Precis när vi vaknade i morse började temperaturen att sjunka från plus en till minus två grader och när jag gick ut till stallet var det fruset i gräset.

Jag la för ovanlighetens skull ut lite hösilage till min ponny och han gjorde som han brukar de gånger jag får sådana ”galna idéer”- han gick inte ens till den utlagda högen utan vandrade iväg för att hitta något halvårsgammalt visset gräs att knapra på…

Den kloke Frenchie åt minsann av sitt hösilage; han som också kan lämna kvar en hel del när gräset inte är fruset.

På tal om att lämna kvar gissar jag att min ponny är den enda hästen i Sverige som står på ”ratat hösilage” !?!

I teorin står han på halm men i praktiken slänger jag in det lilla hösilage Frenchie lämnat över natten (1 kilo kanske?)  och eftersom han (ponnyn) är så sjukt renlig räcker denna påfyllning så pass att jag nästan aldrig behöver lägga in halm.

Extremt konstigt och jag skulle så klart inte slänga in dåligt stråfoder eller låta honom förfoga över en hel box fylld av foder om han var….ursäkta…en NORMAL ponny (som hade ätit upp allt, fått kolik och/ eller vägt 600 kilo…) men han äter bara sin egen ranson och knappt det ibland och då snackar vi kanske 7 kilo/ dygn.

Sedan är jag ganska övertygad om att en ponny som vill och kan äta (han har perfekta tänder enligt veterinär) hinner sätta i sig en hel del gräs på även ”bara” 9 timmar som de är ute just nu så jag är inte oroad, bara road.

Som jag redan har insett för länge sedan har jag den bästa ponnyn som finns, konstig eller ej ❤️!

Bilderna tog jag idag och illustrerar min uppfattning om vardagslyx; ett eget pytteridhus och utsikten från köksfönstret.

Så skönt med uppehåll idag efter att det regnade i princip hela dagen och kvällen igår.

Igår gnällde jag över att jag skrittat i skogen i en timme (frivilligt) men insåg senare på kvällen att det finns långt tapprare ryttare än jag.

En tjej RED hit (tar väl 30 minuter), red i ridhuset och skrittade hem igen- det hade jag aldrig gjort i ösregn OCH kompakt mörker heeeela vägen.

Mina hästar blev förresten av med sitt hagsällskap, korna, som nu har åkt hem. Härligt att de har kunnat gå ute ända tills nu och det var likadant förra året.

Bjuder på en fin bild som jag lånat av en kvinna som tränar i mitt ridhus ibland; jag har faktiskt själv haft en schäfer men det är över 30 år sedan.

Idag hade varit en perfekt dag för en fd hästägare att tänka ”nääää…det där med att sälja hästen var nog inte en så dum idé trots allt”, i alla fall om personen hade mött mig när jag var ute och red i skogen i hällande ösregn, ihopkrupen i sadeln, genomvåt.

För vi som vet…vi vet….

Att det inte bara är tja…not so nice att skritta ut när det vräker ner…man har också en hel del merarbete när man kommer hem, läs: allt läder måste rengöras och fettas in noga för att inte förvandlas till stenhård utrustning.

Så ja, att rida ut just när jag gjorde det var inte dagens smartaste idé precis och när jag tänkte ”lika bra att ge mig ut innan det börjar regna ÄNNU mer” förstod jag inte att det knappt kunde regna mer än vad det gjorde när jag väl satt i sadeln.

Hade jag väntat en timme hade jag kommit något lindrigare undan men men…min kristallkula fungerade uppenbarligen inte idag.

Men som sagt; inget ont som inte har något gott med sig; nu är allt läder putsat och insmort!

Priset ”dagens djurplågare” ger den enväldiga domaren JAG till mig själv för att ha haft min ponny ute utan täcke i detta…ursäkta…pissväder.

Egentligen borde priset delas med ”Klart.se” som imorse påstod att det knappt skulle komma något regn aaaalls under dagen.

Och dumma Birgitta höll regntäcket i sin hand vid utsläppet….tänkte ”det slutar nog snart” och därefter har väderleksprognosen ändrat sig till att det kommer att komma totalt nästan 9 millimeter idag…Noooo shit….

Som tur är kunde jag pga att träden nu är utan löv samt lite tursamma positioneringar från Lillis (dvs var han har valt att stå/ beta under dagen) se honom från vardagsrumsfönstret och konstatera att han verkade obekymrad av vädret och när jag tog in hästarna insåg jag att en mammutpäls banne mig är ”da shit” eller med andra ord ”det bästa regntäcket”!

I morse körde jag samma koncept igår; tidigt ut i skogen för att undvika att träffa andra människor….som om sannolikheten för detta var särskilt stor just idag när det var gråmulet och föll en hel del snöblandat regn på oss…

Tillbaka i stallet tog jag faktiskt några tag med spångrepen i Frenchies hage; jag är ingen manisk hagmockare per se och framför allt inte på hösten och vintern när mycket geggar ihop sig eller fryser fast men idag hittade jag x högar som var lätta att forsla bort till stacken.

Jag har, föga förvånande, blivit förkyld vilket jag ofta blir efter att ha flugit. Både på planet och på flera platser i New York gick det inte att undvika närhet till andra människor så jag räknade med att detta skulle hända.

Eftersom Frenchie bara skrittar kan jag i alla fall vila mig utan dåligt samvete och som jag skrev igår så är det ändå riktigt innesittarväder här.

Henrik och jag har i alla fall gjort köttfärsgryta till typ 10 personer- så skönt att ha färdig mat att bara värma tycker vi båda.

Vi har nästan helst slutat att äta lunch ute just nu; det känns för dyrt med stigande priser samtidigt som man märker att portionerna blir mindre!

För att försöka undvika cyklister, joggare och annat löst folk 🙂 i skogen satt jag i sadeln så fort det hade ljusnat och min strategi höll hela vägen.

Vi träffade inte en levande själ och Frenchie ställde inte en enda ”ska vi verkligen gå här”-fråga.

Sedan jag började skritta efter USA-resan har han vid någon av turerna frågat 1-2 gånger och dessutom backat några steg innan mitt svar ”ja, det kan du ge dig f…n på” har landat i honom men det går verkligen inte att ens jämföra med hur han höll på när jag precis hade köpt honom.

Jag har exklusive Kreon, som kunde ställa dylik fråga säkert 50 gånger under en ridtur om det ville sig illa, aldrig haft hästar som ens funderat i dessa banor utan de har bara gått där jag har anvisat dom, punkt.

Har ni också råkat ut för fenomenet att ni packar ner fullt fungerande julpynt av diverse slag för att när detta tas fram nästa vinter konstatera att x lampor inte fungerar?

Detta hände bland annat med min julgransbelysning så idag var vi och köpte ny.

Jag har aldrig varit någon julfirare per se men just elljusstakar och belysning som den på bilden tycker jag verkligen livar upp denna mörka och trista årstid.

Jag är tacksam för varje dag med plusgrader och utan snö, i samma sekund jag hoppade upp på Frenchie kom det lite mini-flingor flygande men det blev inte mer än så tack och lov.

Jag har hur mycket gräs som helst i mina hagar och vill gärna att hästarna betar i stället för att stå och stampa i snö…..