Inlägg i kategorin Hästhälsa/ foder

Måndag- halt häst

Jaha…då var det dags att stå med en halt häst igen och denna gången är det banne mig knappt så att jag tror att det är sant…hur det hela har gått till.

Jag valde att inte skriva om detta redan igår för att inte verka för mycket drama-queen men efter att ha longerat Vicke i morse råder det ingen tvekan om att han ÄR halt.

Igår var jag som tidigare nämnts ute och skrittade (ensam) och det hela förflöt helt utan problem de första 20-25 minuterna ungefär.

Då plötsligt, och verkligen från INGENSTANS känner jag hur Vicke känns halt och ju fler steg han tar desto värre känns det.

Jag befinner mig då på en spikrak grusväg med lite vattenpölar och har inte känt varken något feltramp eller annat som skulle kunna förklara hur hästen från ett steg till ett annat känns så här.

Jag hoppade av och undersökte hovarna och när jag inte kunde hitta något hoppade jag upp igen.

Nu kändes Vicke verkligen jättehalt så jag hoppade av igen och ledde honom hemåt, vi var då ca 15 minuters skrittväg hemifrån.

Efter några minuter tyckte jag att han började skritta normalt igen, jag hoppade upp, travade vilket också kändes bra och sedan var vi hemma.

Jag var tämligen säker på att Vicke helt enkelt hade slagit sig själv på ett av frambenen och fått någon form av ”nerv-smäll” som utlöste en så kraftig men snabbt övergående hälta.

När jag kom till stallet i morse var höger framben (skenben och kota) klart tjockare än det vänstra och när jag longerade i ridhuset kunde jag inte se någon hälta i vänster varv men tveklöst i höger.

Archie råkade ju ut för något liknande för några år sedan, också i skritt fast på en grässtig men då kände jag hur han snubblade till ganska rejält- det feltrampet resulterade i ett svullet ben och ca 2 veckors hälta men om utgången blir densamma för Vicke är ju omöjligt att veta i dagsläget.

Så klart finns det inte ord för hur trist jag tycker att detta är men det är faktiskt en tröst eller vad jag ska kalla det att jag inte behöver spekulera i HUR (eller NÄR) Vicke har blivit halt eller tänka att det beror på att jag har ridit för hårt/ fel. För tydligen kan hästar bli halta av att skritta rakt fram….

Att det inte är det frambenet som Vicke var halt på i våras är väl det som har hindrat mig från att bara lägga mig ner och dö.

Och tajmingen är ju verkligen superb (NOT!!!!) eftersom ingen av de 2 kliniker jag vill anlita (Löberöd och Bollerup) har öppet.

Tack och lov har jag fått en tid på en annan klinik redan imorgon och hade det inte varit för att den veterinär jag talade med själv tyckte att vi inte skulle vänta OCH att det är många kommande ””röda” dagar så hade jag nog lyckats avvakta ett tag till men samtidigt vågar jag inte chansa.

Det är lika bra att få veta om hästen ska ha boxvila, ledas, skrittas eller vad så att det inte blir som då jag var ute och gick med Archie när han hade fång…stackars djur….

Dagens (vaccinations)fråga

Jag passade på att vaccinera Vicke igår eftersom han ändå har semester- så gör jag nästan alltid.

Har aldrig ”märkt av” vaccinet på något sätt bortsett från ett enda tillfälle då Heron fick en jätteböld som fick skäras upp vilket ATG-kliniken i Malmö sa att de aldrig varit med om.

Men hur gör ni?

Vilar ni hästarna? Hur länge? Tempar ni? Har ni varit med om några biverkningar?

Sista äpplet

Då var det sista äpplet från grannarnas trädgård serverat för i år.

Väldigt bra att ha egen (och alltså grannens) frukt att servera som lite extra gott 4 månader om året tycker jag även om jag vet att en del hästägare är ganska rädda för att fodra med just äpplen.

Nu blir det ”bara” runt 1½ kilo morötter som kommer att serveras som dagligt godis- vi har möjlighet att köpa 20-kilos säckar för 45:– vilket jag tycker är väldigt prisvärt och förvånar mig att inte fler på anläggningen utnyttjar.

Alla hästar jag haft har verkligen älskat morötter (tveklöst mer än äpplen) och eftersom de också är lite ”lösande” för magen tycker jag att det är bra att fodra med detta för att kanske förhindra eventuella kolikkänningar och dylikt.

Ännu ett klipp-tips

Jag vet inte om ni håller med mig men jag tycker att det ibland kan vara svårt att bedöma en vinter-pälsad hästs EGENTLIGA hull?

Pälsen kan liksom ”fluffa” upp hela hästen så att den till och med kan se tjock ut medan den med pälsen avskalad är…tja om inte mager så i alla fall långt ifrån välnärd.

Vi har en äldre (18 år) häst i stallet som i höstas såg ut att ha fått väldigt tjocka ben- nästan som telefonstolpar ibland.

Jag tänkte för mig själv att det inte är sååå konstigt- hästen börjar som sagt bli gammal och då är det för mig inte jättemärkligt om benen svullnar efter en natt på stall.

Men ni skulle se denna hästs ben efter en helklippning!!!!

Poff så såg den ut som en 3-åring i benen- de var ”glasklara” konstaterade jag både förvånat och med en viss avund eftersom Vickes skånkar tillhör den mer galliga sorten.

Jag hade aldrig trott att en klippning av benen kunde göra såååå stor skillnad faktiskt men det gjorde det alltså.

Detta fick mig också att helklippa Vickes ben som jag egentligen inte tyckte var så håriga att det behövdes.

Men han är som sagt lite gallig både här och där och jag kände att jag inte ville låta mig luras av en massa extra-hår nu på vintern utan verkligen kunna se korrekt status med blotta ögat.

Hans ben (läs smågallor i allmänhet och en stor galla han har i synnerhet) har ju tveklöst blivit avsevärt mindre bara av att det har blivit kallare eller rättare sagt av att det inte längre är sommar- när det var riktigt hett ute såg den stora gallan helt ”galen” ut.

Så detta är alltså dagens tips: klipp hästen om du är osäker på dess egentliga hull och klipp benen om du vill ha en bättre koll på eventuella svullnader och gallor.

Mitt nya fodrings-system eller…..

…..alla sätt är bra utom de dåliga 🙂 !

Som jag nämnde för några dagar sedan har vi två hästar i ”mitt” 7-hästars stall som vid varje morgonfodring tävlar om vem som kan sparka hårdast i väggen.

Ibland hinner jag inte stänga bildörren förrän jag hör hur de kör igång och det är så klart inte bra- varken för hästar eller väggar.

Jag brukar verkligen försöka att skynda mig och ge dessa 2 bankare sin mat först men många gånger hinner jag alltså inte göra det i tystnad hur mycket jag än anstränger mig.

För någon dag sedan slog det mig att jag kunde prova en ny approach och den har än så länge resulterat i total stillhet:
Jag fodrar dessa 2 hästar I MÖRKER för att först därefter tända belysningen och ge resterande djur deras mat.

Detta låter sig ju göras eftersom vårt stall är så litet att jag nästan på centimetern vet var allting finns och alla hästarnas höpåsar hänger direkt utanför deras boxar.

Således är det inte så risky att arbeta i mörker och kan det ge mig tystnad gör jag det gärna.

Kli- long time no see

Igår slog det mig att det var evigheter sedan jag hörde om någon som fodrade med kli.

Jag minns att vi gjorde det i många år på ridskolan och då gavs det till hästar som vi tyckte behövde lägga på sig lite (detta var före Kraffts och alla specialfoders intåg).

Kli är ju väldigt billigt och uppskattat av hästarna så jag undrar om man inte fortfarande skulle kunna använda det nästan som godis/ krubbskrammel till mineraler och dylikt och då givetvis utan att ge några större mängder utan några deciliter per mål?

Vad säger vår foderexpert Anna-Kajsa?

Söndag- bajsglad!

Idag undrar jag om det finns några djurägare som kan bli gladare om deras djur har producerat en ”fin” bajshög än vi hästägare 🙂 ?

Minns en inackordering på ridskolan vars häst i princip alltid var lös i magen.

De få gånger djuret bajsade en mer normal hög kunde hon komma med en bajs i handen (!!!!)  och glädjestrålande visa fram den, som en trofé 😉 !

Själv kände jag mig också överlycklig när jag vid morgonens mockning kunde konstatera att allt var som vanligt med Vickes bajs, dvs bra!

Jag blev smått orolig igår då Vicke bajsade 2 rejält lösa högar- mycket olikt honom och det var med facit i hand så Archies fång började- med en lös mage!

Då såg jag inte alls varningssignalerna och det gick som det gick (många veckors smärta, boxvila bla bla bla…vill knappt tänka på det) men nu är jag långt mer observant.

Inte för att en lös mage måste leda till fång- så klart- men man ska inte heller bara strunta i det om det inte är snabbt övergående.

Men idag är jag alltså ”bajsglad” 🙂 !

Dagens (fodrings)fråga

Idag tänkte jag att vi skulle diskutera en specifik sak vad gäller hästmat: morgonfodringar!

Jag har i många år noterat att många tycker att det är helt i sin ordning att fodra senare på lördagar och söndagar, eller när det är en ”röd” dag eller när man har varit ute och festat kvällen innan eller whatever.

Som den rigida människa jag är har jag många gånger tänkt lite spydigt: tror man att hästarna vet att det är söndag nu?

Så min fråga idag är: tycker ni att det är ok att man fodrar på lite olika tider beroende på omständigheterna och vilka omständigheter är ”acceptabla” i er värld? Och hur mycket ska man få lov att ”slira” från den ordinarie tiden så att säga? En kvart, en timme eller flera timmar?

På vår anläggning fodras det på ganska exakta tider i princip alla dagar i veckan.

Sker det ”slirning” görs detta på söndagarna beroende på vem som har jouren men det handlar då om max en timme efter vanlig fodringstid.

Hade jag haft eget stall hade jag antingen fodrat på samma tider alla morgnar alternativt gett i princip fri tillgång på stråfoder så att hästarna alltid hade något att äta.

Jag hade inte haft ro att sova längre på helgerna tex utan hade hellre somnat om EFTER fodringen.

Äppelträd i hagen?

Eftersom både jag och maken och våra grannar har fina äpplen i massor varje höst och under säkert minst 3 månader har jag tagit med dessa till stallet för att fodra hästarna med.

Mina egna hästar har alltid ätit runt 10 äpplen om dagen och det har aldrig varit några bekymmer- denna mängd delar jag upp på 3 fodringar över dygnet.

Men jag har förstått att en del är mycket försiktiga med att ge äpplen till hästar och vissa gör det inte alls, av rädsla för magproblem.

Detta fick mig att fundera på hur ”man” gör om man råkar ha äppelträd i hagen- för det förekommer absolut.

Låter man hästarna äta ”hur  som helst”, städar man hagen från fallfrukt eller är det så att hästarna blir blasé och inte vill äta efter ett tag?

Vad är era erfarenheter?