Lööööv (Archie och hans Dellis-Fjellis)

Idag tyckte jag att Archie kunde få en vilodag- det var länge sedan sist och även om JAG gärna hade dressyrtränat 8 dagar i veckan i ridhuset tror jag inte at HAN hade delat min åsikt :).

I stället red jag en häst hos NN medan Archie fick flumma runt i sin hage.

Just nu står han med fästmön i regnet ”stackaren”- givetvis kunde det inte gå en hel dag utan nederbörd!

I morse kom jag att tänka på min fd sambo som efter ett tag slutade att ge mig böcker i present.

Han tyckte helt enkelt att jag läste ut dom för fort (!), det blev inte så mycket ”valuta” av gåvan.

Att jag kom att tänka på honom berodde på att jag igår kväll började läsa Mari Jungstedts ”Det fjärde offret” och att den över 300 sidor tjocka boken redan var utläst i morse. En bra och lättläst bok med andra ord.

Vårt ridhus, som varit stängt i nästan en månad för målning, tvätt och diverse underhåll öppnade igår och idag blev det ett kärt återseende mellan oss.

Huruvida även Archie återsåg ridhuset med glädje låter jag vara osagt men med tanke på det ostadiga väder som fortfarande råder är det skönt att ha fyra väggar och ett tak som back-up tycker jag.

Även idag lyckads jag få till den swingiga traven efter ungefär halva ridpasset men jag vet fortfarande inte riktigt HUR jag ska få fram den- den liksom bara kommer efter ett tag.

Swing-traven är mycket behaglig och går tack och lov att reglera BÅDE framåt och bakåt så nu ska jag ”bara” se till att alltid kunna plocka fram den.

Det lustiga är att när Archie väl börjar trava på detta nya vis så är det inga som helst problem att fortsätta- det är som en ny gångart för honom känns det som så DET är ju positivt i alla fall.

Även idag blev det ridning av en stycken häst hos NN- lika nyttigt och kul som alltid.

En snabbtur till Malmö har också avverkats- jag behövde dels hämta en beställd biblioteksbok och dels köpa lite saker- mer om detta i kommande blogginlägg.

Vissa av familjemedlemmarna unnade ”sig” (läs: JAG BETALADE) nya skor för 1000 kronor idag- Archie…du har det bra du grabben….

Della vilar sig inför stundande dressyrpass. Archies bakdel är en skön avlastningshylla ser det ut som.

Idag tvingade jag två yngre inackorderingar i stallet att tävla om vems häst som har snyggaste svansen.

Har man en häst som har SLINGOR och VÅGOR i den megatjocka och mycket mjuka svansen vet man på förhand vem som går segrande ur en sådan tävling och det var bara för flickorna att krypa till korset och erkänna: Archie rules :)!

Visst ser det mjukt och skönt ut- ett sädesfält jag gick förbi på min promenad med Soya idag.

Jag känner att jag börjar sjunka djupare och djupare ner i förslappningens träsk men ärligt talat; det är skönt och jag njuter :).

Dagen började förvisso i ottan; herr Brun skulle ridas ORDENTLIGT hade jag bestämt mig för.

Vi har haft lite väl många dagar de senaste veckorna där passen har varit liiiite för kravlösa.

Skönt för både ryttare och häst förvisso men det är för det första inte riktigt min grej och för det andra är tanken att vi ska tävla på söndag- då får man nog vara liiite mer förberedd känner jag.

Idag red jag nästan uteslutande linjer ur LA:4-programmet och efter ungefär halva ridapasset började Archie trava med sin ”nya” trav- den där han swingar så härligt i ryggen och lyfter mig lite ur sadeln för varje steg.

Nu finns det ju hästar som travar på detta vis heeela tiden men då min pålle inte hör till denna kategori är jag mycket glad de stunder jag lyckas få till detta ”swing” och jag arbetar aktivt på att dessa stunder ska bli längre och längre.

Då är det bara att ”åka omkring” känns det som, allting blir mycket lättare och jag kan sitta stilla och bara njuta.

Så detta är ett framtidsprojekt: mer swing!

Dagen har i övrigt ägnats åt att PRATA, PRATA, PRATA, en favoritsyssla jag har och behärskar väl :).

Både stallkamrater och NN har plågats av min svada- undrar hur många som ser fram emot att min semester ska ta slut :)?

Idag fick jag också tillfälle att bevisa att det inte bara är ”mycket snack och lite hockey” genom att provlasta en häst i stallet.

Jag utger ju mig för att vara lite av en lastningsexpert och nu var det upp till bevis vilket jag, även om eget beröm luktar illa, tycker att jag klarade galant- med god assistans av min ofta anlitade medhjälpare, hästskötare Lina.

Den tidigare så ovilliga hästen gick fint in i transporten och imorgon ska vi fortsätta detta arbete tänkte jag- det är viktigt med kontinuitet i början för bästa resultat.

Soya har fått sig några sköna promenader, först med maken som tog den långa, dagliga morgonrundan och sedan med mig vid två tillfällen, både ensam och i sällskap av Madde och hennes vovve Hjalmar.

Hade förresten en del mycket roliga diskussioner i stallet- mer om dessa i morgondagens blogginlägg som jag misstänker att även icke-hästintresserade kan roas av :)!

För att känna oss lite ”nyttiga” idag satte maken och jag igång med en städning av huset i morse men det är nog det enda vettiga jag fått gjort :).

Annars har jag mest ”flummat runt” och pratat med diverse stallkompisar och småpysslat i stallet samt även besökt NN:s stall bara för att ”kolla läget”.

På eftermiddagen fick jag ett mycket trevligt besök av en bloggläsare med make och vi satt och pratade om allt möjligt roligt en god stund.

Archie fick ett lugnt pass idag med mest skritt på våra grusvägar samt några varv på NN:s utebana.

Det var både varmt och en del insekter efter oss så det var inte riktigt läge att sätta någon större press på fålen kände jag.

Kors i taket- idag regnade det inte när jag steg upp och det har ”bara” regnat några kortare stunder under dagen.

Men den ”riktiga” sommaren känns ändå ganska långt borta- trist när man har semester.

En som INTE har semester är Archie- han fick börja dagen med att traska bort till NN:s relativt upptorkade utebana för lite träning under NN:s vakande öga.

Sedan har det bara varit hagvistelse för fålens del tills stallkamrat Madde tar in honom typ…..nu.

Själv har jag hunnit rida ytterligare en häst hos NN samt äta en god lunch med maken men mycket mer än så har det faktiskt inte blivit.

Känns som i liiite slöaste laget- får nog försöka aktivera mig lite mer imorgon :).

Nu är jag faktiskt mer än lovligt trött på det här evinnerliga regnandet!

Bara för att Archie accepterar att gå i alla väder utan probem betyder det verkligen inte att det är något som jag VILL utsätta varken honom eller mig för men vad ska man göra när det regnar i princip från morgon till kväll?

Idag är det jag som har stalljour i vårt stall och medan jag släppte ut hästarna i morse och faktiskt till och med under hela löprundan i Skrylle kom det inte en droppe regn men sedan har det ”kört på” mer eller mindre oavbrutet.

Även idag var jag hos NN och red en häst och även idag fick Archie gå lite dressyr på vår gräsbana.

Om det var gårdagens lösgörande arbete eller bara det faktum att han ville in i stallet så fort som möjligt men han gick som ett urverk precis hela tiden och fick därför slippa några tuffare övningar och dessutom träffa boxen igen redan efter 30 minuter.

Jag börjar faktiskt misströsta vad gäller om vi över huvud taget får några riktigt varma OCH soliga sommardagar igen- tack och lov är det i alla fall inte kallt än så länge.

Men kommentarer som den en stallkamrat fällde nyss pekandes på sina GUMMISTÖVLAR: ”detta är numera mina ridstövlar” önskar jag icke höra fler gånger, hellre då att hon nästa gång pekar på ett par foppatofflor eller nåt :)!

Idag blev planerings-människan Birgitta utsatt för ett riktigt TRAUMA!

Jag kunde/ ville/ vågade inte rida på morgonen trots att jag infann mig i stallet redan innan 06.00 och det har väl aldrig någonsin inträffat i min rid-historia (att behöva ändra en uppgjord plan).

Men regnet hade åter börjat ösa ner och ridhuset är fortfarande stängt medan grusbanan står under vatten och gräsbanan inte långt därifrån.

Och att då rida i en 2-månader gammal (läs: NY) 30.000 kronors sadel, med en häst som ska skos om ungefär en vecka (risk för avtrampade skor i leran) och utomhus i hällande ösregn….nä…där gick gränsen till och med för rid-fanatikern Birgitta.

I stället åkte jag hem medan jag i bilen väste fram mantrat ”det ÄR inte världens undergång- du KAN rida senare på dagen”.

Senare på dagen blev det mycket riktigt ridning, först hos NN där jag red en av hennes hästar och sedan i ”mitt” eget stall där jag red Archie.

Gräsbanan hade torkat upp en hel del trots flera skurar under dagen och var inte alls lika vattensjuk som igår så det var inga problem att ”dressera” lite på den.

Tyvärr kom det ytterligare lite regn medan jag red så jag åkte tämligen blöt för att handla mat.

Det är inte ofta jag står vid spisen men idag blev det en god köttfärssås med en massa olika bönor och pasta till det.

Gårdagens myckna regnande kunde givetvis inte passera obemärkt- både vår egen och framför allt NN:s utebana var fullständigt ”dränkta”.

Vår gräsbana var även den mer än lovligt bevattnad men jag valde ändå att klafsa runt på den eftersom jag ville hoppa lite.

Och jag misstänker att det var just det klafsiga underlaget som påverkade för Archie hoppade de mycket låga hinderna med extremt lyfta framben- som en riktig hopphäst :)!

Jag vågade inte höja mer och hoppades (ordvits!!!) också att skorna skulle sitta kvar så efter 30 minuter slutade jag men då hade Archie också både jobbat och hoppat väldigt fint- som vanligt i dessa sammanhang med sitt hack.

Jag klarade mig undan regnet under ”hela halvtimmen” men sedan dröjde det inte länge förrän regnet körde igång igen.

När jag begav mig till NN för stallarbete kort därefter var jag tacksam över att Archie hade regntäcket på sig och det visade sig också att det skulle regna i flera timmar.

Lunchen avåts som så ofta på ”Två kockar”- helstekt oxfilé – och sedan har jag faktiskt inte gjort något mer ”nyttigt” utan har ägnat tiden åt internet, Ridsportläsning, stallbesök med snack med andra inackorderingar och andra trevliga saker man kan ägna sig åt när man är ledig:)!

Nu tycker jag att dagarna skenar iväg aldeles för snabbt och snart har ju halva semestern gått! Inte kul!

Dagen inleddes med en jättebra lektion för NN- vi gjorde inget superavancerat (skolor, förvänd och rättvänd galopp på volt mest) men Archie kändes jättefin!

Jag inser (igen….suck…när ska man lära sig?) att det är mycket upp till mig om Archie ska tillåtas att ”gå in i sig själv” och såsa ihop.

När han börjar gå långsammare sitter jag oftast bara och tänker ”oj vad trött jag blir av att driva” i stället för att ge honom en-två rejäla hjälper varefter han faktiskt svarar och tuffar på jättefint.

Ja, jag VET att det låter så självklart i skrift men jag har så lätt för att bli för passiv när jag rider.

Idag tänkte jag i stället ” nu får det inte gå ett enda steg där jag känner mig trött- då djävlar….” och fy tusan vad Archie svingade iväg. Så det bevisar bara att det går att påverka den lille rackaren och faktiskt ganska lätt också bara man GÖR något.

Sedermera blev det även ridning av 2 av NN:s hästar och jag är verkligen mycket tacksam över denna möjlighet att vidga mina vyer ridmässigt.

Hela eftermiddagen har bestått av regn, ösregn, hällregn och mera regn så jag hoppas verkligen på ”bättre tider” snart och i alla fall tills imorgon.