Måndag- rekordkyla

Jag kan inte påstå att jag märkte något särskilt när jag klev ut ur huset i morse men när jag vred om bilnyckeln såg jag att temperaturmätaren visade minus 12 grader. Och innan var jag framme vid stallet var den nere på minus 14!

I Malmö var det bara minus 7 grader när jag kom till jobbet och när jag körde hem hade temperaturen stigit till 2 plusgrader.

Kreon reds i ridhuset och jag koncentrerade mig på att bara rida lugnt och utan press, variera formen mycket ( i den låga swingar det på bra- i den högre inte alls på samma sätt) och jobba med galoppen åt alla håll och kanter.

Jag provade en ny typ av sporrar för skojs skull- ska visa er dom i ett separat inlägg och eftersom de funkade bra tror jag faktiskt att jag ska köpa mig ett par.

Kärlek!

Ibland tycker både maken och jag att Soya ser ut som en liten människa och detsamma tycker jag faktiskt om detta kärlekspar också 🙂 !

Veckan som gått

Genom den gångna veckan har vi både gått in i december månad och fått snö-premiär i mina trakter…..hallåååå sommar….kan du komma SNART undrar jag.

På ridfronten står det väl mest still höll jag på att säga- vi övar på det gamla vanliga och det går väl som det brukar, dvs mestadels bra :).

I tisdags tränade jag för Christina och i fredags var jag iväg på någon form av pay and ride som inte blev riktigt som jag hade förväntat mig.

3 gånger har vi skrittat ut, i torsdags tillsammans med Lady, igår med Hera och i lördags var vi ute en kort runda på egen hand.

Jag skulle kunna klippa Kreon en tredje gång men dels ska det nu bli avsevärt kallare och dels är min erfarenhet att den tredje klippningen ofta gör hästarnas päls lite väl trist, Archies såg ut som en sliten heltäckningsmatta minns jag så jag ska nog försöka att skippa detta projekt.

Soya började löpa i veckan- aldrig efterlängtat men ett nödvändigt ont om man väljer att inte sterilisera sin tik.

Vi brukar ändå komma lindrigt undan, löpen går över efter knappa 3 veckor och vi brukar inte behöva begränsa oss; jag går ändå med Soya lös eftersom här inte finns några hundar (jo ett fåtal men det är tikar och en kastrerad hane).

Veckans ångestprojekt var tveklös besiktningen av min 12 år gamla bil men inte heller i år svek den mig; det enda som behöver bytas är en styrled och någon liten gummidetalj som kostar mindre än 100 kronor.

Jag har aldrig kostat på detta fordon någon dyr service utan lagar det som går sönder och varje år tänker jag att ”NU kommer det en rejäl smäll”.

Jag har dock svårt att försvara att lägga tusentals kronor på just service då min plan är att köra bilen tills den tar slut- skulle jag vilja sälja den får jag inte ut några större summor och definitivt inte vad jag lagt ut på att bara serva den.

Annars har jag i veckan hittat en ny deckarförfattare värd att läsa; Kristina Appelqvist som skriver lättläst och utan avancerade intriger som man knappt hänger med i.

Roligt att NI läser som aldrig förr förresten- jag ska försöka skriva som aldrig förr jag också 🙂 !

Onda Birgitta

Som ni har märkt har jag flera alter-egon. Birgitta 12 år förstår inte det roliga i dessa bilder….

Birgitta 46 står över sådant här och Birgitta 77 är för gammal för att orka bry sig men….

ONDA Birgitta tycker att de är JÄTTEROLIGA!!!!!

Söndag- snö

Jaha…då finns det ingen återvändo…snön kom på allvar till Skåne idag.

Och jag ska inte påstå att det BARA är elände med snö; man kan ju tex träna hästen ypperligt på detta underlag men för min egen del överväger ändå nackdelarna.

Jag tycker att allting går trögare, blir mer svårjobbat, blötare och slaskigare.

Man måste vara på sin vakt på ett helt annat sätt i trafiken och kan ändå råka ut för någon galning som inte är lika försiktig, klä på sig ännu mer, man drar in en massa snö som sedan smälter i både huset och bilen bla bla bla…

Men..det är bara att gilla läget och hoppas att snön antingen smälter bort i rekordfart eller blir liggande på ett ”bra” sätt och inte som en halvsmält sörja.

Jag har haft stalljour i stora stallet idag och märkte absolut av vädret- det har småsnöat nästan hela dagen och hästarna blev lite ”stissiga” i sina hagar.

Muppe-duppe fick äntligen återse sin kära Hera vars ägare varit bortrest en längre tid- nu skrittade vi ut hästarna i en timme i det ändå ganska milda vädret och jag tror att Kreon uppskattade att få vara med sin goda väninna.

Soya har fått springa på åkrarna runt vårt hus med undertecknad i släptåg- vanligtvis går vi på grusvägarna men med snön kan man variera sig mer.

Favorit i repris- bästa borsten

Ja, jag har tipsat er förr och mitt råd står kvar; köp dessa borstar och rengör din häst snabbt och lätt!

Jag var skeptisk innan jag själv provade men nu använder jag min dagligen och tillsammans med en mankborste räcker det för att Kreons päls ska hålla högsta klass 🙂 .

Ryktar gör jag för övrigt ALDRIG- har inte ägt en bra ryktborste på många år och ser numera som sagt inget behov heller.

Samtliga hästar jag ägt har trots detta stoltserat med glänsande hårremmar året runt så något rätt måste jag göra 🙂 !

Ordning i stallet- eller inte, del 2

Att jämna till gödselstacken tar uppskattningsvis 2 minuter per hästägare vilket inte alla tidigare inackorderingar förstod eller verkade vilja ställa upp på.

Numera fungerar det jättebra och ser både trevligare ut och blir lättare att sköta.

Kvarlämnade bajshögar på stallgången ger mig rysningar!

När jag jobbade på ridskolan med ändlösa stallgångar att sopa blev jag ibland ovän med hästägare som skulle ”ta bort det SEN”, dvs när de hade ridit, dvs när alla småfåglar som vi hade en drös av i stallet hade pickat itu gödseln så den låg söndersmulad överallt. Jättetrevligt…NOT.

I nuvarande stallet har vi så liten yta att det är lätt att både man själv och ens häst trampar i en ”kvarglömd” hög och så ser det så äckligt ut tycker jag.

Att lämna stallgången osopad efter att man har kratsat hovarna ser inte heller så trevligt ut!

Känner ni igen dessa irritationsmoment? Förekommer de i ert stall?

Speciella annonser del 479, för amstaff-älskarna

Jag upphör aldrig att förvånas hur det finns hemsidor, intresseföreningar och affärer för jordens alla hobbys och intressen man kan ha och denna gången ”sprang” jag på en hemsida där man kan köpa framför allt amstaff-produkter, både alla möjliga kläder till vuxna och barn som liksom visar att man har en amstaff (till och med kalsonger 🙂  ) men även grejer till själva hunden.

För ett tag sedan hade jag en diskussion med, inte en amstaffägare men däremot en pitbull-dito.

Båda raserna har ju ett (oförtjänt????) dåligt rykte i Sverige och även om jag själv har träffat på representanter för båda raserna som varit gudasnälla så ska jag villigt erkänna att jag alltid blir MYCKET mer på min vakt om jag möter främmande hundar av dessa raser än om jag tex möter en golden eller en labbe.

Hur som helst; den jag diskuterade med kände ofta att folk hade en massa negativa synpunkter på hennes, enligt henne snälla och välskötta hund och jag framlade en teori om att folk kanske har ögonen lite extra på denna typ av hundar, just pga deras rykte.

Att ägarinnan hade ett halsband på sin hund som såg ut ungefär som detta  fast ännu bredare och med ännu längre ”piggar” menade JAG kanske inte bidrog till folks välvilliga inställning och mitt tips var faktiskt att skippa det- att liksom inte skylta med sin hund på detta vis.

Nu tror jag inte att mitt råd hade någon effekt och kanske var det ett dumt sådant? Man kanske ska få ha vilka halsband på sin hund man vill utan att behöva tänka på hur ANDRA reagerar?

Lördag- bättre

Även vi i Staffanstorp vaknade i morse till ”snö”- man kunde i alla fall skönja spår av något vitt som låg kvar på sina ställen men som man i ärlighetens namn hade kunnat blåsa bort om man fann det mödan värt.

Det var även fullständigt vindstilla och detta tillsammans med nollgradig temperatur gjorde att det faktiskt kändes riktigt behagligt att vistas utomhus idag, i alla fall innan solen gick ner- då blir det genast mycket kallare.

Kines-Soya och jag har varit ute och cyklat och Muppis fick ett dressyrpass i ridhuset.

Jag tyckte igår att djuret kändes väl loj; antingen berodde det på att han blev nervös i det främmande ridhuset eller på att jag red utan sporrar eller båda delarna eller för den delen inget av det men idag och med sporrarna på fötterna så gick det kvickare.

Jag red också på träns idag och försökte skärpa mig vad gäller att korta tyglarna och räta upp mig- mina standardfel när jag glömmer bort mig.

Red en hel del förvänd galopp utan antydan till omslag,  varierade tempot, fattade galopp från skritt flera gånger och varierade formen i trav- det var där fokus låg idag.

När jag var nöjd var det fortfarande tillräckligt ljust för att vi skulle kunna skritta ut på vår ”säkra” runda- en tur som tar ca 20 minuter och som går så nära stallet att Kreon hela tiden kan se det vilket jag tror bidrar till att han håller sig lugn och inte ojar sig.

Nu ska jag ägna kvällen åt bokläsning och givetvis underbara Downton Abbey- till och med maken som verkligen inte är någon tv-tittare sitter som klistrad och har även han börjat oja sig när det återstår några minuter kvar av avsnittet och jag säger ”nej…nu är det snart slut…buhu…” 🙂 !