Inlägg i kategorin Hundinlägg

Dagens (hund)fråga

Och nu när vi har pratat om fördel/nackdel ston vs valacker så är det väl naturligt att vi diskuterar samma sak vad gäller HUNDAR,
don´t you think :)?
 
Så frågan som lyder är:
 
Påverkade könet ditt val av hund? Om ja, på vilket sätt/ varför? Skulle du resonera annorlunda idag?
 
Själv har jag ju haft ”2 av varje”, dvs 2 han-hundar (greyhounds) och 2 tikar (schäfer + nuvarande whippet).
 
Personligen tycker jag inte att någon av hundarna har uppvisat något eventuellt köns-specifikt beteende utan de har alla varit underbara, snälla och lydiga hundar som aldrig visat några arga tendenser mot andra hundar oavsett kön eller ras.
 
Observeras ska dock att jag köpt alla hundarna i vuxen ålder så något valp-stadie har jag ingen som helst erfarenhet av.
 
När vi köpte Soya ville vi ha en whippet och min erfarenhet av vinthundar är att deras könstillhörighet inte är lika avgörande/ präglande som hos en del andra raser. Jag kan ha fel så klart men utifrån de många hanhundar jag mött i vinthundskretsar så VERKAR de inte lika benägna att bråka och slåss som andra rasers män?
 
Så även om jag FÖREDRAR tikar så skulle jag inte lika snabbt sortera bort en vinthundshane som jag skulle göra om jag plötsligt fick för mig att köpa exempelvis en rottweiler.
 
Detta är kanske bara fördomar och ”trams” från min sida men så skulle jag ha resonerat.       

Dagens (hund)fråga

Härom dagen fick jag en intressant fråga av en bloggläsare som själv har hund och denna undrade om jag har funderat på att kastrera Soya.
 
Läsaren hade gjort detta med sin fullt friska hund och var mycket nöjd över detta beslut och jag frågar därför den samlade läsekretsen:
 
Ska man kastrera tikar ”bara” för att slippa löp och eventuella framtida sjukdomar? Ser ni några risker, har ni bra eller dåliga erfarenheter?  

Dagens (hund)fråga

Vad kännetecknar en hundägare?
 
Ja, det finns så klart många olika saker som kan känneteckna någon som har hund och det kan delvis bero på vilken RAS man äger, om man tränar något speciellt med hunden (lydnad, spår, lure coursing, hundkapp osv) och vad man själv är för en pesonlighetstyp men en sak vågar jag nog påstå kännetecknar de flesta med hund:
 
HUNDBAJSPÅSARNA :)!
 
Jag och en arbetskamrat konstaterade igenkännande att man som hundägare har dessa jäkla påsar ÖVERALLT- i vartenda klädesplagg (byxor, jackor- allt med fickor)  och i väskor, bilen och alla andra ställen där de kan vara ”bra att ha”.
 
Som boende ute på vischan ska jag erkänna att jag inte använder mig av påsar speciellt ofta just DÄR men i övrigt vet man aldrig när och var hunden behagar att ”sätta sig” och då gäller det att vara redo :).   

Prosit eller vad hände med Soyas näsa?

I natt, faktiskt exakt klockan 00.00 vaknade jag av att Soya nös riktigt rejält och gång på gång.
Det hör till saken att hon i vanliga fall aldrig nyser så när kanske 12-15 nysningar hade dånat över sovrummet var jag tvungen att sätta mig upp i sängen och titta till henne.
Soya verkade inte speciellt bekymrad utan halvlåg stilla vid mina fötter med den skillnaden att hon fortsatte att nysa 2-3 gånger i stöten med kanske 30 sekunders intervall.
Jag blev faktiskt otroligt bekymrad direkt- sist jag hörde talas om en konstant nysande hund var nämligen i somras då en av Soyas whippetvänner Ville råkade ut för just detta- bara sådär.
I Villes fall kunde man först efter det andra veterinärbesöket konstatera att han hade fått in ett grässtrå genom näsan (!) och det var detta som irriterade hela tiden- typ ett dygn innan man löste problemet.
Där jag låg i sängen, fortfarande sömndrucken såg jag framför mig hur jag nu skulle behöva köra till djursjukhuset i Malmö mitt i natten och i det snökaos som råder för låta henne vrålnysa hela natten skulle jag aldrig uthärda.
Innan jag hann sätta planen i verket upphörde dock nysningarna lika fort som de börjat och jag låg sedan en stund och funderade på om Soya kanske hade fått in något litet dun från vårt enorma täcke i näsan.
Denna tankebana visar bara hur trött jag var för när jag gick igenom allting i huvudet i morse insåg jag att vi inte alls har något duntäcke (det måste ha varit ett önsketänkande från min sida) utan ett helt ”vanligt” täcke från IKEA.
Soya har tack och lov inte nyst en enda gång sedan spöktimmen och nu återstår bara en sak att göra: skicka maken på HÖRSELUNDERSÖKNING :)!!!!
För hur man kan sova sig igenom femtioelva skallrande nysningar från någon som ligger 30 centimeter från en övergår i alla fall min fattningsförmåga :)!!!
Och NEJ Micke….jag har INTE drömt allt detta *GARV*!!!!

Lite bilder från dagens Järavallen-besök

Idag var det åter minusgrader och väldigt kallt i vinden. När Soya och jag hoppade in i bilen igen efter 2 timmar var i alla fall jag ganska frusen- alla Michelinkläderna till trots.

Det märktes av det var betydligt varmare igår- på sina ställen fanns knappt någon snö kvar.

Idag valde vi rundan runt en av sjöarna på Järavallen- fast det var det allt annat än badväder.

Efter att vi hade promenerat med Åsas och Robbans whippar anslöt en vän till dom, Karin, med 2 galgo-tikar (4 och 5 år gamla). Soya och galogtjejerna fick roa sig med Scooby Doo, Åsas sloughi och det var inga problem för dom att samsas.

Här en av galgo-flickorna med Scooby Doo eller som han egentligen kallas: Bubben :)!

Jag och mina vakthundar (NOT)

Jag har ibland funderat på vad min kines skulle göra om jag blev attackerad av någon när vi är ute och går eller om någon hade brutit sig in hemma hos oss.

För att vara så mesig och snäll som Soya ju är så har det förvånat mig att hon nästan alltid skäller till ganska argt om någon som hon inte känner kommer hem till oss men å andra sidan är det verkligen ett spel för galleriet; hon tystnar omedelbart och ser mer glad ut än något annat när hon väl möter besökaren på nära håll.

Ute har hon vid enstaka tillfällen skällt till av förskräckelse om någon har dykt upp hastigt i mörkret men inte heller då hon hon gjort något utfall eller så utan sett till att hålla sig på behörigt avstånd.

Så jag gissar att det nog är en tämligen falsk trygghet jag känner när jag har Soya med mig på ställen dit jag aldrig skulle gå/ springa ensam (i Skryllegården i mörker tex) , hon är nog inte mycket att förlita sig på i skarpa lägen eller så skulle hon kanske förvåna mig? Förhoppningsvis behöver jag aldrig undersöka detta närmare…

Min schäfertik Ketty var om möjligt ännu mildare än Soya men på grund av sitt utseende (läs: ras och de fördomar som följer med den) så kunde folk känna respekt för henne vilket jag ibland utnyttjade.

Om vi gick någonstans där jag inbillade mig att tex ett gäng ungdomar kunde ”få för sig något” brukade jag dra henne till mig och väsa, fast fullt hörbart ändå ”håll dig lugn nu”.

Hade de som mötte oss vetat att jag då tilltalade världens i särklass mesigaste hund hade de gapskrattat åt denna kommentar men i det fallet var det bra att de dömde hunden efter håren ha ha!

Fråga till hund/ whippetägare: använder ni hundskor?

Precis som jag för några år sedan förlöjligade alla som hade täcke på sina hundar (får väl skylla på att jag inte visste bättre) så trodde jag aldrig att jag skulle ställa en fråga som den i rubriken.

Men nu gör jag det och anledningarna är två:

Dels ser jag på nätet att det faktiskt finns olika sorters skor som man kan använda till sin hund och då inte bara i ”utspöknings-syfte” och dels så märker jag att Soya, då hon går/ springer i kyla/ snö faktiskt verkar lite besvärad i sina tassar av och till.

Hon kan börja hoppa på 3 ben korta sträckor tex och även om det går över snabbt så är det ju ändå tecken på att hon inte är 100 % tillfreds.

Så vad säger ni och vad är era erfarenheter?

Har ni använt hundskor och har ni i så fall exempel på bra skor som fungerar för långa promenader utan att kasa av, ge skav osv?

På hundpromenad i snön

Idag var det ca – 7 grader när jag körde till Järavallen för att träffa Robban och doggysarna- rekordkallt för säsongen med andra ord.

Det gällde att hålla igång hela tiden och Soya måste springa lös för att inte tappa sugen och för att kunna hålla värmen, annars sätter hon sig på rumpan och vill hem :).

Att lyckas få med alla 4 hundarna på samma bild är inte det lättaste…

Här dansar de….om inte runt granen så runt ett annat träd på Järavallen.

Mimmi med snö på näsan….

Sloughin Bubben, av undertecknad omdöpt till Scooby Doo (de är sååå lika tycker jag) poserar.

Nä…nu får det vara nog med fotografering….jag drar….