så om bloggen kan hjälpa andra är jag mer än glad att kunna stå till tjänst!

Om ni vill se en loppa galoppa!

Åhhh vad nöjd jag är med lilla loppan idag.

Frågade hennes ägare om jag kunde släppa henne lös i ridhuset idag och efter att ha fått OK så var det precis det jag gjorde.

Här ser ni hur det gick, jag började filma kanske 10 sekunder efter att jag hade släppt henne.

Inte heller infångandet var några problem- hon kom mer eller mindre direkt.

Lite förvånad är jag att hon vågade springa så långt ifrån mig men det är bara bra och att hon är väldigt självständig visade hon mer eller mindre från den dagen då hon föddes 🙂 .

Stor integritet och ”clever” så det gäller att jobba klokt.

Håll tummarna på tisdag

Då ska vi hit:

http://equine-clinic.se

för MRI (magnetröntgen).

Jag är mycket glad att min egen veterinär spontant föreslog detta när jag ringde i morse och hade han inte gjort det hade JAG själv tagit upp det.

Vi bedömer båda att detta är det bästa sättet att försöka utröna varför Vicke är halt så det är bara att hoppas att vi har rätt.

Läste på ett forum att någon tyckte att det inte spelade så stor roll om man gjorde en MRI eller inte eftersom konvalescens osv ändå ser likadan ut men jag håller inte alls med.

Till att börja med måste man ju veta AV VAD/ VARFÖR hästen är halt innan man kan bestämma sig för typ av konvalescens och för det andra så finns det skador som man kan VILA bort medan annat absolut inte läker med enbart detta.

Och finns det medicin eller annan behandling som kan påskynda läkning så vill i alla fall jag absolut använda mig av den och inte bara ”vila i blindo” och ”vänta och se”.

Det var ju så vi resonerade med Kreons titthålsoperation och med facit i hand var väl det en jäkla tur!

Visst kostade den runt 20.000:– varav jag fick betala ca 4.000:– men tänk om vi inte hade gjort den utan valt att försöka behandla….och behandla…och behandla…..kanske i många veckor/ några månader.

Den skadan kunde gud fader inte läka så det hade bara varit att dra ut på hästens lidande och mitt också för den delen.

Så jag är glad att Folksam godkände Vickes MRI även om jag verkligen inte förstår resonemanget att bara ersätta kostnaden med 5.500:– (MRI kostar 11.000:–) .

I min värld är det i alla fall så att en behandling/ undersökning antingen bedöms som BEFOGAD eller ej och då ska också hela kostnaden ersättas.

Men men…det är som det är och nu får jag bara hoppas att MRI:n ger oss svar (det är ju långt ifrån en garanti). Och får vi inga svar så har vi i alla fall gjort vad vi har kunnat- tycker jag.

 

Skriver du?

Idag undrar jag om ni brukar föra någon form av riddagbok där ni tex skriver in vad ni har gjort med hästen från dag till dag.

Hur ser denna i så fall ut: skriver ni tex bara: ”uteritt, 45 minuter” eller broderar ni ut texten lite mer à la ”red ut i 45 minuter. Kändes stel i början i traven men det släppte efter en stund. Galoppen bra, tränade på att öka och minska den”.

Ni som skriver dagbok; varför gör ni detta?

Går ni tillbaka och tittar vad ni gjorde för x antal dagar/veckor sedan?

Själv skriver jag ingen dagbok men däremot här på bloggen även om jag sällan och aldrig liksom går tillbaka och läser gamla inlägg.

När jag red Zack hade hans ägare en bok som vi skrev i och det tyckte jag var bra eftersom vi nästan aldrig träffades och jag tyckte det var bra att kunna följa vad hon hade gjort på sina riddagar så att jag kunde anpassa mina därefter.

Det börjar kanske bli dags?

pass

Ända sedan jag tog bort Kreon i slutet av juni förra året har jag flera gånger funderat på att skicka in hans pass , så som man bör göra när hästar inte längre finns i livet.

Trots att jag i vanliga fall verkligen varken är en person som skjuter upp saker eller sparar på onödiga ting har jag fortfarande inte kommit mig för att verkligen GÖRA det- jag har bara tänkt ATT jag borde göra det.

Det är som att jag undermedvetet tänker att passet ”kan vara bra att ha” men TILL VAD…ja, säg det?

Jag har mycket svårt att tro att jag någon gång i framtiden ska behöva kolla upp något ur Kreons pass men som sagt…jag kommer mig inte för att skicka in det.

Och stackars fina Vicke….han får fortfarande finna sig i att kallas för sin föregångares namn, både när jag talar med och om honom.

Det vore inte det minsta konstigt att tro att jag köpte honom för att han (nu) påminner mycket om Kreon men jag vågar faktiskt lova att så absolut inte var fallet.

Detta köp lastar jag enbart min vän Ann för 🙂   – det var hon som både tipsade mig om Vicke och övertygade mig om att ”det nog skulle bli bra”och som sagt- några likheter hästarna emellan såg jag inte alls då.

Nu, flera månader och minst 50 kilo senare tycker jag att hästarna är tämligen lika till utseendet och glädjande nog även att rida dressyr på.

När jag tog bort Heron ville jag medvetet inte köpa en häst som påminde om honom och jag tänkte: ”vem kan ersätta en KUNG”. Tja…då var det nog bara en DROTTNING som kunde gör det och Décima, totalt olik Heron i utseende köptes.

Inte heller när jag letade efter en Kreon-ersättare sökte jag hans kopia men…som det har visat sig fick jag en nästan likadan, fast snällare upplaga av densamme.

 

EDIT: Nu har jag gjort det…skickat in passet.

Olika veterinärer- olika råd?

Idag funderar jag över att det i alla fall enligt mig verkar vara väldigt olika vilka ordinationer man får av veterinärer vid i princip samma typ av skador.

Kanske har jag bara råkat ut för undantagen så därför tänkte jag fråga er vad era erfarenheter är- eller ni har kanske aldrig reflekterat över detta?

Själv är jag ju sådan att jag försöker läsa ALLT jag kan hitta på nätet när min egen häst är skadad och det är denna läsning som har fått mig att reagera.

Exempelvis läste jag nu om en häst som uppvisade ungefär samma symptom som Vicke, man hittade inte heller hos denna häst något som till 100 % skulle förklara hältan (misstanke vrickning eller hovledsinflammation)och denna häst är ordinerad att stå i sjukhage i tre veckor, äta metacam i tio dagar och promeneras 5-10 minuter 1-3 gånger om dagen innan det är dags för återbesök.

Jag fick ju skritta på min häst efter en veckas hagvistelse och kunde till och med få börja trava den tredje veckan om han var ohalt.

Även när hästar på vår anläggning har haft olika ledinflammationer tycker jag att konvalescensen har sett olika ut beroende på veterinär.

En del veterinärer förordar boxvila de första dagarna, andra sjukhage, någon vanlig hage.

I vissa fall får man MINUTIÖSA igångsättningsprogram och detta är verkligen en ordvits eftersom just antalet MINUTER är mycket noggrant angivet medan andra veterinärer ger långt mer svävande råd om hur man ska sätta igång hästen.

När Archie hade fång var behandlingsformerna verkligen högst skiftande och då var jag glad att jag kände fullt förtroende för den veterinär jag hade då just eftersom man verkade kunna få nästan motsatta råd beroende på vilken veterinär man frågade.

Minns, fortfarande helt förundrad, hur en veterinär som jobbat med hästar i ”tusen år” tyckte att jag kunde gå med Archie ”lite” medan behandlade veterinär inte ens ansåg att hästen kunde stå på stallgången- så känsliga bedömde hon att hovarna var vid fång!

Jag undrar varför det är på detta viset för även om det säkert delvis beror på individen (hästen) vilka ordinationer man får så skulle jag ändå önska mer mail-stream-behandlingar eller tänker jag fel?

Vad tycker ni?

Läser om föreslagna TR-ändringar här och undrar vad ni tycker?

Själv tycker jag att det blir bra om man tar bort sporr-tvånget- jag har aldrig riktigt förstått detta krav.

Inte för att det kommer att påverka mig det minsta men det finns säkert de som blir glada.

Edit:

En läsare påtalade även dessa förslag på ändringar:

Träns i MsvC (ej tillåtet med kandar) och sedan valfritt träns eller kandar från MsvB och uppåt. Valfritt med sporrar. Valfritt med frack från MsvA. Valfritt med hatt från MsvA för ryttare från 18 år.
Med andra ord skulle vi i teorin från nästa år kunna se ryttare i hjälm, kavaj på träns och utan sporrar i Grand Prix i Sverige!
Nu är det kanske inte så troligt, men att det är träns i MsvC kommer påverka många och de som haft bekymmer med kandar kommer inte längre tvingas rida på det alls.