Skrivet
På tal om inlägget för några dagar sedan om ”gatu-pissande” karlar
Vad får jag se på dagens tävling om inte det på bilden ovan.
En karl som ställer sig och just pissar – typ 100 meter från ridhuset där det finns fullt fungerande toaletter (och ingen kö).
Hur många KVINNOR hade gjort samma sak? INGEN om ni vill veta vad jag tror!
Skrivet
Jag läser ganska ofta att ryttare, även vuxna sådana, pussar på sina hästar och det är dagens fråga: gör ni också det?
Själv pussar jag nog aldrig på hästen och mycket sällan på hunden- kanske för att jag vet var hennes nos har varit ha ha.
Men hur gör ni?
Skrivet
Har noterat ett nytt sätt att få sina 15 minuter i rampljuset:
Man gör en ”god gärning” men nöjer sig inte med det utan postar givetvis hela händelseförloppet på Facebook och hoppas att ”alla” ska tycka att man är såååå duktig/ klok/ modig/ whatever.
Missförstå mig rätt; jag har definitivt inget emot att folk tar hem tiggare på middag, avbryter mobbing, förhindrar en våldtäkt eller ingriper när de ser annat de brinner för/ vill förhindra osv men måste man alltid klappa sig själv på axeln via FB ?
Skrivet
Finns det något mer irriterande?
Skrivet
…..alla sätt är bra utom de dåliga 🙂 !
Som jag nämnde för några dagar sedan har vi två hästar i ”mitt” 7-hästars stall som vid varje morgonfodring tävlar om vem som kan sparka hårdast i väggen.
Ibland hinner jag inte stänga bildörren förrän jag hör hur de kör igång och det är så klart inte bra- varken för hästar eller väggar.
Jag brukar verkligen försöka att skynda mig och ge dessa 2 bankare sin mat först men många gånger hinner jag alltså inte göra det i tystnad hur mycket jag än anstränger mig.
För någon dag sedan slog det mig att jag kunde prova en ny approach och den har än så länge resulterat i total stillhet:
Jag fodrar dessa 2 hästar I MÖRKER för att först därefter tända belysningen och ge resterande djur deras mat.
Detta låter sig ju göras eftersom vårt stall är så litet att jag nästan på centimetern vet var allting finns och alla hästarnas höpåsar hänger direkt utanför deras boxar.
Således är det inte så risky att arbeta i mörker och kan det ge mig tystnad gör jag det gärna.
Skrivet
Om du har att välja mellan 2 tävlingar som ligger exakt lika lång från din anläggning och där förutsättningarna kring det mesta är identiska bortsett från att konkurrensen är mycket tuffare på den ena tävlingen jämfört med den andra; vilken tävling väljer du då?
Ser du det som en utmaning att ”klå” så duktiga ekipage som möjligt, om möjligt eller väljer du att ”safe-a” och åka till den tävling där du tror att du har störst chans att placera dig?
Själv var jag under lång tid mästare på att hitta ”konkurrens-svaga” tävlingar i obygden och åkte hellre till dessa än till sådana där jag ”visste” att jag riskerade att möta typ hela Skåne-eliten.
Med Vicke bryr jag mig i dagsläget inte alls om sådant- vi befinner oss fortfarande på stadiet att vi mer tränar på att få till avslappnade ritter och har inte i rosettfajtandet att göra så jag väljer mer tävlingar utifrån avstånd och om jag vet/ gissar att miljön på tävlingsbanan inte kommer att stirra upp honom.
Så har jag att välja på en tävling där jag vet att det tex finns en massa att glo på precis runt banan eller ett ställe som är helt ”avskalat” så väljer jag det sistnämnda. Än så länge i alla fall.
Med Heron fanns det också en domare som jag aldrig åkte och tävlade för men inte heller detta bryr jag mig om längre- jag tycker att dagens domare över lag är väldigt kunniga och dömer rätt och rättvist.
Men hur går era tankar när ni väljer tävlingsplatser?
Skrivet
En kommentar från en annan hästägare fick mig att vilja dryfta frågan nedan med er- kanske har ni erfarenheter att dela med er av?
Hästägaren påstod att det är stor skillnad på att tävla i olika delar av Sverige och tog bland annat Stockholmsregionen, Skåne och Norrland som exempel menandes att konkurrensen var mycket tuffare i de 2 förstnämnda landsändarna jämfört med den tredje.
Själv har jag bara tävlat i Skåne och inte heller sett ekipage tävla i andra delar av Sverige så jag kan varken säga bu eller bä om ovan.
Minns att en vän från Stockholm för något år sedan åkte till Norrland och tävlade med 2 hästar och formligen sopade banan med konkurrenterna men detta var hästar som stod sig mycket väl i konkurrensen även på hemmaplan så det kan man kanske inte använda som måttstock?
Minns också hur en vän från Norrland som såg mig rida Decima påstod att VI hade sopat banorna i hennes del av Sverige (vilket vi definitivt inte gjorde i Skåne) men detta var många år sedan och EN persons subjektiva åsikt.
Men vad säger ni läsare?
Har ni tex flyttat från en del av Sverige till en annan och upptäckt skillnader i konkurrens?
Var i Sverige var detta och blev detta till er för eller nackdel så att säga?
Skrivet
Såg på Facebook att en tjej som utbildar sig till nagelteknolog (?) behövde elever att träna sig på och därför erbjöd nagelbyggnad gratis.
Jag tycker inte alls om fejk-naglar och tänkte att jag för egen del aldrig hade antagit erbjudandet, gratis eller ej men började fundera på annat som man kanske aldrig skulle betala för men kanske vågat/ velat prova om det var gratis.
Hur ställer er ni till följande GRATIS-erbjudanden?
* Prova havrefri müsli i en månad?
* Prova ett naturpreparat som sägs ge ”allmänt välbefinnande” till hästen i en månad?
* 1 gångs gratismassage av er häst av någon som går och utbildar sig till massör?
* Få påslaget en tappsko av någon som utbildar sig till hovslagare?
* Klippning av er häst av någon som vill ”träna”?
Skrivet
Avdelningen ”livet är orättvist”:
Det är med vackra hästar som med dito människor: ”allt klär en skönhet”.
Man kan trä en svart sopsäck över en vacker, långbent häst- den kommer ändå att vara snygg!
Och den fula stackaren….den kan man handla ihjäl sig vad gäller exklusiv utrustning: ingen lägger märke till den ändå….
Skrivet
Senaste kommentarer