Det börjar kännas lite väl tjatigt att bara mala på om den jäkla blåsten men tyvärr påverkar den mig ganska mycket.

Tack och lov hade maken bokat en date med en annan hundägare i Skrylle (som mest består av skog) så att Soya kunde få en ordentlig långpromenad för igår blev det inte mycket av den varan.

Själv åkte jag och släppte ut Kreon i en inte lika lerig hage som igår- någon nytta har det varit med blåsten som faktiskt har torkat upp hagarna lite.

Hemma igen tog mina matlagningskonster vid- jag gjorde en mycket god kycklinggryta som jag fördelade på 7 portioner- nästa veckas lunchlådor är med andra ord i hamn :).

På eftermiddagen gav jag mig ut på en timmeslång skrittrunda med Kreon och den kunde ju ha varit mysigare om man säger så.

Vinden slet i oss och mina tunna skinnhanskar förmådde inte hålla tillräcklig värme så mina händer var helt stelfrusna när vi kom hem.

I stallet möttes vi av Panter som hoppade upp på min axel och slickade mig på kinden- vilket mottagande:)!

Nu har maken och jag varit och handlat både chips och godis- är det lördag så är det säger Birgitta 12 år!

Semester idag och det första som stod på agendan var att köra bilen till verkstad- frukten av förra veckans icke godkända besiktning.

Super-servicefirman lånade mig en bil över dagen så jag inte skulle vara strandsatt men med det usla väder som rått har jag faktiskt bara varit hemma och i stallet.

Har ju bestämt mig för att inte slösa bort semesterdagarna på att städa och greja med trista saker allt för mycket så det blev bara tvätt av en maskin kläder, tömning av diskmaskinen, klippning av Soyas klor och en lättare dammsugning, annars har jag mest suttit framför nätet och läst en av böckerna jag hämtade på biblioteket igår (Harlan Cobens ”för evigt dömd”).

På grund av vädret har det inte heller blivit några längre promenader med Soya som ju hatar blåst.

Huruvida Kreon hatar blåst eller ej låter jag vara osagt men dagens planerade uteritt ställdes ändå in av hans ägare- turligt nog kunde han löshoppa i ridhuset i stället och det kändes som ett mycket bra substitut.

Klockan 15.00 skulle jag hämta min brummis och planen var då att köra och ombesiktiga den genom den drop-in-service som finns på Bilprovningen.

När jag kom till verkstan visade det sig dock att de redan tagit hand om den ”lilla” detaljen- verkligen fantastisk service som alltid!

Så det var bara att köra hem glad i hågen, Kreon fick ett snabb- besök där jag bara tog ut några bajshögar ur boxen och tittade till honom och nu är alla dagens bestyr avklarade.

Tänkte fortsätta att ha sällskap av herr Coben resten av kvällen- det blir bra!

Även idag blev det morgonritt, dock inte lika tidig som igår.
 
Jag inledde med att trava och galoppera över bommar och cavallettis som låg lite här och där- Kreon klev på bra och jag ser det som både omväxling och lite styrketräning för hans del.
 
När jag hade ridit en stund kom Mini och bytte plats med mig och så fortsatte hon sitt sedvanliga arbete med slutorna och galoppombytena.
 
Min önskan och plan är att det är precis så här Mini och jag ska göra ett tag framöver: Mini ska rida 2 gånger i veckan och träna på det som jag har svårare för och ingenting annat och detta tror jag är mycket bra för Kreon- inte bara för att det givetvis blir lättare för honom med en ryttare som har lättare för vissa saker än en annan ryttare utan också för att jag tror på ”vanans makt”.
 
När man lär in ett nytt moment anser jag att det är viktigt med logik och konsekvens och att en ”röd tråd” följs.
 
I detta fallet tänker jag att Kreon alltid ska veta (så mycket en hästhjärna nu kan ta in) vad som komma skall när Mini sitter upp.
 
När jag sedan rider själv övriga 4 dagar i veckan kan arbetet varieras på olika vis (också viktigt).
 
Idag gick bytesträningen inte lika lätt som de föregående gångerna och det har jag väntat på så det störde mig inte alls utan det är nästan så det ”ska” vara menar jag.
 
Man får i princip alltid en ”dip” i sin träning eller att hästen av en eller annan anledning ifrågasätter/ inte går så bra om vanligt och det ser jag som helt naturligt.
 
Idag blev det en del hopp och skutt och det som gladde mig var att Mini totalt ignorerade dessa utan bara red vidare i lugn galopp vilket liksom helt tog udden av Kreons små försök till att konstra.
 
Hade jag suttit på hade han förmodligen lyckats försätta mig i en helt annan obalans och jag hade då antingen behövt bryta av och rätta till tyglar, mig själv osv eller så hade jag blivit nervös och kanske rent av avbrutit bytesförsöken.
 
Minis metod fungerar mycket bättre, hon gör ingen affär av det inträffade och det gör också att Kreon direkt efter sina hopp och skutt fortsätter att galoppera som om ingenting har hänt- precis det jag vill men aldrig trodde skulle gå att åstadkomma så lätt.
 
Och efter en del diskussioner så blev det ett rent byte åt vardera hållet och då fick Kreon genast sin belöning- slut på ridpasset…också precis så jag tycker man ska göra.

Hej matte, kan vi gå hem nu?

 

Ok, då kommer jag till dig!

För att spinna vidare på inlägget ”Byt häst och bli glad” måste jag berätta att jag redan igår kväll längtade efter morgonens ridpass, trots att det skulle ske i ottan.
 
Jag tycker helt enkelt att det är sååå roligt att rida på min nya häst…fast det tyckte jag i ärlighetens namn att det var med Archie också utom när jag väl hade bestämt mig för att sälja honom.
 
Idag tränade jag på slutor i trav, galoppfattningar från skritt och trav, avbrott från galopp till skritt och sist men inte minst lite travökningar.
 
När man läser det så här så låter det ju ganska avancerat sett till hur lite Kreon är riden men då får man också ta i beaktande att allt detta är sådant som TRÄNAS, dvs därmed inte sagt att det utförs så som det ska vara när det är ”färdigt”.
 
Slutorna börjar likna slutor men fortfarande brister det (givetvis), stundom tappar vi bjudningen eller böjningen men än så länge tycker jag inte heller att jag kan begära att Kreon går med både den samling och kadens som är önskvärd OCH böjer sig i bålen och tvärar exakt lagom.
 
Galoppfattningarna görs numera ganska bra- tänk så fort det går att glömma ”bakutarna” som jag inte sett röken av på så länge….
 
Avbrotten från galopp till skritt- tja…där saknas fortfaranade tillräcklig styrka för det mesta, det kan bli något travsteg emellan och/ eller lite för mycket i handen.
 
Travökningarna avslutningsvis är inte heller mer än…ska vi säga på sin höjd ”6-mässiga” om vi skulle tävla LB- det går bättre om jag rider lätt (så klart) men helt klart behövs mer vila i steget och ett större svävmoment, inte bara att benen trummar på snabbare :).
 
Men som sagt…det är väldigt roligt att träna och jag hoppas att Kreon också tycker detsamma.
 
Han är så tillgiven och kelig, lite ”pillig” på valackers vis och ska gärna undersöka saker i ridhuset om han går lös men håller också hela tiden koll på var jag är och kommer gärna fram och lägger huvudet i famnen på en- vem kan motstå DET? Inte jag i alla fall…

Klockan har inte ens slagit fem men både Soyis och jag ligger redan under värmefilten i soffan och slappar.

Med andra ord har Kreon vilodag- därav den tidiga hemkomsten.

Man har ”hotat” med snöblandat regn om en timme men jag tillåter mig att tvivla- just nu kommer det ett ”rent” regn nämligen.

Härligt att vi klarat oss så länge i alla fall- tack alla som satte snösulor på era hästar för över en månad sedan. Det är tack vare er vi sluppit eländet tror jag :)))!

Kors i taket- det BLEV uteritt idag!

Jag vågade inte utmana ödet för mycket utan valde att ta in Kreon från hans bassäng i förtid- detta eftersom det var ganska fint väder och vindstilla.

”Givetvis” hann vi knappt in i stallet förrän vinden tilltog men jag tänkte ”jag provar att rida ut och verkar det rent omöjligt så vänder jag hem”.

Men det gick att rida hela den planerade rundan (tar ca 1 timme att skritta) och nu börjar ”vanans makt” äntligen att märkas.

Just för att inte ”utmana” Kreon för mycket har jag valt att rida exakt samma runda varje gång jag rider ut och det har helt klart haft önskvärd effekt. Antalet snurrningar är nu nere från typ 50 ( utan överdrift…..) till kanske 5!

Noterade åter att medan en del bilar knappt vågar köra förbi oss, de kryyyyypkör bakom så verkar andra tro att det bästa är att slippa oss så fort som möjligt, dvs gasen i botten är det som gäller!

Hade jag trott att det gjorde någon skillnad hade jag skrivit en vädjande insändare i dagstidningen men det tror jag tyvärr inte på alls. De som kör så vettlöst är om inte annat troligen inte ens läskunniga och de som mot förmodan är det skiter säkert i vilket. Cynikern har talat.

Igår var jag nära att förklara KRIG med vädret, först på eftermiddagen när jag inte kunde rida som jag ville pga blåst och regn och sedan i natt då jag väcktes klockan 03.00 av regndroppar stora som knytnävar som dunkade frenetiskt mot fönstret.

Jag hann mentalt avboka både dagens promenad i Dalby med Åsa och inse att det inte skulle gå att släppa ut några hästar i hagarna innan jag somnade om men otroligt nog vaknade jag till TYSTNAD, dvs det hade både slutat att regna och blåsa.

Så morgonen har ägnats åt att släppa ut 15-talet hästar som fick simma ut i respektive hage- det gick fort att förstöra dessa trots att vi haft torka så länge innan allt regnet kom.

När stallsysslorna var avklarade körde jag planenligt till Dalby och mötte Åsa och hennes doggys och sedan gick vi i helt vindstilla och ibland nästan soligt väder i nästan 2 timmar.

Nu håller jag tummarna för att vädret och jag är kompisar igen- jag skulle så gärna vilja rida ut med Kreon om någon timme och vädret allra

Usch, idag har Skåne verkligen (åter!!!) visat sig från sin sämsta sida!

Massor av regn och massor av blåst i kombination- kan det bli sämre?

När klockan var 12 och det hade ösregnat i säkert en halvtimme så veknade mitt annars ganska hårdhudade ”hag-hjärta” och jag körde till stallet för att ta in Kreon trots att det egentligen återstod några timmar till ordinarie intag.

Och jag är glad att jag kom och det var Kreon också!

Stackaren stod helt ihopkurad och började gnägga när han såg mig (vilket han annars bara gör när jag morgonfodrar) och sedan gick han som ett lamm mot stallet, han som vanligtvis kan sprätta omkring, framför allt om det är blåsigt.

Väl i stallet fattade jag det korkade beslutet att rida- ja, det mycket kloka var att jag begrep det farliga i att följa ursprungsplanen som var uteridning men jag borde inte ha tagit ut hästen ur stallet i så dåligt väder över huvud taget.

Vi blåste in i ridhuset och väl där lät det som att världen höll på att rämna utanför.

Kreon var otroligt på tårna och även om man kunde tänka ”bra träning på hemmaplan” så fann jag faktiskt för gott att avsluta passet efter bara en liten stund.

Det var inte precis så att Kreon BEHÖVDE gå hårt, han har gått tillräckligt i veckan, och att sitta på en häst som var spänd som en fiolsträng och hoppade till hela tiden kände jag att jag kunde vara utan.

I affären idag hittade jag en pocket med min favoritförfattare Harlan Coben- DET och en god
middag som jag faktiskt orkat tillaga ska bli dagens njutning i väntan på Downton Abbey, det bästa som visas på svensk tv just nu!