Båda mina hästar är väldigt förutsägbara med vissa saker och det försöker jag dra nytta av om jag är lite alert.

Frenchie ställer sig och kissar säkert 7 gånger av 10 både när han ser mig vid lunchfodringen och vid intag (dvs ute i hagen) och när jag kommer in i stallet på morgonen skulle jag säga att han gör det minst 9 gånger av 10.

Att han kissar utomhus är så klart jättebra men tyvärr är jag oftast inte tillräckligt vaken och snabb själv på morgonen för att hinna ställa en hink eller bajsupplockaren under honom. De gånger jag hinner bryr han sig inte och kisset slipper hamna i boxen.

Bibbi har inte Frenchies utomhus-kissvanor men däremot kissar hon alltid i boxen direkt vid intag och numera är jag ”med” för det mesta och sätter bajsupplockaren så att den fångar upp allt kiss.

Jag slipper gärna så mycket urin som möjligt inomhus (även 2 liter om dagen blir över 700 liter om året) och ”många bäckar små” ha ha ha!

Jisses så mycket hästplågeri som sköljer över oss just nu! Både Hippson och Ridsport har i flera artiklar visat väldigt bedrövliga exempel på hästfolk som beter sig rent ut sagt för djävligt åt.

Och jag tycker att det är så bra att det numera höjs arga och förkastande röster när det visas saker som jag VET att vi är många som har sett massvis av gånger tidigare genom åren men antingen inte vågat säga ifrån om eller ens fattat hur fel det är.

Men med detta sagt börjar jag känna att det på sociala medier ibland faktiskt börjar gå till överdrift när det gäller att visa korta sekvenser på diverse ritter som man hittar allt möjligt att anmärka på. Jag tycker synd om vissa ryttare som nu granskas med lupp för att ”man” ska hitta minsta lilla att klaga på/ förkasta eller rent av fördöma. Tonen är MYCKET hård ibland.

Man kan absolut argumentera att ”har man inget att dölja så….” men dels vet jag att alla filmklipp inte har lagts upp av den som kritiseras och dels tycker JAG att sekund-korta sekvenser kan ge en missvisande bild av whatever.

Alla hästar kan tex bli mkt spända i vissa miljöer och då är det inte alltid lätt att tex inte ta tag i hästen lite för mycket i korta stunder. Ingen ursäkt men en förklaring. Och att främlingar på nätet ska sitta och tycka en massa om detta känns inte så smakligt för mig, nej.

Kan i sammanhanget nämna att jag på ett forum för ett tag sedan såg en diskussion där vuxna hobbyryttare hade lagt upp filmer på när de själva red.

Alltså…jag har aldrig utgett mig för att vara en stilryttare själv, det VET ni som har läst bloggen länge, men en majoritet av filmerna tyckte jag visade urkass ridning som jag aldrig i livet hade visat upp på sociala medier.

Och i samma forum kan man sedan sitta och hacka på ryttare som deltar i OS, VM osv !?!?

Och nej, jag menar inte att man inte ska få klaga på andra bara för att man är kass själv men liiiite mer nyanserade diskussioner hade i alla fall jag önskat så att inte snart sagt varenda ryttare som filmas ska sågas jäms fotknölarna.

Känner ni igen er?

Jag tycker bilden är rolig och ofta när man tycker att något är kul är det för att det finns ett större eller mindre mått av igenkänning i situationen.

Fast faktiskt känner jag inte alls igen mig för egen del; kanske för att jag innan jag hade eget stall alltid bara har haft en häst i taget att ta hand om och både nu och då har stått på ”enkla”, lättjobbade anläggningar.

Den gången jag akut flyttade till ett stall som visade sig vara så svårjobbat att jag tillbringade oproportionerligt lång tid med att bara mocka till och rida en häst flyttade jag därifrån efter bara 2 månader. Jag minns fortfarande hur jag stod och grät i duschen efter ett stallbesök (av pur leda) och så ska det absolut inte vara!

Men jag förstår också att vi alla har väldigt olika gränser för hur mycket vi både orkar med och tycker är ok kring allt med att ha häst.

Jag vet tex en hästägare som lägger så många timmar per vecka på att bara preparera sin utebana så att den blir ridbar att jag för egen del inte hade orkat ens hälften utan att tröttna.

Andra lastar och kör sin häst till ridhus flera gånger i veckan med flera timmars total åtgång per vecka och några varken kan eller vill rida långa perioder pga vädret och har eller har inte ständigt dåligt samvete pga detta.

För mig var mitt miniridhus avgörande för flytten till Ryhus eftersom jag är en utpräglad inomhusryttare som dessutom vill rida 5-6 dagar i veckan året runt. Och det hade jag aldrig kunnat göra här i vissa perioder utan ridhuset.

Jag tycker också att jag har ett väldigt lättarbetat stall med gödselstacken bokstavligen utanför stalldörren och med strö och stråfoder som jag har organiserat så att det är lätt att hantera.

Och det är sådant jag tror ”sliter ut” en del hästägare och då menar jag inte bara rent fysiskt utan även psykiskt; om mycket är svårjobbat och tar tid. Få av oss har obegränsat av det sistnämnda och när man hela tiden måste stressa eller avstå pga tidsbrist tror jag att det är lätt att man ledsnar.

Här kommer ett litet tips om du tex ska ut och leda din häst i skogen.

Många använder sig av ett enklare ”ledträns” när de longerar/ tömkör/ går med hästen och detta kan sakna både käkrem och nosgrimma.

Skulle hästen i ett sådant träns kasta sig KAN det hända att tränset åker av och är man då tex i skogen kan det bli ”bye bye hästen….vi ses hemma…”..

Ett sätt att förhindra detta är att ha grimma under tränset och att sätta fast grimskaftet/ tömmen i både bettringen och grimman så som på bilderna.

Kasar tränset av sitter hästen fortfarande kvar i grimman och dessutom kommer tränset att dingla utmed hästens sida och inte ramla i marken.

Och nej….jag har aldrig tappat Frenchie enligt ovan och ingen annan häst jag varit ute och gått med (däremot en som jag tömkörde på vägarna) men det är bättre att vara safe than sorry.