Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

Vill folk läsa bloggar?

Ja, denna fråga ställde jag och några vänner oss häromdagen då vi kom att diskutera den lilla ”debatt” som uppstod när jag publicerade film från Kreons första tävling.Mina vänner var både chockade och förundrade över vad de ansåg vara folks oförskämdhet medan jag är mer luttrad och tar eventuella ”taskiga” kommentarer med ro.

Minns då jag för några år sedan skrev att jag hade råkat göra ett sporrsår/skav på Archie. Jag kunde lika gärna ha skrivit att jag hade försökt att DÖDA honom och de kommentarer jag fick var i vissa fall inte nådiga.

Det verkade i dessa kretsar vara en dödsynd jag utsatt hästen för, själv tog jag även detta med ro då jag för det första inte gjort det medvetet och för det andra sett massor av hästar, även sådana ridna av så kallade proffs men märken i sidorna.

Förstå mig rätt; jag tyckte så klart inte att det var BRA det jag gjort men inte heller världens undergång.

Kanske är det för att jag är äldre (?) än många bloggskrivare som jag inte tar vilt främmande människors kritik särskilt allvarligt?

Hade tex NN ”klagat på” Kreon hade jag blivit lååååångt mer påverkad särskilt om jag tyckte att kritiken var obefogad men anonyma människor vars kunskaper man inte vet ett dugg om? Näää…..

När någon skriver som häromdagen ”det enda som skiljer Archie och Kreon åt är färgen” kan jag bara skratta åt hur man kan vilja göra bort sig själv (tro f..n att man gör det anonymt) genom att skriva något så korkat.

Om man på fullt allvar MENAR en sådan kommentar avslöjar man bara en enorm okunnighet alternativt uttalar sig om något man inte har ens den blekaste aning om då det i princip inte finns NÅGRA likheter mellan Kreon och Archie….tja det skulle vara deras kön i så fall :).

De har helt olika kroppsbyggnad, storlek, benställning, hovar, öron, svans, man, rygg, hals, buk, gångarter, framåtbjudning, känslighet för skänkel och spö….ja, jag skulle kunna fortsätta i en evighet.

Hur som helst och för att återgår till rubrikens fråga så konstaterade jag och mina vänner att det inte är konstigt att varken bloggar läggs ner eller att ”folk i gemen” knappt vågar visa bilder där de sitter stilla till häst.

Jag vet inte hur många elakheter jag läst på andras bloggar (själv tycker jag ändå att jag varit förskonad) och jag undrar ju om syftet är att få bloggägaren att bli så ”fed up” att bloggen slutligen läggs ner.

Eller njuter man bara i största allmänhet av att göra ner andra för att man själv mår så kasst att det som skänker tillfredsställelse är att göra andra ledsna?

Ja, inte vet jag och JAG kommer i alla fall varken att lägga ner bloggen eller gå hem och gråta så ni kan känna er lugna- det kommer inlägg även framöver ha ha!

En affärsidé?

Jag tror nog att det redan finns fast jag aldrig hört någon som utnyttjat sig av denna tjänst:

Varför inte köpa in en REJÄL lövsug och sedan åka hem till folk och städa upp deras trädgårdar när det sista lövet har singlat ner?

Så tråkig som lövkrattning är så hade jag gladeligen betalat för att någon snabbt skulle befria mig från plågan, i alla fall om det var relativt billigt.

Så alla arbetslösa: här har ni en enkel syssla som ni kan ta betalt för.

TROR jag i alla fall….vad tror ni?

Om JAG fick bestämma skulle livet vara rättvist!

Det finns en hel del ”sanningar” som jag lever efter; en är att man kan råka ut för de mest märkliga tillfälligheter och en annan att världen många gånger är otroligt liten (och ibland förenas dessa två faktum på de mest fantastiska sätt).Jag brukar också tvärsäkert hävda att LIVET ÄR ORÄTTVIST och sedan kan man tycka vad man vill om DET men så ÄR det- eller?

Hur förklarar man annars att en del par, som man anar skulle bli de bästa föräldrar förgäves försöker att få barn år ut och år in medan andra verkar bli gravida bara av att titta på ett par kalsonger?

En person som dör i lungcancer utan att ha hållit en cigarett i sin hand medan hans vän bolmar på som en skorsten men är frisk som en nötkärna- är det rättvist?

Och han som vanligtvis aldrig köper lotter men ändå vinner flera miljoner medan grannen storspelar varje vecka sedan år tillbaka utan att vinna ett nickel- rättvist?

Så klart kan man, tycker jag, inte bara luta sig tillbaka och hävda livets orättvisa, det finns trots allt mycket man kan göra för att påverka oddsen för ett bättre utfall vad gäller det mesta, till och med hälsa och rikedom 🙂 men som sagt: HELT rättvist tycker i varje fall jag aldrig att livet blir, inte heller ”hästlivet”.

Om JAG fick bestämma (huka er….) så skulle det tex vara så att de som skötte sina hästar med mest omsorg även skulle ha de friskaste djuren.

Deras hästar skulle inte få oförklarliga koliker mitt i natten, råka trampa snett i hagen och bli halta eller få en pencillinchock och segna ner i boxen. Till exempel.

De som ALLTID skulle råka illa ut skulle vara de som överutfodrar sina hästar, som rider över stock och sten utan minsta eftertanke, har illa avpassad utrustning och alltid sätter sig själv framför hästens välbefinnande men jag har sett motsatsen allt för många gånger. Tyvärr.

Och vad gäller ridningen så skulle de som red mest ambitiöst, tränade idogt och klokt alltid vinna över de som bränner av ett dressyrpass då och då och däremellan mest verkar ”flumma omkring” till häst men är det alltid så? Knappast.

Men om JAG fick bestämma skulle det alltså vara så! Hur många röstar på mig :)?

Upp-plockningstvång för hästar? NEJ TACK!!!!

En av de sju dödssynderna…enligt vissa i alla fall….

Dags att provocera er lite tror jag :)…..

Jag brukar säga att det finns folk till allt men ändå upphör jag aldrig att förvånas över en del människors märkliga beteende och resonemang.

Hörde nyligen av en stallkamrat att denna blivit stoppad när hon hade varit ute och ridit på en väg här i våra stalltrakter- stoppad därför att hennes häst hade haft fräckheten att BAJSA på vägen!

”Givetvis” måste detta plockas upp ansåg ”stopparen”, en husägare utmed vägen och ännu otroligare än detta krav tyckte onda Birgitta var att min stallkamrat faktiskt gick tillbaka efter ritten och plockade upp bajset (hon blev lite skrämd av människan).

Det hade ju jag DEFINITIVT inte gjort kan jag säga och absolut inte efter en sådan fjantig tillsägelse.

a) Vårt stall ligger UTE PÅ LANDET, vi rider således inte inne i något samhälle.

b) Hästbajs försvinner jättesnabbt då det på landet finns något som heter FÅGLAR som snabbt håller sig framme och pickar i bajset.

c) Och nu till det mest provokativa av allt: JAG anser att om man bosätter sig på detta vis, på landsbygden, med en massa stall i krokarna och 2 ridhus med typ 500 meter emellan sig så får man banne mig acceptera att hästar kan avge en bajshög eller två (eller själv gå ut och sopa upp skiten om man nu är så störd).

Att hoppa av för att ta bort detta, som jag vet att en del anser på fullt allvar…..tja för mig är det så dumt så det finns inte.

Vem rider med skyffel och påse undrar jag? Och innan man hade hunnit tillbaka till ”brottsplatsen” efter avslutad ritt så kan jag garantera att högen antingen hade varit sönderpickad av fåglar och/ eller nerkörd i gruset/ asfalten av bilar/ lastbilar och andra fordon.

Nä…har man så ont av hästbajs så får man bosätta sig inne i stan eller banne mig ta bort skiten själv- så magstark åsikt vill JAG framföra.

För övrigt har vi ett polisrytteri i Malmö som gudbevars rider MITT I CENTRUM med sina hästar. Plockar de upp bajset tror ni?

Nytt licenssystem nästa år- vad tycker vi om det?

Idag läser jag följande på Ridsports nätupplaga:Endagslicens och årlig hästlicens är två av nyheterna i Svenska Ridsportförbundets licenssystem för tävlande från och med 2012.

Licenssystemet för att tävla får en förändring från och med nästa år. Svenska Ridsportförbundets Tävlingssektion har efter diskussioner tagit fram ett system där tävlingslicensen ska gälla på alla nationella tävlingar från lokal till elit tävling och nivåerna på licenserna skall baseras på ryttarnas/kuskarnas ålder.

I stället för att lösa licens för den nivå den aktive vill tävla på, lokal eller nationell, så är det ryttarens eller kuskens ålder som avgör kostnaden för licensen.
Licenserna får tre nivåer, för ryttare upp till 12 år, för ryttare/kuskar upp till 18 år och för ryttare/kuskar från 19 år och uppåt.
Licensen gäller året ut för ryttare som fyller 12 respektive 18 år. Licensen för ryttare upp till 18 år gäller även internationellt. Det nya systemet innebär en höjning av licensen för dem som tidigare löst lokallicens, men de får samtidigt möjlighet att starta på fler tävlingar.

För dem som tävlar sporadiskt och vid enstaka tillfällen går det att lösa endags/meetinglicens från och med nästa år. Den licensen gäller för ett tävlingstillfälle och det går att lösa endags/meetinglicens vid ett obegränsat antal tävlingar.
Det finns även en internationell licens för dem som deltar i enstaka internationella tävlingar som kan lösas per tävlingstillfälle. Skulle ryttaren/kusken upptäcka att antalet internationella tävlingar kommer att bli fler än fem går det att uppgradera till en internationell licens.
Den internationella licensen får en rejäl höjning. De ryttare som startar internationellt blir fler och fler och dessa ryttares anmälningar/resultatrapporteringar hanteras av sportavdelningens tjänstemän. Denna manuella hantering tar stora resurser och motiverar därför en kraftig höjning av den internationella licensen.

Några grupper är undantagna från det åldersstyrda licenssystemet. Det gäller ryttare med funktionsnedsättning på lånad häst eller ponny, voltigörer och linförare, gymkhanaryttare, kuskar som tävlar upp till Lätt A samt distansryttare upp till 50 km. De får alla tävla på en lektionsryttarelicens. Lektionsryttare som tävlar på lektionshäst tävlar också med lektionsryttarlicens.

I det uppdrag förbundsstämman gav förbundsstyrelsen när beslutet om Organisations- och Avgiftsutredningen togs 2009 fanns ett uppdrag att licenssystemet skulle ses över och ett förslag presenteras. Tävlingssektionen presenterade ett förslag på Ridsportforum 2010 och förslaget skickades ut till distrikten i maj 2011. På lördagens styrelsemöte tog förbundsstyrelsen beslut om det nya licenssystemet.

Livstidslicensen för häst/ponny försvinner
Från och med 2012 måste häst- och ponnylicens lösas varje år. Livstidslicensen försvinner, men redan lösta livstidslicenser kommer att fortsätta gälla efter årlig uppdatering i systemet.
Kostnaden för häst/ponnylicens blir 200 kronor/år, 100 kronor/år för lektionshäst/ponny.
Med en årlig, regelbunden uppdatering av häst- och ponnyregistret får Svenska Ridsportförbundet en överblick hur många hästar och ponnyer som faktiskt tävlar, på vilka nivåer och med vilka resultat.

Viktiga datum – 1 december 2011 och 1 januari 2012
Livstidslicens går att lösa fram till 31 december 2011.
Du som vet att du ska tävla i januari 2012 kan välja om du vill lösa en livstidslicens för häst/ponny eller om du vill lösa en årslicens för 2012.
Från och med 1 december 2011 finns möjlighet att lösa årslicens för 2012.
Om din häst/ponny redan har livstidslicens gäller den naturligtvis även i fortsättningen. Från och med 1 januari 2012 måste du uppdatera den varje år med ett enkelt klick i Tävlingsdatabasen.

Prislista licenser 2012

Endagslicens/meetinglicens

150 kr/anmälan

Lektionsryttare*

375 kr/år

Ryttare tom det år man fyller 12 år

250 kr/år

Ryttare tom det år man fyller 18 år**

500 kr/år (gäller även för internationella starter)

Ryttare from det år man fyller 19 år

750 kr/år

Internationell

800 kr/meeting

Internationell***

4000 kr/år

* Följande får tävla på lektionsryttarlicens på nationella tävlingar: lektionsryttare (TRI Mom 111) som tävlar på lektionshäst (TRI Mom 160), ryttare med funktionsnedsättning på lånad häst/ponny, voltigörer/linförare, gymkhanaryttare, kuskar upp till lätt A samt distansryttare upp till 50 km.
Lektionsryttare: Ryttare som tävlar på lektionshäst/ponny och som rider regelbundet (minst 1 gång i veckan) i ridskoleverksamhet.
Lektionshäst/ponny: Häst/ponny som under de två senaste månaderna (sommaruppehåll i lektionsverksamhet borträknat) regelbundet använts i lektionsverksamhet, minst 50 timmar per månad i lektioner med olika ryttare, vid reguljär ridskola.
** Gäller både häst och ponny
*** Denna licens skall lösas av samtliga ryttare tillhöriga landslaget i hoppning, dressyr och fälttävlan samt övriga ryttare som gör 5 eller fler internationella tävlingar per år.
Ryttare som tävlar utomlands måste dessutom ha en FEI-registrering. Ryttare upp till 18 år tävlar även internationellt på sin licens och behöver inte lösa internationell licens.

Gästlicens: För att utländsk ryttare skall ha tillåtelse att tävla i Sverige krävs tillstånd från det egna landets ridsportförbund, som skall meddela detta till Svenska Ridsportförbundet via fax 0220 – 456 70.
Därefter skall Gästlicens lösas till det belopp som Svenska Ridsportförbundet beslutat.

Häst-/ponnylicens fr o m 2012
Lektionshäst/ponny 100 kr/år (enl.TRI)
Ponnylicens 200 kr/år
Hästlicens 200 kr/år

Jaha…vad ska vi tycka om detta då?

Spontant svarar jag: om detta tycker jag INTE och det av flera anledningar.

Jag tycker mig redan ha läst många ryttarklagovisor om att det är FÖR DYRT att tävla (att anmäla sig till tävling) och detta gör det knappast billigare för de flesta (som jag inbillar mig tävlar lokalt).

För att det ska vara någon vits med dagslicensen, dvs för att den ska kännas som ett lönsamt alternativ borde den kosta 50:– då jag tror att det är ytterst få ryttare som endast tävlar 1-3 gånger per år och tävlar man oftare är ”förtjänsten” ingen eller försumbar.

Att det däremot kanske finns en hel del som tävlar säg 5 gånger om året tror jag absolut men för dom blir det alltså ”hugget som stucket”.

Att hästlicensen ska kosta 200:–/ år väcker också svåra ställningstaganden.

Ska man chansa på att tro att den häst man äger/ tävlar kommer att fortsätta att vara ens tävlingspartner i minst 3-4 år till och då lösa en livstids licens redan innan årsskiftet eller ska man chansa på att betala 200:–/ år i gud vet hur många år framöver?

Ibland kan ju sådant vara lätt att veta men för tex mig som PRECIS har köpt en 6-åring som aldrig har tävlat är det nästan omöjligt att fastställa säkert.

Även om Kreon skulle hålla sig kärnfrisk de kommande åren är det ju inte säkert att han på andra plan motsvarar mina tävlingsförväntningar (= inte lönt att lösa en livstids licens) medan han å andra sidan kan visa sig vara den tävlingsindivid jag alltid drömt om och som jag kommer att tävla i vart fall de kommande 10 åren (väldigt lönt att lösa en livstids licens).

Vad säger ni dear readers?

Vad tycker ni om det nya systemet?

Ris/ ros?

Hur kommer ni själva att agera och tror ni att ovanstående kommer att påverka ert tävlande (kommer ni att tävla mer, mindre eller skiter ni i vilket).

Bloggstöld om tåliga dressyrryttare

Jag har inte för vana att sno blogginlägg från andra men detta tyckte jag faktiskt var lite tänkvärt (taget från ungdomsbloggen www.catago.blogg.se).
Rubriken är: ”Dressyrryttare = tåliga” och det måste vi väl hålla med om eller hur :), i alla fall när man läser inlägget som lyder som följer:

När det är hopptävling och det är varmt ute så brukar överdomaren ge tillåtelse till ryttarna att de får rida i skjorta/kortärmat skjorta. Det jag har funderat lite på är; hur jobbigt kan det vara att rida ca 2 minuter med kavaj?
Som dressyrryttare har man alltid kavaj på sig. Jag har i alla fall inte varit med om att man har fått rida utan kavaj på tävling, och det är heller ingen som förutsätter att man får rida utan. Man är dessutom inne på banan ganska mycket längre på dressyr än på hopp, ca 7-8 minuter brukar man räkna per start. Jag vet bara hur olidligt varmt det har blivit när man ridit, men ska man vara fin får man lida pin, eller? 😉

Då var det dags igen: reflextjat!

Något som jag aldrig REFLEKTERADE över (guuud vilken ordvits jag fick till där!!!!) när jag bodde i stora staden och även hade hästen där men som är desto mer påtagligt när vi hela familjen är lokaliserade ute på landsbygden är folks sätt att förhålla sig till mörker.

Kanske tror de flesta att de är så goda att de är utrustade med en självlysande GLORIA som ska synliggöra dom för alla andra, framför allt bilisterna, nu när det börjar bli mörkt både när man ska till och från jobbet?

Eller finns det en överrepresentation av människor med DÖDSLÄNGTAN ute på landet, en längtan efter evig frid som någon annan (läs: någon i ett motorfordon) ska ombesörja åt dom?

Ja, jag vet inte vad jag ska tro men klart är att jag ser många…ursäkta uttrycket  IDIOTER som både promenerar, går med hund/ar och joggar utan den minsta reflex men däremot gärna SVART-KLÄDDA på de oupplysta 70-vägarna där jag bor!!!!

Här får jag faktiskt berömma RYTTARNA som föregår med gott exempel och ibland nästan ser ut som vandrande julgranar med så mycket reflexer att de lyser upp halva bygden- men hellre det!

Ni andra, och framför allt du som låter din kolsvarta hund gå närmast vägen medan du själv är i alla fall nååågot skyddad av vägrenen- KÖP EN REFLEXVÄST i alla fall.

Man kan köpa dom för inte ens en femtiolapp (har enstaka gånger sett västar för 19 ynkliga kronor)  en billig livförsäkring!

Nu är det bestämt; Soya är Snabbspringaren och Kreon är….

Nu har jag i alla fall fastställt Kerons ”skrift-smeknamn”, dvs vad han ska kallas i skrift om än inte tilltalas som.

Jag gillar ju att vara lite ordvitsig och eftersom jag redan kallar Kreon för Pojken och han till viss del ser ut som en spindel (rund kropp och långa smala ben) så är ju namnet givet:  SPINDELPOJKEN. Huruvida han någonsin blir Spindelmannen återstår att se :)))!

Kan 10 personer ha fel medan en har rätt?

En lustig fråga kanske och så klart kan det vara så men jag tänkte utveckla resonemanget lite så förstår ni kanske vad jag EGENTLIGEN menar.

För många år sedan flyttade en ny inackordering in på ridskolan och nyfiken som jag alltid varit frågade jag personen var dennas häst hade stått uppstallad tidigare.

”Ja…sist stod vi i stall X men där var ju folk inte kloka…..” blev svaret och på min följdfråga i vilka stall personen MER hade stått följde en aldrig sinande tirad om jag vet inte hur många stall som hade haft äran att ha personen som inackordering och hör och häpna: det hade varit olika fel på ALLA stallen.

Det tog inte lång tid för i alla fall mig att konstatera att det största felet nog var denna hästägare som hade många besynnerliga idéer om människor i allmänhet och hästhållning i synnerhet så för mig var de många flyttarna inget konstigt (och personen flyttade sedermera även från vårt stall).

Ett annat exempel jag tänker på är hämtat från ett stall där jag var för att fråga efter stallplats för några år sedan.

Jag hade ryktesvägen hört att i princip ALLA inackorderingarna (typ 10 av 15) hade sagt upp sina boxar och jag ville med egna ögon se stallet och höra vad ägaren var för en filur.

Och det var samma med denna människa som med personen i exemplet ovan: helt omedveten om eventuella brister hos sig själv och bara en massa negativt snack om de som hade stått i hans stall.

Dessa 2 exempel och några till kan jag säga i alla fall DELVIS bidrog till att jag valde att sälja Archie.

I min guldskimrande värld och sett genom mina rosafärgade glasögon var ju Archie super-fin och många gånger då vi tävlade tyckte jag att han hade gått bättre än vad poäng och domarsiffror visade.

Till slut fick jag ju inse fakta: det kan inte vara så att 20 domare har ”fel” och att jag är den som vet bäst utan jag kanske måste inse fakta och inte leva kvar i en drömvärld.

Och det är ett råd jag skulle vilja ge andra också; tro inte alltid att DU har rätt och att alla andra har fel utan försök att se mer objektivt på saken, fråga folk du litar på och som du vet är ärliga om deras åsikt och framför allt; var inte rädd för att möta dina egna brister och tillkortakommanden- ingen är perfekt, inte heller du :)!

Lite om min sits

Angående sitskommentarerna i inlägget från igår där jag visar film på Kreon och mig vill jag ge ett litet förtydligande och min syn på saken:

Jag har för länge sedan förstått att min sits inte tillhör de mest eleganta och ska inte skylla på något utan bara hoppas på att jag kan FORTSÄTTA att försöka förbättra den, framför allt nu när jag har en häst som hittills i alla fall är väldigt lättriden och går med egen bjudning.

Då är det lättare att koncentrera sig på hur man sitter- när man inte har fullt sjå med flera andra saker.

Men visst; jag är VÄL medveten om att sitsen påverkar hur hästen går, i alla fall till en viss del och också beroende på hur ”förlåtande” hästen är.

Och om någon tror att jag menar att ALLT med min sits är ”Archies fel” så är det givetvis inte så även om jag är övertygad om att man precis som när det gäller tex personkemi mellan vissa människor har lättare för att ”trigga igång” REDAN dåliga ovanor/ svårigheter/ svagheter osv hos vissa individer.

Så medan jag kanske hade kunnat fortsätta att sitta som jag gör på någon annan häst så hade den INTE tappat bjudningen som Archie gjorde-om det nu var pga min sits (det låter JAG vara osagt) som detta hände.

Men givetvis vill jag inte få en ”segis” till och vill ju även i ÖVRIGT sitta snyggt och effektivt så jag lovar: jag ska kämpa på!