Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Idag kom min fina vän Elisabet och red med mig i skogen! Jättekul med sällskapet och trevligt att umgås med människor som ger positiv energi.
Sitter och läser att någon nu säljer hö för 10 kronor kilot och priser som dessa kan bli en tråkigt verklighet för vissa i år.
Här en annan sak man bör se upp med; foderstölder!
Själv förvarar jag allt foder inomhus; dels av ovan anledning, dels för att det ser prydligare ut och risken att vilda djur skadar balarna minimeras.
Det positiva i artikeln är i alla fall att det finns de som vill försöka hjälpa om de kan.
För jag läser också om tex en arrendator som hellre kör ner allt sitt gräs till hösten än att han låter någon ta vara på det gratis/ mot en mindre peng trots de tuffa tiderna i år.
Man undrar ju hur mycket som är en ren princip där personen hellre slänger något än låter någon annat ha glädje av det för arrendatorn skulle ju själv TJÄNA på att låta någon ”göra vid” hans mark helt gratis.
Då slipper arrendatorn allt jobb för egen del och har samtidigt hjälpt någon ”i nöd”.
Jag går ju själv och tar gräs på fältet bakom vårt hus som kommer att köras ner (putsas) någon gång i sommar om det då ens kommer att finnas något kvar att ta.
Som en spin-off på det här med nyttan av kontakter som vi diskuterade igår vill jag även ge några tips om hur man kan göra en bra affär med lite tur och skicklighet.
Även här kan kontakter spela en stor roll eftersom en del saker/ tjänster aldrig ens kommer till allmänhetens kännedom genom tex annonser utan enbart sker via kontakter.
De flesta tränare tex brukar (behöver?) inte annonsera ut sina tjänster och samma sak gäller för de duktiga hovslagarna som snarare har för mycket jobb än behöver jaga kunder.
Även djur och varor sälja många gånger via kontakter och så har jag själv köpt mycket.
Så har man många kontakter ökar man absolut sina chanser till en bra affär.
En annan möjlighet till bra affärer är att vara vaken och på hugget och tex titta efter vad det nu är man vill köpa på annons regelbundet.
Ju aktivare man är och desto mer frekvent man plöjer igenom olika annonser desto större chans har man att hitta det man vill ha och nästa steg efter att man har hittat det är att AGERA SNABBT.
Ska man hålla på och fundera, vela fram och tillbaka osv så hinner många saker bli sålda, så är det bara.
Jag har själv annonserat ut en del saker som har blivit sålda inom 2 timmar!
Ska man köpa något dyrare är det viktigt att ha ekonomin klar innan man lägger ett bud för det är samma sak där.
Säljaren har kanske redan köpare på kö och har inget behov av att vänta på att du ska låna ihop pengar eller få en kredit godkänd eller whatever.
”Cash is king” håller väl på att bytas ut mot ”endast swish” i en del fall men du får i alla fall se till att ha pengarna redo i någon form!
Vi kan inte prata om ”bra affärer” utan att beröra ämnet prutning som man verkligen kan ha delade åsikter om.
En del prutar på allt och rejält, andra skulle inte drömma om att göra det alls, vissa tycker man är oförskämd som prutar och tja…det finns alla varianter.
Själv försöker jag ofta pruta och lyckas oftast men jag är avkomma till en man som hade prutning som konstform och som kunde få folk att skänka honom saker och nästan tacka för att han befriade dom från whatever fast de från början hade tänkt sig x kronor i förtjänst.
Idag var jag uppe lite tidigare än vanligt eftersom jag skulle skritta ut på Frenchie innan en heldagskonferens.
Att rida efter jobbet har jag aldrig haft ork till (när jag jobbade dagtid) och idag är det dessutom jättevarmt ute just nu medan det var helt ok i morse.
Jag funderar på om och vad hästägare, stallägare och bönder lärde sig efter torkan 2018?
Själv lärde jag mig att alltid ha lite marginaler med fodret ( så att inte allt är slut direkt efter sommaren) och att också ta tillvara på sådant som många inte hade orkat ha bry med.
Jag ger tex lite sly av sådant hästarna äter, jag torkar brännässlor och framför allt hugger jag gräs som jag ger Frenchie vid intaget för att spara på höt. Ponnyn vågar jag inte ge färskt gräs annars hade han också fått.
Så det finns sätt för VISSA att få lite helt gratis foder; det handlar i dessa fallen mest om hur mycket man har tid och energi att lägga på dylika projekt.
Sedan har inte alla gräs i sin närhet som de bara kan ”ta”- det fattar jag så klart.
I mitt Facebook-flöde kom ovanstående bild upp som ett minne just idag; det är Vickster som rensar området utanför dåvarande stalls hagar.
Han gick lös där under uppsikt och tro mig; han och jag (med lie) rensade upp enorma mängder grönt.
Jag håller på en mindre gräsyta utanför mina hagar som jag eventuellt kommer att göra en provisorisk hage till Frenchie åt om torkan fortsätter; honom vågar jag inte ha lös och framför allt inte nu när han är konvalescent men sen så kanske han får gå där under uppsikt.
Ett ämne som jag har berört tidigare och vars betydelse jag bara blir mer och mer medveten om ju äldre jag blir är det här med KONTAKTER.
Det kan inte nog betonas hur stor nytta man kan ha av olika kontakter, när man minst anar det eller behöver det som bäst.
Och det blir dessutom som ringar på vattnet; ju fler kontakter man HAR, desto lättar FÅR man ännu fler.
Jag har olika kontakter att tacka för att jag fått i princip alla arbeten jag haft genom åren, både olika extraknäck och tex mitt nuvarande arbete.
Vicke och Frenchie är köpta tack vare kontakter och ingen av dom var utannonserad och samma sak gäller för Molly och även min första egna hund, schäfern Ketty.
Jag skulle kunna ge massvis av andra exempel på saker jag fått (köpa) enbart tack vare mina kontakter och de ska verkligen inte underskattas även i andra sammanhang.
Kontakter kan hjälpa en på så många olika vis men ska man förvärva dessa måste man själv bjuda till lite.
Om man är väldigt tystlåten, introvert och blyg blir det svårare att skapa dessa band och många gånger handlar det också om att ”ta och ge”, dvs man måste själv också vara beredd på att ge något i gengäld.
Jag är alltid väldigt glad om jag kan hjälpa någon annan att göra en bra affär, hitta något de letat efter eller vad det nu kan handla om- det kostar mig inget men känns bra när jag kan göra någon annan nöjd.
Bilden ovan är tagen bakom vårt hus och där finns ett enormt gräsfält.
Om jag ska skryta: det var där jag gjorde 42 (fyrtiotvå) byten i varje på Vicke för 2 år sedan….tugga på den Frenchman 🙂 🙂 🙂 !
Nåväl, det jag vill visa är att fältet vid denna tiden på året brukar vara så gräsbevuxet att godset som vi hyr Ryhus av kommer och putsar ner allting. Och som synes lär inte detta behövas i år om vi säger så….
Mina hästar lyckas fortfarande hitta en del ätbart i sina hagar och Frenchie sa ”nej tack” till höt som jag la ut i morse.
Han ÄR kinkig med stråfodret men jag får ju ändå tolka detta som att han inte hungrar i hagen precis. I boxen har han fri tillgång.
Mitt mål under hans konvalescens är att om möjligt få upp honom i vikt; en förhoppning jag hade redan innan han blev halt men som kommer att GRUSAS (observera den sorgliga ordvitsen….) om det inte kommer regn snart.
Eller…jag ska nog göda upp den lille skiten men inte med gräs som han betar för egen maskin…
Och nej, han är inte ”för smal” men kunde gärna kunna ha lite mer kött på benen precis som min ”stackars” ponny som jag inte vågar göda.
Han väger avsevärt mindre än när han fick fång, det är en sak som är säker och jag har bett en veterinär att titta på honom som, precis som jag, tycker att det är bättre att revbenen skymtar än att han blir sjuk igen. Svår avvägning det där tycker jag som mäter med en dressyrkärrings ögon. Med andra ord hade båda varit i perfekt hull enligt en hoppryttare och Frenchie säkert t.o.m. en aningens för fet ha ha ha. Jag hoppas också att ni förstår att jag raljerar lite så ingen orsak till oro för mina gossar, jag har full koll.
Idag har jag lagt en liten stund på att besöka Erikshjälpen i Genarp där jag tröstshoppade en del krukor.
Sist jag var där köpte jag några som jag blev väldigt nöjd med; som dessa tex:
Till de nya har jag varken blommor eller jord så de väntar jag med att visa er tills den har något innehåll så att säga.
På temat att utomstående ibland kan förfasa sig över eller ”bara” tycka att det är konstigt/ löjligt att vuxna människor har hästar som hobby/ livsstil så har jag hittat ett exempel på en hobby som för mig är lååångt märkligare…
För så kan det ju vara många gånger; att de som håller på med whatever oftast tar det på största allvar på olika vis medan omgivningen är rätt så oförstående.
Jag tänker på en syssla som jag kände till redan på den tiden jag var gift med en annan man som berättade om detta för mig då han hade ett snarlikt intresse och som jag påmindes om eftersom jag såg det med egna ögon när jag skulle hämta en släkting på Sturup för ett tag sedan.
Jag talar om flight spotting och det kan handla om att man (och ja, det är oftast en man) åker till en flygplats och tittar på/ fotar plan som lyfter och landar.
I morse var det äntligen dags för det bokade veterinärbesöket!
Frenchie såg inte halt ut när jag sprang med honom på löpargången men vid longering syntes en hälta i höger varv, precis som jag har tyckt hela tiden.
Veterinären menade att det såg ut som om Frenchie var halt på vänster fram men när den kotan bedövades såg hon i stället en hälta på höger fram, dvs han är halt på båda fram- en dubbelsidig kotledsinflammation.
Varför denna uppstått kan man bara spekulera i; när jag pratade med Nina om det så menade hon att den framvikt Frenchie går i stundtals och som vi aktivt försöker träna bort kan räcka.
Hästar är ju som vi människor olika och därmed olika känsliga för allt möjligt.
Vi känner väl alla hästägare som rider över stock och sten och vars häst aldrig blir halt och sedan finns det de som gång efter annan får exakt samma skador på x hästar.
Jag har faktiskt aldrig haft en häst med just dubbelsidig kotledsinflammation men däremot flera andra typer av skador så jag tillhör varken den första eller andra kategorin enligt ovan och jag kan inte mer än göra så gott jag kan för att detta inte ska upprepas= rida ännu bättre och ännu mer genomtänkt.
Nu ska Frenchie skrittas från och med onsdag och två veckor därefter och sedan är det dags för återbesök.
Jätte, jättetråkigt så klart men jag försöker hitta något positivt med detta och det skulle i så fall vara att jag ändå hade planerat en vetcheck i sommar då detta hade visat sig så det var ju ”lika bra” att det kom nu när det är varmt och dammigt på utebanan. Och tur att jag inte bestämde mig för någon form av ”aktiv vila” precis innan jag upptäckte hältan för om jag bara hade ridit ut i skogen i 14 dagar hade jag aldrig upptäckt någon hältan men högst troligt förvärrat den.
Henrik började spela golf för ca 3 år sedan och jag märkte snabbt att denna sport har mycket gemensamt med dressyr.
Till att börja med är det en sport där man nöter och nöter, finslipar detaljer och där det ibland handlar om millimeterprecision.
Det är också en materialsport där man kan lägga hur mycket pengar som helst på både viktig och mindre viktig utrustning och vad gäller kläder så är utbudet minst lika stort som det man hittar i ridsportbutikerna.
Det är verkligen inte bara klubba, bag och boll som gäller om nu någon trodde det utan det finns en miljon tillbehör och assessorer så som speciella golfklockor, paraplyer, handskar och jag vet inte allt.
Och precis som inom ridsporten ser jag hur olika parametrar samverkar och påverkar hur väl man kommer att lyckas som golfspelare.
Den ena ytterligheten är de som köper den enklaste och billigaste utrustningen, som spelar när det är fint väder och som packar ner utrustningen när hösten kommer för att ta fram den igen till våren.
Sedan har vi de som min man tex som köper utprovade klubbor, tar privatlektioner, försöker hålla igång året runt så gott det går, tränar lite hemma (i vårt ridhus tex).
Och om vi bara jämför dessa grupper rakt av så har den sistnämnda mycket, mycket större chans att slå den förstnämnda än tvärtom.
Men sen har vi även detta med talang, precis som i dressyren.
Det hjälper inte alltid att ha den finaste utrustningen om man är helt talanglös även om lektioner kan väga upp för mycket.
Jag har försökt att peppa Henrik att just ta lektioner och hålla igång spelet i varje fall lite året runt och detta tillsammans med att han verkar ha fallenhet för golf har gjort att det går riktigt bra för honom och han har t.o.m. börjat tävla.
Faktum är att det oftast går väldigt bra när han är ute på sina rundor och han har sänkt sitt handicap många gånger redan medan det kanske inte alltid har gått lika bra för de han spelat med.
Och även här har jag försökt att ge lite råd; dels att inte bli övermodig bara för att det just nu går väldigt bra för alla kan få dippar och det måste man vara beredd på och kunna ta och dessutom ha förståelse för hur de som det ofta går dåligt för kan känna.
Alla har inte förmågan att alltid vara den där goda kamraten som i alla lägen är översvallande glad åt andras framgångar när man själv misslyckas gång på gång. Så klart spelar man själv inte bättre för att man missunnar andra framgång men man får som den ”framgångsrike” kanske ha lite förståelse för den som inte är lika bra.
Fortsatt sol och blåst här på Ryhus och jag är väldigt nöjd med det sistnämnda.
Hade jag varit på en solsemester hade så här pass mycket vind stört men för hästarna är detta tusen gånger bättre än som det var vissa dagar förra året då det var helt vindstilla och så varmt att jag var tvungen att ta in dom några timmar mitt på dagen.
Jag anpassar mina hästars hagtid väldigt mycket efter vädret året runt men vill verkligen ha dom ute så mycket det bara går sommartid och helst inte ta in dom innan 19.30-20.00 i alla fall. Då vill de absolut in och står och hänger vid grinden. Och när jag jobbar kan de inte vara ute längre oavsett.
Bilderna föreställer en självsådd pensé som har sett så här fin ut i veckor och en monstera som jag köpte på Gekås förra året som en liten planta och som har blivit så här fin utan minsta skötsel från undertecknad.
Igår lärde jag mig att det finns ”utlästningsspray”. Behöver ingen för egen del men tänker att om någon har tex trånga ridstövlar kanske det kan vara värt ett försök?
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer