Det skulle vara intressant att se någon statistik eller dylikt på hur många som numera rider på träns och inte kandar i de medelsvåra klasserna.

Jag gissar att i alla fall en del ryttare drog en suck av lättnad när det blev tillåtet att skippa kandaret även i MSV B och A, å andra sidan kanske de som tidigare red MSV C på kandar, där man numera MÅSTE ha träns blev besvikna?

Jag tycker att det är jättebra att man ändrat på detta, både att man inte får rida på kandar i MSV C och att man får välja träns i de högre klasserna.

En del hästars munnar är så små att det blir svårt att få plats med allt skrammel och om man känner att man MÅSTE rida på kandar undrar jag hur genomarbetad ens häst EGENTLIGEN är?

Efter att ha läst några inlägg om köp av (dyra) föl sitter jag och funderar.

Det hade, tycker jag, varit otroligt intressant om någon kunde göra en studie över säg 4-5 år där man följde upp om de föl som inköpts för ett visst ändamål har motsvarat förväntningarna efter denna tid.

För hur mycket man än betalar för ett föl så har man givetvis inga garantier för att djuret utvecklas i önskvärd riktning och det kan så klart bero på många olika faktorer som inte bara har med själva hästen att göra så att säga utan minst lika mycket med tex ”handhavaren” under dessa år.

Men även om det kan bero på många olika saker hade jag tyckt att det hade varit intressant att veta hur man som köpare har upplevt utvecklingen: blev det som man ville?

Själv har jag för litet underlag i min bekantskapskrets och dylikt för att kunna säga varken bu eller bä.

Jag vet på rak arm bara en (hopp)häst som verkligen motsvarade sin hobbyuppfödares förväntningar, övriga hästar jag känner till har sålts och vad dessa köpares förväntningar har varit har jag ingen koll på.

Har ni själv köpt ett föl och motsvarade detta era förväntningar efter X antal år?

Har ni fött upp föl och hur blev utfallet där? Var planen att behålla eller sälja och hur blev det?

Gissa om jag blev lite halvt chockad när jag möttes av denna syn när Soya och jag gick runt i trädgården igår kväll.

En död fisk?!?!?

Min första tanke var faktiskt att det inte är någon ände på vad idioter kastar ut genom bilfönstret (vi bor precis utmed en mycket trafikerad väg) men sedan slog det mig: DAMMEN!

Det finns en damm några hundra meter längre bort och gissningsvis har en fågel fiskat upp firren och därefter råkat tappa sitt byte i trädgården!

Listan på vad som numera räknas som doping verkar ständigt utökas och det finns mängder med preparat som var och varannan hästägare använder regelbundet eller då och då (avmaskningsmedel)  som har 96 timmars karens eller mer.

Jag tycker att det verkar väldigt ovanligt att detta diskuteras bland hästägare- antingen vet man vad som gäller och rättar sig efter det eller så kanske man medvetet inte bryr sig och hoppas på att aldrig ”åka fast”?

Idag undrar jag om ni någonsin har råkat ut för en dopingkontroll och i vilket sammanhang i så fall?

Jag är måhända barnslig men jag fick mig verkligen ett gott skratt när jag möttes av denna syn i det stora stallet på vår anläggning i morse.

För övrigt heter hästen HAPPY 🙂 !

Minns ni inlägget där jag beskrev hur en husägare ville förbjuda att man red utmed hans tomt eftersom eventuellt hästbajs inte plockades upp?

Jag började fundera på hur vanligt det egentligen är med ”störande hästbajs” och har ett tag nu tittat på den asfalterade vägen utmed vår anläggning.

Det är ju långt ifrån bara vi som står inackorderade som rider på vägen, det kommer ryttare ”utifrån” för att både nyttja ridbanan och ridhuset.

Och vet ni vad: trots dessa frekventa hästvandringar på vägen så ser man i princip aldrig en bajshög där.

Så att det skulle vara så vanligt förekommande har jag mycket svårt att tro men visst; vill man reta sig på något så kan man ju alltid hitta skäl att bli irriterad….

Jag är medlem på diverse köp och sälj-sidor vad gäller häst och ryttarutrustning på Facebook och slås av hur otroligt vanligt det är att man annonserar ut olika ergonomiska träns.

Jag undrar om de (tränsen) bara är en övergående modefluga eller om de ”traditionella” tränsen kommer att vara ett minne blott om X antal år?

Vad tror ni?

Själv har jag inte sett någon anledning att prova- tycker att mitt rundsydda Hööks-träns är jättesnyggt och fungerar ypperligt.

Men har ni provat och vad är ert utlåtande?

Ni som har visat eller planerar att visa hästar på 3-års test eller kvalitetsbedömning; hur resonerar ni kring detta?

Tror ni att det är ett stort minus om hästen får dåliga poäng där och tror ni att det är ”värre” för ett sto än för en valack som man ju inte kan avla på?

Är det mest en kul grej och något att träna inför, att ha ett litet mål liksom?

Själv har jag aldrig haft en så ung häst att det varit aktuellt att visa den som 3-åring- Archie och Décima var förvisso 3 år då de köptes men anmälningstiden osv hade redan gått ut när Archie köptes och Décima köptes när testen redan var över.

Däremot har jag visat både Heron, Décima och Archie på kvalitets (alla blev lovande HOPP-hästar komiskt nog….) och då har jag sett det som just en rolig grej.

Jag har i efterhand aldrig haft någon ”nytta” av resultaten- inte heller när hästarna såldes.