I morse undrar jag verkligen vad som hände i och med min kropp?!?!?!
 
Jag vaknade och var HELT YR- kunde knappt gå utan att ”halvragla” och även om det blev bättre efter en stund så kände jag mig illamående och var helt kallsvettig.
 
Åkte till stallet trots allt och kände nästan direkt att jag bara ville KRÄKAS- en känsla jag nästan aldrig har/ får.
 
Försökte göra just detta, dvs kräkas men det gick inte trots ett väldigt illamående och en ny kallsvettning som fullständigt sköljde över mig.
 
Ny yrselattack och ett nytt försök att kräkas resulterade i att jag fick upp typ 2 matskedar av maginnehållet och sedan VIPS- HELT ÅTERSTÄLLD?!?!?!?
 
Vad kan detta ha varit tro?
 
Själv gissar jag på någon form av matförgiftning för jag brukar aldrig känna mig yr eller vilja spy och kallsvettas gör jag nästan aldrig heller.  
 
Kanske var det något med gårdagens sallad eller med ryggbiffen som vi grillade i förrgår men som jag inte åt av förrän igår?
 
Ja, inte vet jag men det var verkligen hur obehagligt som helst. 

Nu mår jag hur som helst som vanligt igen; tack och lov!

Herr Archie mår nog också bra- han har haft en vilodag och om jag känner honom rätt inte gått många meter i hagen!

Ännu en underbar och ledig dag går snart mot sitt slut liksom min påskledighet.

”Givetvis” vaknade jag klockan 6 bara för att jag inte behövde (vi har inga rullgardiner och solen flödade in genom sovrumsfönstret) så jag steg upp, åkte till stallet för att fodra och släppa ut hästarna.

När detta och annat fix var avklarat körde jag hem för att hämta upp make och hund och sedan åkte vi till Dalby kalkbrott.

Naturen kring kalkbrottet visade sig från sin allra vackraste sida som ni kan se av bilderna ovan och jag måste än en gång fråga mig varför inte fler upptäckt detta paradis?

Även idag blev det grillning i solen; hemmagjorda hamburgare och lax i folie stod på menyn.

När jag var mätt och belåten var det dags för stallbesök nummer två, denna gång för att ta in hästarna och rida bort till NN för träning.

Otroligt nog kom jag ihåg att ta med makens digitalkamera som man också kan filma med och otroligt nog kom vi också ihåg att filma Archie- tyvärr kom vi dock inte på detta förrän de 5-10 sista minuterna av träningen och de kommer jag att visa er imorgon tänkte jag.

Jag tror inte att jag ska göra några redigeringar- dels för att jag inte vet hur man gör ha ha ha och faktiskt också delvis för att jag vill vara ärlig och visa sanningen- inte en tillrättalagd version där man bara får se det absolut mest lyckade.

För det är ju inte så någons dressyrpass ser ut för det mesta (tror jag i alla fall), dvs att man svingar sig upp i sadeln och sedan går hästen helt perfekt från första till sista steget.

Men som sagt; film kommer imorgon- måste ladda upp den först och detta tar sin lilla tid så det blir inte i kväll.

Så skönt det är att vakna till solsken!

Jag och Soya begav oss tidigt till Skrylle för att springa, dels ville jag undvika köerna vid vägarbetet på vägen dit och dels föredrar jag att springa i så ensamt majestät som möjligt.

Det ÄR dock koppeltvång året runt i Skrylle så vill man trotsa detta är det bättre att göra det utan publik.

Archie har tillbringat dagen i gräshage och var nog inte helt överlycklig över att behöva motionera i ett soluppvärmt ridhus på eftermiddagen.

Men jag säger som jag brukar: ”svett blir man inte halt av” och därför rider jag hellre på ridhusets utmärkta underlag i stället för på hård, jordstampad utomhusbana- jag vill ha svikt när jag tränar dressyr.

Idag blev det bara enklare lösgörande arbete- vill inte köra slut på Archie inför morgondagen.

Efter stallbesöket fick jag och Soya besök av min mor och en liten hund à la golvmopp som hon passar ibland.

Moppen, en 2-årig kastrerad herre vid namn Wille, och Soya lekte fint och jag kunde än en gång konstatera att Soya går bra ihop med alla hundar hon träffar. Skönt!

Sådärja…då var det dags för 4 dagars ”påsklov”!

Hur mycket jag än trivs med mitt arbete trivs jag ännu bättre med att vara ledig (vem gör inte det förresten…allt annat känns lite ”osunt” nästan :)) och om vädret dessutom fortsätter i dagens stil kommer jag att vara överlycklig.

Jag är sedan urminnes tider övertygad om att min livskvalité hade ökat med många hundra procent om vi alltid hade vår eller sommarvärme med tillhörande ljusförhållande i Sverige-tänk så mycket skönare och enklare allting hade varit, insekter, svett, damm och stenhårda ridvägar oaktat.

Eftersom vi hade en 2-timmars arbetstidsförkortning valde jag att träna på eftermiddagen i stället och Archie och jag begav oss till NN i härlig sommarvärme.

Tro det eller ej men jag red i t-shirt och blev svettig; så varmt var det!

Men jag klagar verkligen inte- hellre svettig än frusen!

Archie skötte sig fint och jag, partisk men i alla fall, tyckte att det såg trevligt och lätt ut när NN red.

Även en åskådare som inte sett oss på länge påtalade Archies förbättrade tillstånd och sådant kan i alla fall jag inte höra för många gånger.

Efter träningen körde jag till Svedala Outlet och köpte nya jeans.

Jag är väldigt nöjd med att ha hittat denna närbelägna affär som säljer Lewis-jeans förmånligt och som gör att jag slipper prova trettioelva par byxor innan jag blir nöjd.

Ibland undrar jag efter vem jeans sys då jag oftast behöver lägga upp alla byxor trots att jag är normallång och varken tjock eller pinnsmal.

Oj så härligt väder vi har haft idag- riktig sommarvärme!

Och JAG, observera JAG…..red utan jacka utomhus och blev svettig! Vad sägs om det?

Red ett dressyrpass utomhus på ”avskavda gräset” och det gick ganska bra.

Hade önskat mig en bättre utomhusarena eftersom denna gräsplätt börjar bli hård och ett spår har ridits upp ganska rejält men jag kunde bara inte förmå mig att gå in i ridhuset en så här solig och varm dag.

Har tänkt nämna det hur många dagar som helst nu men glömmer hela tiden bort det, ni ska se vad vacker Archie har blivit!!!!

Pälsen har återfått sin underbara lyster och alla de otäcka avskavda fläckarna från i vintras är borta.

Ett tag såg Archie verkligen för bedrövlig ut- som en avskavd heltäckningsmatta eller nåt- full av små märken av både sadel, skänklar, tyglar och täcke- ingen vacker syn!

Men nu blänker gossen som sig bör och är en fröjd att titta på- härligt!

Med 3 helklippningar in på bara skinnet får man tydligen betala priset att ha/ få en häst som ser så trist ut i hårremmet men vad ska man göra? Jag vägrar att rida på en jättehårboll!

Idag har Archie fått en fullständigt kravlös vilodag- 2 pass i hagen är det enda han har behövt avverka och har således haft gott om tid att kontemplera.

Även om ”motionen” i hagen är näst intill obefintlig resonerar jag ändå som en god vän som säger ungefär att varje extra steg i hagen är ett bonussteg som hästen inte hade tagit i boxen.

Och jag tror absolut på stillsam rörelse för blodcirkulationen och tarmarnas arbete om inte annat.

När jag åkte ifrån Archie stod han och Rocky och mös i solen, 18 grader visade bilens temperaturmätare.

Själv tvättade jag jobbvinterjackan i helgen men väntar ännu ett kort tag med Archies tunna termotäcke och de egna termobyxorna- man ska inte utmana vädergudarna hur mycket som helst :)!

Idag, liksom var 7:e söndag var det min tur att ha ”stalljour”, en inte alltför betungande syssla enligt mig och långt mindre krävande än de oftast måååånga fler stallpass man brukar ha i kollektivstall.

Vi behöver alltså bara ”engagera” oss en dag var 7: vecka och då ska 7 hästar släppas ut på morgonen, tas in på eftermiddagen och fodras 3 gånger denna dag.

Eftersom ”jobbet” är så snabbt gjort (tar inte ens 10 minuter att fodra) kan man oftast få hjälp av de andra så i kväll slipper jag tex sista fodringen eftersom en stallkamrat ska vara på plats och rida då och erbjöd sig att mata djuren.

Eftersom det pågår ett mycket omständligt vägarbete på vägen mot Skrylle (läs: risk för låååånga köer) beslutade jag mig för att idag springa milen ”hemmavid”.

Soya var duktig som trots att hon var lös ignorerade alla de djur (rena Noaks ark) vi mötte på vår runda; småfåglar, en fasan, kaniner, harar, en katt och 3 enorma rådjur.

Även om vädret mestadels varit mulet tittade solen fram när vi skulle grilla- idag blev det goda hamburgare!

Efter maten for jag till stallet för hagintag och en ritt på ”avskavda gräset”- utebanan har fortfarande inte fått sitt nya underlag så den vågade jag inte rida på.

Även ”gräsbanan” börjar bli lite hård nu så jag får se var jag ska förlägga de pass som jag inte tillbringar i ridhuset.